Hemlandstid

För en försäkrad som beviljats uppehållstillstånd därför att han eller hon var flykting gäller särskilda regler för beräkning av faktisk försäkringstid. Detsamma gäller för övriga skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd. Den som haft mycket starka skäl att lämna sitt hemland kan antas ha gått miste om förvärvade invaliditets-förmåner där genom att fly. En försäkrad som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige som flykting enligt 4 kap. 1 § UtlL eller som annan skyddsbehövande enligt 2 eller 2 a § utlänningslagen (2005:716), UtlL, eller enligt motsvarande äldre

bestämmelser eller beviljats statusförklaring enligt 4 kap. 3 c § UtlL eller motsvarande förklaring enligt äldre bestämmelser får därför möjlighet att kompensera detta genom att få tillgodoräknas del av tiden från det tidigare hemlandet som faktisk försäkrings-tid. (35 kap. 8–10 §§ SFB, 4 kap. 1–3 c §§ UtlL samt prop. 1992/93:7 Om rätten till folkpension m.m. s. 69)

Flyktingar (eller så kallade konventionsflyktingar)

Sverige har skrivit på FN:s konvention av den 28 juli 1951 om flyktingars rättsliga ställning, den så kallade Genèvekonventionen. Flyktingskälen som anges i konventionen är inskrivna i 4 kap. 1 § UtlL.

Med flykting avses en utlänning som befinner sig utanför det land, som han eller hon är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning, och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill använda sig av detta lands skydd. Vad som nu sagts gäller oberoende av om förföljelsen utgår från landets myndigheter eller dessa inte kan antas bereda trygghet mot förföljelse från enskilda. (4 kap. 1 § första stycket UtlL)

Som flykting ska även anses den som är statslös och som av samma skäl befinner sig utanför det land där han eller hon tidigare har haft sin vanliga vistelseort och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill återvända dit. (4 kap. 1 § andra stycket UtlL)

Kvotflyktingar

Sverige tar emot kvotflyktingar dvs. en viss årlig andel av personer som FN:s flyktingorgan UNHCR bedömt vara i behov av vidarebosättning i ett nytt hemland.

UNHCR föreslår Migrationsverket att en viss grupp personer ska tas emot i Sverige.

Alla som finns under UNHCR:s beskydd kan inte klassas som flyktingar enligt svensk utlänningslag. För att det ska vara möjligt för Sverige att ta emot dem måste

Migrationsverket kunna klassa dem som flyktingar eller skyddsbehövande enligt utlänningslagen. Om Migrationsverket accepterar dem har de sitt permanenta uppe-hållstillstånd klart redan när de kommer till Sverige. De personer som Migrations-verket har accepterat är att betrakta som flyktingar eller som andra skyddsbehöv-ande i utlänningslagens mening och kan även ansöka om statusförklaring, dvs. om en flyktingstatusförklaring eller om övrig skyddsstatusförklaring (4 kap. 3 och 3a och 3c §§ UtlL)

Reglerna skiljer sig åt beroende på när uppehållstillstånd beviljats.

Migrationsverket har handlingar (beslut om uppehållstillstånd) av vilka det framgår om uppehållstillstånd beviljats.

Som faktisk försäkringstid får tillgodoräknas del av tid då den försäkrade har varit bosatt i sitt tidigare hemland från och med den 1 januari det år han eller hon fyller 16 år till tidpunkten då han eller hon först ankom till Sverige. Har en person beviljats uppehållstillstånd före den 1 januari 1999 kan endast hemlandstid fram till och med året före ankomsten till Sverige tillgodoräknas som faktisk försäkringstid. (35 kap.

8 och 9 §§ SFB, 4 kap. 23 § första stycket SFBP).

Med tidigare hemland menas det land som personen var medborgare i när han eller hon beviljades uppehållstillstånd i Sverige. Det innebär att bosättningstid i andra länder än det som flyktingen var medborgare i vid beviljandet av uppehållstillståndet, inte får tillgodoräknas som faktisk försäkringstid för hemlandstid. Som framgått ovan gäller särreglerna även för statslösa personer. För statslösa räknas hemlandstiden i det land som han eller hon vanligen vistades i när uppehållstillstånd beviljades.

(35 kap. 8 och 9 §§ SFB och prop. 1992/93:7 s. 92)

Har den försäkrade befunnit sig i ett annat land där han eller hon beretts en tillfällig fristad före ankomsten till Sverige ska den tiden likställas med bosättningstid i hemlandet (35 kap. 10 § SFB). Sådan tid är då personen vistats viss tid i flykting-förläggning i annat land än i hemlandet (prop. 1997/98:152 Garantipension m.m.

s. 147).

En irakisk medborgare med flyktingstatus flyr till Sverige och beviljas uppehållstillstånd här. Före ankomsten till Sverige hade hon bott 5 år i Egypten och 13 år i Irak. Som faktisk försäkringstid för hemlandstid får endast tillgodoräknas bosättningstiden i Irak.

Den som en gång fått uppehållstillstånd har rätt att få sin hemlandstid tillgodoräknad som faktisk försäkringstid även om han eller hon vid beviljandet av sjukersättningen eller aktivitetsersättningen inte längre tillhör någon av de kategorier som har rätt till uppehållstillstånd, till exempel därför att han eller hon har blivit svensk medborgare eller senare återkommer och då beviljas uppehållstillstånd av humanitära skäl (prop.

1992/93:7 s. 92).

En man beviljas uppehållstillstånd i Sverige i januari 2006. Han var då afghansk medborgare. Mannen återvänder till Afghanistan i mars 2009 och hans flyktingstatus återkallades därmed. Han återkom till Sverige i mars 2010 och beviljades uppehållstillstånd av humanitära skäl (alltså inte som flykting) i maj 2010. Mannen ansöker om sjukersättning från och med januari 2011. Eftersom han en gång fått uppehållstillstånd beviljat som flykting, ska särreglerna för beräkning av faktisk försäkringstid för hem-landstid tillämpas vid handläggningen av hans ansökan om sjukersättning.

För den som tillgodoräknas faktisk försäkringstid (bosättnings- och vistelsetid) i Sverige under hela tiden från den första ankomsten till och med den 31 december året före försäkringsfallet räknas faktisk försäkringstid för all tid i hemlandet från och med 16 års ålder till ankomsten till Sverige. För den som efter ankomsten under viss tid inte har varit bosatt i Sverige görs en andelsberäkning. (35 kap. 8–10 §§ SFB) Om den försäkrade inte tillgodoräknas faktisk försäkringstid för hela tiden från ankomsten till Sverige till och med den 31 december året före försäkringsfallet, ska tiden i hemlandet räknas i förhållande till den faktiska försäkringstiden i Sverige jämfört med den möjliga försäkringstiden här från ankomsten till och med den 31 december året före försäkringsfallet. Endast viss andel av bosättningstiden i hemlandet får alltså tillgodoräknas som faktisk försäkringstid för hemlandstid, nämligen så stor andel som motsvarar förhållandet mellan

• den tid under vilken den försäkrade tillgodoräknats faktisk försäkringstid i Sverige (bosättningstid och vistelsetid i Sverige) från den första ankomsten till landet till och med den 31 december året före försäkringsfallet och

• hela den möjliga försäkringstiden, dvs. hela tidsrymden från den första

ankomsten till Sverige till och med den 31 december året före försäkringsfallet.

(35 kap. 8 och 9 §§ SFB)

Eftersom tillgodoräkningsbar tid i hemlandet är beroende av bosättningstid eller vistelsetid eller båda i Sverige, krävs att den försäkrade har viss minsta bosättnings-tid eller vistelsebosättnings-tid i Sverige före det kalenderår då försäkringsfallet inträffade (35 kap.

8 och 9 §§ SFB). Denna minsta tid kan vara så kort som endast en dag (prop.

1997/98:152 s. 53).

Vid beräkning av faktisk försäkringstid för hemlandstid ska bortses från tid för vilken den försäkrade, vid bosättning i Sverige har rätt till sådana utländska förmåner från det andra landet som motsvarar sjukersättning eller aktivitetsersättning eller som utgör invaliditetspension och som är att likställa med garantiersättning (35 kap. 9 § SFB). Detta är en begränsningsregel vid beräkning av hemlandstid. Om personen i

fråga under den tid han eller hon varit bosatt i det tidigare hemlandet tjänat in en sådan förmån får han eller hon alltså inte tillgodoräkna sig den tiden som faktisk försäkringstid för hemlandstid.

Den beräknade faktiska försäkringstiden för hemlandstid minskas om den utländska förmånen utbetalas även vid bosättning i Sverige. Om förmånen liksom garantiersätt-ningen är av utfyllnadskaraktär kommer den inte att reducera garantiersättgarantiersätt-ningen.

För att undvika överkompensation ska därför bortses från tid för vilken den försäkrade, vid bosättning i Sverige, har rätt till sådan invaliditetsförmån från det andra landet, som inte reducerar garantiersättningen. (Prop. 2000/01:96 s.110) Beräkningen av den andel som får tillgodoräknas som faktisk försäkringstid för hemlandstid kan i en formel beskrivas som

Faktisk försäkringstid för hemlandstid =

Hemlandstid x bosättningstid och vistelsetid i Sverige Möjlig försäkringstid i Sverige

Före beräkningen av den andel som får tillgodoräknas som faktisk försäkringstid ska hemlandstiden minskas med eventuell tid för utländsk invaliditetspension eller utländsk förmån som motsvarar sjukersättning och aktivitetsersättning och som är att likställa med garantiersättning.

För att kunna beräkna den andel av tiden i hemlandet som ska tillgodoräknas som faktisk försäkringstid, kan varje sammanhängande period (bosättningstid i hem-landet, bosättnings- och vistelsetid i Sverige och möjlig försäkringstid) omvandlas från år, månader och dagar till decimalbråk med fyra decimaler. Antalet decimaler behöver vara fyra för att ge tillräcklig precision i beräkningarna.

En person som har beviljats uppehållstillstånd som flykting i Sverige ansöker om sjukersättning 10 år efter ankomsten till Sverige. Hon ansökte om uppehållstillstånd samma dag som hon kom hit och har varit bosatt och vistats oavbrutet här sedan ankomsten till Sverige.

Bosättnings- och vistelsetid i Sverige: 10 år

Möjlig försäkringstid i Sverige sedan ankomsten hit: 10 år

Bosättningstid i hemlandet: 20 år

Faktisk försäkringstid för hemlandstid: 20 år

Eftersom personen har varit bosatt och vistats oavbrutet i Sverige under hela den möjliga försäkringstiden från första ankomsten till och med den 31 december året före försäkringsfallet får all hemlandstid tillgodoräknas som faktisk försäkringstid, dvs. 20 år.

Sammanlagd faktisk försäkringstid: 30 år (10 år bosättnings- och vistelsetid i Sverige + 20 år faktisk försäkringstid för hemlandstid)

En person som har beviljats uppehållstillstånd som flykting i Sverige ansöker om sjukersättning 10 år efter ankomsten till Sverige. Hon har inte bott eller vistats oavbrutet i Sverige sedan ankomsten hit, utan 5 år i Sverige och 5 år i ett annat land än hemlandet.

Bosättnings- och vistelsetid i Sverige: 5 år Möjlig försäkringstid i Sverige sedan ankomsten hit: 10 år

Bosättningstid i hemlandet: 20 år

Faktisk försäkringstid för hemlandstid:

10) x 5 (20 år 10

Eftersom personen endast har varit bosatt/vistats i Sverige 5 av 10 möjliga år sedan ankomsten till Sverige får all hemlandstid inte tillgodoräknas som faktisk försäkringstid. Hon får tillgodoräkna sig faktisk försäkringstid för 5/10-delar av de 20 hemlandsåren, dvs. 10 år.

Sammanlagd faktisk försäkringstid: 15 år (5 år bosättnings- och vistelsetid i Sverige + 10 år faktisk försäkringstid för hemlandstid)

En person som föddes 1955 lämnade sitt hemland som flykting den 15 april 1990. Han vistades först i en flyktingförläggning i Tyskland. Den 15 januari 1991 kommer han till Sverige och ansöker omedelbart om uppehållstillstånd. Han beviljas uppehållstillstånd och anses bosatt här från och med den 1 januari 1992. Från denna tidpunkt har han bott i Sverige fram till försäkringsfallet, utom perioden 30 januari 2006–15 november 2008 då han bott i Spanien. Försäkringsfallet inträffar år 2013.

Period Tidslängd

År Mån Dagar

1. Bosättningstid i hemlandet från och med 16:e levnadsåret inkl. tid i Tyskland (510101–901231) 20

2. Vistelsetid i Sverige (910115–911231) 11 17

3. Bosättningstid i Sverige före vistelsen i Spanien

(920101–060129) 14 29

4. Vistelsetid i Spanien (060130–081115) 2 9 17 5. Bosättningstid i Sverige efter vistelsen i Spanien

t.o.m. året före försäkringsfallet (081116–121231) 4 1 15 Genom omvandling till decimalbråk blir varje kalendermånad (en tolftedels år) 0,0833 år. På motsvarande sätt är varje dag (ett 365-dels år) 0,0027 år.

Omvandling av tidsperioderna till decimalbråk ger följande:

Period 1: 20 år = 20

Period 2: (11 x 0,0833) + (17 x 0,0027) = 0,9622 Period 3: 14 + (29 x 0,0027) = 14, 0783

Period 4: 2 + (9 x 0,0833) + (17 x 0,0027) = 2,7956 Period 5: 4 + (1 x 0,0833) + (15 x 0,0027) = 4,1238

Perioderna 2, 3 och 5 får fullt ut räknas som faktisk försäkringstid för vistelsetid och bosättningstid i Sverige. Period 4 får däremot inte alls räknas med på grund av att vistelsen i Spanien inte kan tillgodoräknas som faktisk försäkringstid.

För att därefter kunna ta fram den faktiska försäkringstiden för den tid då han har varit bosatt i sitt tidigare hemland ska hemlandstiden (20 år) multipliceras med kvoten av den faktiska försäkringstiden i Sverige (0,9622 + 14,0783 + 4,1238) dividerat med den möjliga försäkringstiden

(0,9622 + 14,0783 + 4,1238 + 2,7956), dvs. hela tidsrymden från och med ankomsten till och med 31 december året före försäkringsfallet. Utifrån de beräknade decimalbråken och bestämmelsen som återgivits ovan

beräknas denna andel till:

år

Avrundat blir den sammanlagda faktiska försäkringstiden 36 år och 7 månader (0,9622 år vistelsetid i Sverige + 18,2021 år bosättningstid i Sverige + 17,4539 faktisk försäkringstid för hemlandstid).