• No results found

Beräkning av bruttoårsinkomster

För beräkningen av en antagandeinkomst används den försäkrades årliga förvärvs-inkomster och därmed jämförliga förvärvs-inkomster under ramtiden. Sådana förvärvs-inkomster kallas bruttoårsinkomster. Med bruttoårsinkomst avses summan av

• PGI enligt 59 kap. SFB med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter för respektive år

• PGB som tillgodoräknats vid sjukersättning och aktivitetsersättning samt

• PGB som tillgodoräknats vid förtidspension.

(34 kap. 4 och 6 §§ SFB och 4 kap. 22 § SFBP)

Vid beräkning av bruttoårsinkomster räknas inte inkomster med som sammantagna överstiger 7,5 gånger det prisbasbelopp som gäller för inkomståret. (34 kap. 7 § SFB)

Som anges ovan baseras antagandeinkomsten på de faktiska inkomster som ingår i pensionsunderlagen i ålderspensionssystemet, dvs. dels PGI i form av inkomst av anställning och av näringsverksamhet, sjukersättning och aktivitetsersättning, sjuk-penning, arbetslöshetsersättning m.m., dels PGB som tillgodoräknats en försäkrad som fått sjukersättning eller aktivitetsersättning eller i förekommande fall förtids-pension. Den försäkrades PGI fastställs av Skatteverket och den försäkrades eventuella PGB fastställs av Pensionsmyndigheten (53 kap. 5 § SFB).

Vid beräkning av PGI från och med år 1999 gör Skatteverket avdrag för debiterade allmänna pensionsavgifter som den försäkrade ska betala enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift. Från och med år 2000 är avgiften 7 procent. (2 § lagen om allmän pensionsavgift och 59 kap. 37 § SFB)

Avgiften beräknas på sådan inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvs-arbete som avses i 59 kap. SFB under förutsättning att personen är skattskyldig för inkomsten enligt IL.

Avgiften ska inte betalas om

• personen har inkomster enligt ovan, men som understiger 42,3 procent av det för året gällande prisbasbeloppet,

• inkomsten är en inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning,

• personen inte är skattskyldig för inkomsterna enligt IL.

(3–4 §§ lagen om allmän pensionsavgift)

Avdraget ska göras för den allmänna pensionsavgift som löper på intjänandeåret och det saknar då betydelse om avgiften faktiskt har betalats eller inte. Avgiftsunderlagen ska för varje år fastställas av Skatteverket i samband med taxeringen till statlig och kommunal inkomstskatt. (Prop. 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension m.m., del III s. 671 och 5 § lagen om allmän pensionsavgift)

I de fall Försäkringskassan bedömer att den försäkrade kan ha sådana inkomster som det inte ska debiteras någon allmän pensionsavgift på kan Försäkringskassan få det bekräftat av Skatteverket som har sådana uppgifter.

Försäkringskassan ska lägga till den debiterade allmänna pensionsavgiften på PGI:n för att på detta sätt kunna grunda antagandeinkomsten på den försäkrades

bruttoårsinkomst. Detta för att antagandeinkomsten ska kunna spegla den

försäkrades inkomstbortfall till följd av den långvariga arbetsoförmågan. En sådan uppräkning ska Försäkringskassan göra för varje bruttoårsinkomst inom ramtiden med hänsyn till vilken allmän pensionsavgift som debiterats den enskilde för respektive år. (34 kap. 4 § SFB och prop. 2000/01:96 s. 93)

Uppräkningen av bruttoårsinkomsten görs enligt följande:

Från och med intjänandeår 2000 är den allmänna pensionsavgiften 7 procent (2 § lagen om allmän pensionsavgift). Från och med år 2000 beräknas bruttoårs-inkomsten av PGI med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter enligt följande:

Bruttoårsinkomst = PGI 0,93

Den allmänna pensionsavgiften för intjänandeår 1999 är 6,95 procent (2 § lagen om allmän pensionsavgift i lydelsen före år 2000). För år 1999 beräknas bruttoårs-inkomsten av PGI med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter enligt följande:

Bruttoårsinkomst = PGI 0,9305

Som framgått ovan är syftet med beräkningen av en antagandeinkomst att man på så sätt får fram den försäkrades faktiska inkomstbortfall. Detta syfte uppfylls vid framtagandet av bruttoårsinkomster från och med år 1999 och framåt. För dessa år inkluderas de debiterade allmänna pensionsavgifterna i bruttoårsinkomsterna. För intjänandeåren 1960–1998 gjorde Skatteverket dock inte avdrag för debiterade allmänna pensionsavgifter på PGI. Med bruttoårsinkomst för dessa intjänandeår avses den PGI som den försäkrade skulle ha haft om avgifterna hade betalats.

(Prop. 2000/01:96 s. 92–93 jämfört med 6 kap. 7–9 §§ SFBP)

Jasmina ansöker om hel sjukersättning. Hel sjukersättning beviljas och ska betalas ut från och med maj 2013. Försäkringsfallet fastställs till år 2013. Hon fyller 53 år det år försäkringsfallet inträffar. Eftersom Jasmina fyller 53 år det år då försäkringsfallet inträffar är ramtiden de närmaste fem åren före försäkringsfallet. Hon har tillgodoräknats PGI för varje år inom ramtiden. Bruttoårsinkomsterna inom ramtiden tas fram enligt följande:

År inom

ramtiden PGI Takbelopp (7,5 gånger prisbasbeloppet för

För åren 2008–2012 inom ramtiden görs först en uppräkning av brutto-årsinkomsten med hänsyn till den allmänna pensionsavgiften som debiterats den försäkrade för respektive år, 7 procent.

På grund av att det vid beräkning av bruttoårsinkomster inte ska räknas med inkomster som sammantagna överstiger 7,5 gånger det prisbas-belopp som gäller för inkomståret görs därefter en jämförelse med det s.k.

takbeloppet för respektive år inom ramtiden. Eftersom hennes bruttoårs-inkomst för bruttoårs-inkomstår 2008 överstiger 7,5 gånger prisbasbeloppet för 2008 minskas den inkomsten ned till takbeloppet. För övriga år inom ramtiden minskas inte bruttoårsinkomsten på grund av att takbeloppet för respektive år inte överskridits.

Jasminas bruttoårsinkomster inom ramtiden är därför 317 204 kronor, 258 065 kronor, 252 688 kronor, 247 312 kronor och 307 500 kronor.

Om en person även har omfattats av en eller flera andra EU/EES-länders lagstiftning på grund av arbete där, kan man ta hänsyn till inkomsterna i de andra länderna.

Dessa inkomster ska i så fall anses uppgå till genomsnittet av den eller de svenska bruttoårsinkomsterna under ramtiden. Det innebär att sådana inkomster ska behandlas som bruttoårsinkomster i Sverige inom ramtiden. Se vidare om när och hur dessa genomsnittsinkomster ska beräknas i vägledning (2010:2).

3.3.1 Omräkning av bruttoårsinkomster under ramtiden med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet

Bruttoårsinkomsten för respektive år inom ramtiden ska räknas om med hänsyn till förändringen i prisbasbeloppet till och med det år när ersättningen ska börja lämnas.

Anledningen till omräkningen är att bruttoårsinkomsterna ska användas som ett mått

på den försäkrades inkomstförlust vid försäkringsfallet och därför måste räknas om till aktuellt penningvärde. Detta görs genom att bruttoårsinkomsten multipliceras med kvoten av prisbasbeloppet (PBB) för det år sjukersättningen eller aktivitetsersätt-ningen ska börja lämnas (PBB1) och prisbasbeloppet för det år bruttoårsinkomsten hänför sig till (PBB2). (34 kap. 8 § SFB och prop. 2000/01:96 s. 184)

Omräkningen av bruttoårsinkomsten med hänsyn till förändringen i prisbasbeloppet kan i en formel beskrivas som

Omräknad bruttoårsinkomst = Bruttoårsinkomst x PBB1 PBB2

Charles ansöker om hel sjukersättning. Hel sjukersättning beviljas från och med mars 2013. Försäkringsfallet fastställs till år 2013. Han fyller 51 år det år då försäkringsfallet inträffar. Eftersom den försäkrade är äldre än 50 år men inte har fyllt 53 år det år då försäkringsfallet inträffar är ramtiden de närmaste sex åren före försäkringsfallet. Han har tillgodoräknats PGI för varje år inom ramtiden. Prisbasbeloppet för år 2013 antas vara 44 500 kronor. Bruttoårsinkomsterna inom ramtiden tas fram och omräknas med hänsyn till förändringen av prisbasbeloppet (PBB) enligt följande:

År inom

ramtiden PGI Bruttoårsinkomst (PGI med tillägg för

debiterade allmänna pensionsavgifter)

Omräknad bruttoårsinkomst med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet

För åren 2007–2012 inom ramtiden görs först en uppräkning av brutto-årsinkomsten med hänsyn till vilken allmän pensionsavgift som debiterats

den försäkrade för respektive år inom ramtiden. Pensionsavgiften är 7 procent.

På grund av att det vid beräkning av bruttoårsinkomster inte ska räknas med inkomster som sammantagna överstiger 7,5 gånger det prisbas-belopp som gäller för inkomståret görs därefter en jämförelse med det s.k.

takbeloppet för respektive år inom ramtiden. Eftersom inte någon av hans bruttoårsinkomster inom ramtiden överskrider takbeloppet för respektive år görs ingen minskning.

När hänsyn tagits till förändringarna av PBB till och med det år när sjuk-ersättningen ska börja betalas ut blir Charles omräknade bruttoårs-inkomster inom ramtiden alltså 271 872 kronor, 268 315 kronor, 265 203 kronor, 257 135 kronor, 268 424 kronor och 267 149 kronor.

Konstantin ansöker om hel sjukersättning. Hel sjukersättning beviljas och ska betalas ut från och med maj 2013. Försäkringsfallet fastställs till år 2013. Han fyller 53 år det år försäkringsfallet inträffar. Eftersom Konstantin fyller 53 år det år då försäkringsfallet inträffar är ramtiden de närmaste fem åren före försäkringsfallet. Han har tillgodoräknats PGI för varje år inom ramtiden. PBB för år 2013 antas vara 44 500 kronor. Bruttoårsinkomsterna inom ramtiden tas fram och omräknas enligt följande:

År inom

ramtiden PGI Bruttoårsinkomst (PGI med tillägg för

debiterade allmänna pensionsavgifter)

Omräknad bruttoårsinkomst med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet

För åren 2008–2012 inom ramtiden görs först en uppräkning av bruttoårs-inkomsten med hänsyn till vilken allmän pensionsavgift som debiterats den försäkrade för respektive år, dvs. 7 procent för varje år inom ramtiden.

På grund av att det vid beräkning av bruttoårsinkomster inte ska räknas med inkomster som sammantagna överstiger 7,5 gånger det prisbas-belopp som gäller för inkomståret görs därefter en jämförelse med det s.k.

takbeloppet för respektive år inom ramtiden. Eftersom hans bruttoårs-inkomster för inkomståren 2009–2012 överstiger 7,5 gånger prisbas-beloppet för respektive år inom ramtiden minskas dessa

bruttoårs-inkomster ned till takbeloppet, dvs. den försäkrades bruttoårsbruttoårs-inkomster för 2009–2012 blir i stället 330 000 kronor, 321 000 kronor, 318 000 kronor och 321 000 kronor. För år 2008 minskas inte bruttoårsinkomsten på grund av att takbeloppet för det året inte överskridits.

När hänsyn tagits till förändringarna av PBB till och med det år när sjuk-ersättningen ska börja betalas ut blir Konstantins omräknade brutto-årsinkomster inom ramtiden alltså 333 750 kronor, 333 750 kronor, 333 750 kronor, 333 750 kronor och 332 613 kronor.