Det är den inkomstuppgift som den försäkrade lämnar till Försäkringskassan som ska ligga till grund för Försäkringskassans beslut (prop. 2007/08:124 s. 78). Försäkrings-kassan behöver vanligtvis inte utreda om den inkomst som den försäkrade uppgivit är korrekt. Om inkomstuppgiften däremot framstår som orimlig i förhållande till uppgifterna i övrigt i ärendet innebär Försäkringskassans utredningsskyldighet att närmare utreda den försäkrades inkomst. Inkomster som ska uppges är de beräknade pensionsgrundande inkomsterna (PGI) som de redovisas i 37 kap. 8 § SFB. Hit räknas bland annat förvärvsinkomst, inkomst från näringsverksamhet, arvoden och inkomster från bisysslor. De som har en partiell sjukersättning och arbetar på den del som de inte beviljats sjukersättning för ska om möjligt också
uppge sådan inkomst som de kan ha rätt till vid frånvaro från arbete, som till exempel föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, sjukpenning, arbetslöshetsersättning m.m.
Även utländska inkomster ska räknas in om de kommer från arbete utfört under inkomståret och de skulle ha varit pensionsgrundande om de hade tjänats in i Sverige (37 kap. 9 § SFB).
En försäkrad som har partiell sjukersättning och som vill arbeta enligt reglerna om steglös avräkning ska i sin ansökan uppge hela förväntade inkomst. Det är alltså inte bara inkomsterna från arbetet som utförs med stöd av reglerna om steglös avräkning som ska uppges i ansökan.
Den försäkrade ska själv beräkna sina förväntade inkomster. Om den sökande behöver hjälp med vilka typer av inkomster som ska räknas med eller hjälp med vissa räkneoperationer m.m. så ska Försäkringskassan hjälpa till. Detta ingår i myndig-hetens serviceskyldighet.
14.2.1 Metodstöd – rimlighetsbedömning av lämnade inkomstuppgifter
Handläggaren ska göra en bedömning av om den inkomstuppgift som lämnas i ansökan eller i anmälan om ändrad inkomst är rimlig. När den försäkrade lämnar en till synes rimlig inkomstuppgift behöver dessa inte närmare utredas. Eftersom den inkomstuppgift som den försäkrade lämnar i ansökan är en uppskattning av sammanlagda förväntade inkomster kan detta försvåra bedömningen. Men Försäk-ringskassan behöver bara utreda inkomstuppgiften i de fall uppgifterna framstår som klart orimliga.
Karin har halv sjukersättning tills vidare sedan 2000. I mars 2014 lämnar hon in en ansökan om omräkning av sjukersättning vid arbete från och med april då hon ska börja att arbeta heltid. I ansökan uppger Karin att hennes förväntade förvärvsinkomst för perioden april–december 2014 är 352 000 kronor. Handläggaren som utreder Karins ansökan bedömer att inkomsten är rimlig. Därför kontrollerar handläggaren inte Karins
inkomster.
Om den försäkrade har partiell sjukersättning, kan uppgift om en orimligt låg inkomst tyda på att den försäkrade endast har angett den inkomst han eller hon förväntar sig av det utökade arbete som den försäkrade planerar att utföra enligt reglerna om steglös avräkning.
Amanda har halv sjukersättning tills vidare sedan 1995. I december 2013 ansöker hon om omräkning av sjukersättning vid arbete från januari 2014.
I ansökan uppger Amanda att hennes förväntade förvärvsinkomst för 2014 är 9 600 kronor. Handläggaren som utreder Amandas ansökan anser att den uppgivna årsinkomsten är orimligt låg. Handläggaren ringer därför till Amanda för att kontrollera inkomstuppgiften. Amanda berättar att hon sedan 1995 arbetar 20 timmar i veckan, men att hon från januari 2014 kommer att utöka sin arbetstid och börja arbeta ytterligare två timmar per vecka. Amanda berättar också att den förväntade årsinkomsten för den utökade arbetstiden är 9 600 kronor. Handläggaren informerar Amanda om att hon ska ange den totala förväntade årsinkomsten och inte enbart den förväntade årsinkomsten för den utökade arbetstiden. Amanda
berättar då att hon beräknar att hennes totala årsinkomst för 2014 kommer
bli 113 600 kronor. Handläggaren dokumenterar uppgifterna i journalen i SA_AVR i ÄHS.
I Försäkringskassans bedömning av inkomsterna ingår även att beakta om det tycks vara uppenbara skrivfel i de inkomstuppgifter som har lämnats i ansökan eller i anmälan om ändrad inkomst.
Bosse har hel sjukersättning tills vidare sedan 1992. I februari 2014 lämnar han in en ansökan om omräkning av sjukersättning vid arbete. I ansökan uppger Bosse att hans förväntade förvärvsinkomst för 2014 är 860 000 kronor. Handläggaren som utreder Bosses ansökan anser att årsinkomsten är orimlig hög. Handläggaren ringer därför till Bosse för att kontrollera inkomstuppgiften. Bosse berättar att han från mars 2014 kommer att börja arbeta ungefär 10 timmar i veckan. Han berättar att den förväntade inkomsten för perioden mars till och med december 2014 är 86 000 kronor. Handläggaren informerar Bosse om att han i ansökan har angett 860 000 kronor som inkomst. Bosse säger att det är ett skrivfel och konstaterar att hans förväntade inkomst för perioden ska vara 86 000 kronor. Handläggaren dokumenterar uppgifterna i journalen i ÄHS.
14.2.2 Utländska inkomster
I reduceringsinkomsten ska ingå utländska inkomster om de är av motsvarande slag det vill säga att de skulle ha varit pensionsgrundande och ingått i reducerings-inkomsten om de intjänats i Sverige (37 kap. 9 § andra stycket SFB)
Vid beräkningen av den preliminära sjukersättningen bör den kurs användas som gällde för den dag då ansökan enligt 37 kap. 3 § första stycket SFB kom in till Försäkringskassan vid omräkning till svensk valuta.
När den slutliga sjukersättningen bestäms bör den genomsnittliga valutakursen för inkomståret användas. (RAR 2002:17 till 37 kap 9 § andra stycket SFB)
14.2.3 Metodstöd – utländska inkomster
Omräkning av valuta vid beslut om preliminär sjukersättning
Om den försäkrade senare under året anmäler ändrad inkomst använder du samma dags kurs som vid ansökningstillfället. Valutakursen hämtas på europeiska
centralbankens hemsida: http://sdw.ecb.europa.eu/curConverter.do
Omräkning av valuta vid beslut om slutlig sjukersättning
Vid omräkning till svensk valuta bör du använda den genomsnittliga valutakursen för inkomståret. Det innebär att genomsnittet ska beräknas utifrån perioden 1 januari–
31 december, oavsett när under året den försäkrade började arbeta eller utökade sin arbetstid.
Den genomsnittliga valutakursen hämtas på Riksbankens hemsida¸
http://www.riksbank.se/sv/Rantor-och-valutakurser/Arsgenomsnitt-valutakurser/
För att få fram valutakursen för perioden 1 januari–31 december anger du december månad det aktuella året. Du får sedan välja den aktuella valutan. Valutakursen visar den högsta, lägsta och genomsnittliga kursen för det valda året.