Av 5 kap. 6 § den upphävda AFL i lydelsen före år 2001 följer att bosättningstid som ska tillgodoräknas som försäkringstid är tid
• under vilken en person har varit folkbokförd i Sverige enligt folkbokföringslagen (1991:481); vid flyttning till utlandet ska hänsyn dock inte tas till tid efter
utresan om personen enligt nämnda lag ska avregistreras som utflyttad,
• under vilken en i Sverige folkbokförd person före tidpunkten för folkbokföringen oavbrutet har vistats i Sverige efter att ha ansökt om uppehållstillstånd enligt UtlL eller motsvarande föreskrift enligt äldre lag,
• under vilken en svensk medborgare varit utsänd till annat land av svenska kyrkan, annat svenskt trossamfund, organ knutet till svenskt trossamfund eller svensk ideell organisation som bedriver biståndsarbete; för tid efter år 1992 ska detta gälla endast om utlandsvistelsen varat längst tre år i följd,
• under vilken en person har haft inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. den upphävda lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension (LIP) eller vad gäller tid före år 1999 inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 11 kap i den upphävda AFL i lydelsen före år 1999,
• före år 1993 under vilken en svensk medborgare har haft anställning i ett annat land som grundat rätt till svensk statligt reglerad pension, dock inte tid för vilken rätt till pension grundad på bosättning i det andra landet föreligger om sådan pension kan utbetalas till den som är bosatt i Sverige,
• i den mån regeringen så förordnar under vilken en person som inte fyllt 26 år bedriver studier i ett annat land (förordning [1994:1133] om tillgodoräknande av bosättningstid i Sverige vid studier i annat land).
Bosättningstid för hemlandstid, framtida bosättningstid och bosättningstid för försäkringsfall före 18 års ålder kan också för tid före år 2001 tillgodoräknas på det sätt som beskrivits tidigare i avsnitt 4.2 och i avsnitt 4.3 (5 kap. 5–7 och 9–10 §§ i den upphävda AFL i lydelsen före år 2001).
4.5.1 Kyrkobokföring – folkbokföring
Vad som sägs om folkbokföring enligt folkbokföringslagen ska gälla också ifråga om kyrkobokföring enligt lag som ersatts av folkbokföringslagen eller enligt motsvarande äldre författning (4 kap. 23 § första stycket SFBP).
4.5.2 Bosättningstid vid utsändning från Sverige av statlig arbetsgivare
Den som är utsänd från Sverige av en statlig arbetsgivare för att arbeta i ett annat land ska tillgodoräknas bosättningstid under hela utsändningstiden om inte regeringen föreskriver annat (4 kap. 23 § första stycket SFBP).
Det gäller även för medföljande make och barn under 18 år. Med make likställs den som utan att vara gift med den utsände lever tillsammans med denne, om de tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller haft barn (4 kap. 23 § första stycket SFBP).
Fram till den 30 juni 1994 gällde dock att tid, då en arbetstagare varit utsänd av Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) som arvodesanställd för arbete inom det svenska biståndet i ett annat land, inte ska räknas som bosättningstid i Sverige trots att den anställde och dennes medföljande familjemedlemmar kvarstår som folkbok-förda enligt 14 § folkbokföringslagen (förordningen [1985:73] om undantag från svensk socialförsäkringslagstiftning vid arbete utomlands).
4.5.3 Bosättningstid vid utsändning från Sverige av svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund eller en svensk ideell organisation
En svensk medborgare kan tillgodoräknas bosättningstid i Sverige för den tid han eller hon har varit utsänd av Svenska kyrkan, ett svenskt trossamfund, ett organ som är knutet till ett sådant samfund eller en svensk ideell organisation, som bedriver biståndsverksamhet, till ett annat land för att arbeta där för arbetsgivarens räkning.
Bestämmelsen omfattar också medföljande make och barn under 18 år. Med make likställs den som, utan att vara gift med den utsände, levt tillsammans med denne,
om de tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn. Denna bosätt-ningstid får även tillgodoräknas personer som omfattas av förordning 883/2004 eller förordning 1408/71 och som med stöd av likabehandlingsprincipen som finns i båda förordningarna har samma rättigheter som svenska medborgare. (4 kap. 23 § första stycket SFBP och artikel 4 i förordning 883/2004, artikel 3 i förordning 1408/71) Utlandsvistelsen får uppgå till högst tre år i följd när det gäller tid efter år 1992 (4 kap.
23 § första stycket SFBP). En person som uppfyller förutsättningarna i övrigt men från och med år 1993 är bosatt utanför Sverige längre tid än tre år, kan alltså inte tillgodoräkna sig utsändningstiden som försäkringstid. Utsändningstid som ligger före år 1993 tillgodoräknas dock fullt ut som bosättningstid i Sverige.
4.5.4 Bosättningstid under period med förvärvsinkomst i Sverige eller från en svensk arbetsgivare
Som bosättningstid tillgodoräknas tid under vilken en person har haft inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 2 kap. i numera upphävda LIP eller vad gäller tid före år 1999 inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete som avses i 11 kap. i upphävda AFL i dess lydelse före 1999.
På så sätt ges personer för vilka bosättningstid inte kommer att kunna tillgodoräknas eftersom de inte varit folkbokförda här men som har haft förvärvsinkomst i Sverige eller från en svensk arbetsgivare möjlighet att vid tillämpningen av bosättningsregeln tillgodoräkna sig den tid de arbetat i Sverige utan att ha varit bosatta här. Det gäller främst svenska medborgare som sysselsätts i ett land utanför EU/EES av en arbets-givare som har sitt säte i Sverige eller utomlands bosatta svenska eller utländska sjömän som är anställda på svenska handelsfartyg. Även en svensk medborgare som är bosatt utomlands t.ex. med sina föräldrar och som feriearbetar i Sverige kan tillgodoräknas bosättningstid på så sätt. Bestämmelsen kan också ha betydelse i fall då så kallad ATP-förbindelse finns. Personen behöver inte ha tillgodoräknats
ATP-poäng för den aktuella tiden. Tiden tillgodoräknas som bosättningstid även om inkomsten för det aktuella året är lägre än det förhöjda prisbasbeloppet. Detta gäller för anställda som under utlandsvistelsen inte är folkbokförda i Sverige men som har haft inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete enligt reglerna för tilläggspension. (Prop. 1992/93:7 s. 66–67 och s. 90–91)
Detsamma gäller medföljande make och barn under 18 år till person som här avses såvitt gäller tid före 1993 för vilken den försäkrade tillgodoräknats pensionspoäng enligt 11 kap. den upphävda AFL i lydelsen före den 1 januari 1999. Som bosätt-ningstid tillgodoräknas dock inte tid för vilken maken eller barnet har rätt till pension grundad på bosättningstid i det andra landet om sådan pension kan utbetalas till den som är bosatt i Sverige. Med make ska likställas den som, utan att vara gift med ovan nämnda person levt tillsammans med denne, om de tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn. (4 kap. 23 § första stycket SFBP)
4.5.5 Bosättningstid under period som grundat rätt till statligt reglerad pension
Tid före år 1993 under vilken en svensk medborgare har haft anställning i ett annat land som grundat rätt till svensk statligt reglerad pension tillgodoräknas enligt SFB som bosättningstid i Sverige. Det gäller dock inte tid för vilken rätt till pension grundad på bosättning i det andra landet föreligger om sådan pension kan utbetalas till den som är bosatt i Sverige. (4 kap. 23 § första stycket SFBP)
Här avses statligt utsända som tjänat in tjänstepension från Statens pensionsverk, s.k. SPV-pension, men däremot inte ATP. Den grupp som omfattas av denna bestämmelse är t.ex. anställda vid svenska skolor i utlandet. De aktuella skolorna är
självständiga juridiska personer i respektive land. (Bet. 1992/93:SfU4, Rätten till folkpension m.m. s. 9)
Detsamma gäller medföljande make och barn under 18 år till person som här avses.
Som bosättningstid tillgodoräknas dock inte tid för vilken maken eller barnet har rätt till pension grundad på bosättningstid i det andra landet om sådan pension kan utbetalas till den som är bosatt i Sverige. Med make ska likställas den som, utan att vara gift med ovan nämnda person levt tillsammans med denne, om de tidigare har varit gifta eller gemensamt har eller har haft barn. (4 kap. 23 § första stycket SFBP)