Under vissa förutsättningar kan även den försäkrades försäkringstid från och med försäkringsfallsåret till och med det år den försäkrade fyller 64 år räknas med som framtida försäkringstid (35 kap. 12–13 §§ SFB).
Den försäkrade måste kunna tillgodoräknas en sammanlagd faktisk försäkringstid med minst fyra femtedelar av möjlig försäkringstid i Sverige från och med 16-årsåret till och med året före försäkringsfallsåret för att få räkna med hela tiden från och med försäkringsfallsåret till och med det år den försäkrade fyller 64 år som framtida försäkringstid (35 kap. 12 § SFB).
Om den försäkrade tillgodoräknats kortare faktisk försäkringstid tid än fyra femtedelar av möjlig försäkringstid får inte hela tiden från och med försäkringsfallsåret till och med det år den försäkrade fyller 64 år räknas med som framtida försäkringstid. En proportionering ska göras i sådana situationer. Så stor andel av försäkringstiden får tillgodoräknas som framtida försäkringstid som motsvarar förhållandet mellan den sammanlagda faktiska försäkringstid som kan tillgodoräknas från och med det år den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet och fyra femtedelar av möjlig försäkringstid i Sverige (35 kap. 13 § SFB). Proportioneringen vid beräkning av framtida försäkringstid kan visas med följande formel:
Proportionerad framtida försäkringstid =
framtida försäkringstid x faktisk försäkringstid
fyra femtedelar av möjlig försäkringstid
För att kunna beräkna den andel av försäkringstiden som får tillgodoräknas som framtida försäkringstid, kan den sammanlagda faktiska försäkringstiden omvandlas från år och månader till decimalbråk med fyra decimaler. Antalet decimaler behöver vara fyra för att ge tillräcklig precision i beräkningarna.
En person ansöker om sjukersättning. Hon är född år 1953 och har bott hela sitt liv i Sverige. Försäkringsfallet inträffar år 2013. Eftersom den faktiska försäkringstiden utgör minst fyra femtedelar av den möjliga försäkringstiden kan hela tiden från och med år 2013 (försäkringsfallsåret) till och med år 2017 (den försäkrade 64:e år) tillgodoräknas som framtida försäkringstid, dvs. fem år.
En person ansöker om sjukersättning. Han har inte varit bosatt i Sverige hela tiden från och med 16-årsåret till och med försäkringsfallsåret.
Bosättningstid i Sverige (sammanlagd faktisk
försäkringstid): 16 år
Möjlig försäkringstid (fr.o.m. 16-årsåret t.o.m. året före
försäkringsfallsåret): 20 år
Framtida försäkringstid fr.o.m. försäkringsfallsåret
t.o.m. 64:e året: 29 år
4/5 av möjlig försäkringstid: 16 år (4/5 x 20 år) Eftersom personen tillgodoräknas faktisk försäkringstid för minst 4/5 av den möjliga försäkringstiden får all försäkringstid från och med
försäkringsfallsåret till och med det år han fyller 64 år räknas med som framtida försäkringstid.
Sammanlagd försäkringstid blir:
Faktisk försäkringstid: 16 år
Framtida försäkringstid: 29 år
Sammanlagd försäkringstid: 45 år (16 + 29 år)
En person ansöker om sjukersättning. Hon har inte varit bosatt i Sverige hela tiden från och med 16-årsåret till och med försäkringsfallsåret.
Bosättningstid i Sverige (sammanlagd faktisk
försäkringstid): 13 år
Möjlig försäkringstid (fr.o.m. 16-årsåret t.o.m. året före
försäkringsfallsåret): 17 år
Framtida försäkringstid fr.o.m. försäkringsfallsåret
t.o.m. 64:e året: 32 år
4/5 av möjlig försäkringstid: 13,6 år (4/5 x 17 år)
En proportionering ska göras enligt följande:
Faktisk försäkringstid: 13 år
Framtida försäkringstid:
år 30,5882 6
, 13 32× 13 =
Avrundat blir den framtida försäkringstiden 30 år och 7 månader.
Sammanlagd försäkringstid blir:
Faktisk försäkringstid: 13 år
Framtida försäkringstid: 30 år och 7 månader
Sammanlagd försäkringstid: 43 år och 7 månader (13 + 30 år och 7 månader) Avrundat blir den sammanlagda försäkringstiden 43 år.
Person A och person B är födda år 1960, kommer till Sverige år 2010 och får sjukersättning med försäkringsfallsår 2014. Båda har bott oavbrutet i Sverige sedan ankomsten till Sverige. Skillnaden är att person A är flykting.
Person A Person B
Bosättningstid i Sverige 4 år 4 år
Hemlandstid 34 år Får inte räknas,
om-fattas inte av särregler Sammanlagd faktisk försäkringstid 38 år 4 år
Möjlig försäkringstid (fr.o.m. 16-årsåret
t.o.m. året före försäkringsfallsåret): 38 år 38 år 4/5 av möjlig försäkringstid: 30,4
(4/5 x 38 år) 30,4 (4/5 x 38 år) Framtida försäkringstid fr.o.m.
försäkringsfallsåret t.o.m. 64:e året 11 år 11 år
Proportionerad framtida försäkringstid _ 1 år och 5 månader (11 x 4 / 30,4 = 1,4473)
Sammanlagd försäkringstid 49 år 5 år
Person A får räkna all försäkringstid för åren 2014–2024 som framtida försäkringstid eftersom tiden i hemlandet får räknas som faktisk försäk-ringstid. Därmed uppfylls kravet på faktisk försäkringstid för minst fyra femtedelar av den möjliga försäkringstiden. Den sammanlagda försäk-ringstiden blir 49 år (38 år sammanlagd faktisk försäkringstid + 11 år framtida försäkringstid).
För person B som inte får räkna hemlandsåren görs en proportionering för beräkningen av framtida försäkringstid. Möjlig försäkringstid fr.o.m.
16-årsåret t.o.m. året före försäkringsfallsåret (åren 1976–2013) är 38 år.
För att person B ska få räkna all försäkringstid för åren 2014–2024 som framtida försäkringstid krävs tillgodoräknande av faktisk försäkringstid för minst fyra femtedelar av de 38 åren, dvs. 30,4 år. Person B har varit bosatt här i 4 år och får därför endast tillgodoräkna sig framtida försäk-ringstid för 4/30,4 av de 11 åren från och med år 2014. Avrundat blir den framtida försäkringstiden 1 år och 5 månader och den sammanlagda försäkringstiden 5 år (4 år faktisk försäkringstid + 1 år och 5 månader framtida försäkringstid ≈ 5 år).
4.3.1 Beräkning av försäkringstid för försäkringsfall före 18 års ålder
En särskild metod används för att beräkna försäkringstid för den vars försäkringsfall inträffat före ingången av det år han eller hon fyllde 18 år. För dessa gäller inte försäkringsvillkoret att han eller hon ska vara försäkrad vid tidpunkten för försäkrings-fallet, för att få rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av
garanti-ersättning. Som försäkringstid får hela tiden från och med 1 januari det år den försäkrade fyller 16 år till och med 31 december det år den försäkrade fyller 64 år tillgodoräknas. (33 kap. 5 § och 35 kap. 14–17 §§ SFB). Tid då den försäkrade efter fyllda 16 år inte uppfyller förutsättningarna för att få faktisk försäkringstid ska däremot inte räknas med i försäkringstiden (35 kap. 15 § SFB).
Från och med den 1 juni 2014 gäller inte längre det tidigare kravet på att en person som inte är svensk medborgare ska ha varit bosatt i Sverige sedan minst fem år vid den tidpunkt då sjukersättning eller aktivitetsersättning ska beviljas. Det finns inga övergångsbestämmelser till lagändringen vilket innebär att den nya bestämmelsen
ska tillämpas oavsett när ansökan kom in (SFS 2014:239 och prop. 2013/14:153).
Det innebär att en person som tidigare ansökt om ersättning och fått avslag med motiveringen att han eller hon inte uppfyllt femårsvillkoret kan lämna in en ny ansökan och beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning om övriga villkor är uppfyllda.
Syftet med den särskilda beräkningsmetoden är att unga människor, som redan innan de uppnått den ålder då de kan tillgodoräkna sig försäkringstid drabbats av en skada eller sjukdom som medför långvarig eller varaktig arbetsoförmåga, inte ska hamna utanför det ekonomiska skydd som försäkringen ger. (Prop. 2001/02:119 s. 60)
Adam, amerikansk medborgare, bosatte sig i Sverige i mars 2012. Han ansöker om aktivitetsersättning från och med maj 2014. Tidpunkten för försäkringsfallet fastställs till 2010. Försäkringsfallet inträffade före det år han fyllde 18 år, därför kan beräkningsmetoden för försäkringsfall före 18 års ålder tillämpas, vilket också innebär att kravet på att vara försäkrad vid tidpunkten för försäkringsfallet bortfaller.
Den alternativa bestämmelsen om beräkning av försäkringstid tillämpas för Adam eftersom det inte längre finns något krav på att vara svensk med-borgare för att den ska kunna tillämpas.