Beskrivning av grundarens bakgrund, karaktärsdrag och affärsidé

Oskar är 31 år och kommer från Haninge i Stockholm. Han flyttade från Stockholm för att studera i Lund och beskriver sig själv som positiv och glad. Han lägger ner hela sin själ i det han gör och det spelar ingen roll om det är på fritiden, i arbetet eller i skolan. Generellt ägnar Oskar mycket tid åt det han gör och engagerar sig för att det är roligt. Han vill nu satsa helhjärtat på företaget, vilket hade varit svårt utan VentureLab eftersom han då hade behövt betala hyra. Oskar har en magisterexamen i systemvetenskap och även akademiska poäng från civilingenjörs- och civilekonomprogrammet. Han har tidigare arbetat med teknisk installation, konsultarbete med fokus på internet och hemsidor samt varit it-ansvarig på ett företag. Oskar har inte varit egenföretagare tidigare och det har inte heller hans föräldrar.

När Oskar gick en kurs i hur datorer och datorhjälpmedel kan underlätta det dagliga arbetet träffade han John, och efter detta möte skapades Oskars och Johns samarbetsprojekt. Bakgrunden till projektets idé var att Mats, som är Johns far, hade ett behov av att få sina overheadbilder på plats vid presentationer. Vid denna tidpunkt var de två grundarna inte lika inriktade på att satsa på idén. Det var Oskar som tog tag i idén och lade ned både tid och kapital för att utveckla den. Han ansåg att det var en bra tidpunkt för honom att satsa på projektet, eftersom han var klar med studierna.

Projektets affärsidé går ut på att utveckla en produkt för att underlätta hanteringen av filer vid föredrag och presentationer. Produkten gör att föredragshållaren enkelt kan välja den fil som han eller hon vill visa för åhörarna, utan att behöva stänga den aktuella filen och leta reda på den nya. Detta medför att det blir mindre avbrott och att presentationen blir mer professionell. Nedan presenteras rollistan, som tar upp centrala aktörer under företagsetableringen.

5.6.2 Rollistan

Oskar är grundaren, som har beskrivits ovan.

John är grundarens samarbetspartner, som hoppar av projektet tidigt under företagsetableringen.

Mats är Johns far och grundaren kommer i kontakt med honom genom John. Efter Johns avhopp från projektet fortsätter Mats att vara ett stöd under hela etableringsprocessen och ger grundaren råd och feedback på utvecklingen av produkten.

I samband med att grundaren försöker finna en lämplig skanner till sin produkt kommer han i kontakt med Per, som arbetar på ett företag i Stockholm som säljer skanners. Per engagerar sig i grundarens projekt och är till stor hjälp när det gäller marknadsföringen av produkten.

5.6.3 Etableringsprocessen i korthet

Analysen av grundarens dagböcker baseras på hans företagsetablering i inkubatorn under tidsperioden november 2003 till oktober 2004, och omfattar alltså 12 månader.

I det inledande skedet av företagsetableringen pågår diskussioner mellan de två grundarna om hur mycket tid och resurser som lagts ned på affärsidén. Grundarna försöker skapa ett rättvist kompanjonavtal, och detta blir en svår uppgift. De kan inte finna en gemensam lösning och den kritiska händelsen inträffar att kompanjonskapet bryts. I samband med detta går Oskar ensam vidare i processen med den ursprungliga affärsidén. Däremot förblir Mats, som är den andra grundarens far, ett stöd under hela etableringsprocessen och finns därför hela tiden i bakgrunden. Oskar har en bestämd väg under företagsetableringen, som präglas av beslutet att utveckla en prototyp innan de potentiella kunderna kontaktas. Under utvecklingsarbetet är grundaren motiverad och engagerad, vilket leder till att utvecklingen hela tiden går framåt. Grundaren arbetar även parallellt med olika konsultuppdrag för att kunna generera intäkter till projektet. Uppdragen ger honom även distans till det egna projektet och är dessutom ett sätt att bygga upp projektets legitimitet på. Grundaren lyckas till slut utveckla prototypen så att den kan demonstreras för potentiella kunder. I detta skede ger

kollegorna i inkubatorn betydelsefull feedback på produkten och grundaren beslutar sig för att genomföra de förbättringar de föreslår. Därmed inträffar den kritiska händelsen att Mats blir den första kunden och han erbjuder sig även att bli återförsäljare av programmet. I samband med att den första licensen installeras tar kontakterna med de potentiella kunderna ordentlig fart. Grundaren anlitar även ett företag som sköter inbokningen av kundbesök. De potentiella kunderna ger samarbetsförslag och den utvecklade produkten fungerar som en dörröppnare i processen. Dessutom utvecklas en ny affärsmöjlighet utifrån huvudprodukten, och en ”spin-off-effekt” skapas. Den nya affärsmöjligheten verkar vara ett resultat av de tekniska kunskaper som förvärvats under processen. I figuren nedan visas förändringar och kritiska händelser under företagsetableringen.

Figur 5.9 Förändringar och kritiska händelser under etableringsprocessen.

I nästa avsnitt skildras företagsetableringen utifrån temat ”beslutsprocess”.

5.6.4 Analys av temat beslutsprocess

5.6.4.1 Prototyputvecklingens bestämda väg

Grundaren anländer till inkubatorn med en redan klart utstakad väg för själva företagsetableringen. Det centrala målet i beslutsprocessen är att utveckla en prototyp av huvudprodukten, som sedan kan demonstreras för potentiella kunder. Trots att grundarens kompanjon hoppar av processen på ett tidigt stadium, beroende på bristande engagemang, fortsätter grundaren ensam på den bestämda vägen. Dessutom behöver prototypen kompletteras med en lämplig skanner och Oskar försöker därför köpa in den mest fördelaktiga skannern till sin framtida produkt. Det är uppenbart att Oskars beslutsprocess styrs av att det är svårt att

Tidsperioden i inkubatorn: november 2003 till oktober 2004.

Viktiga förändringar och kritiska händelser i etableringsprocessen illustreras nedan.

Januari 2004 April 2004 Augusti 2004 September 2004 ”Kompanjonskapet bryts” ”Prototyp skapad” ”Den första kunden” ”Samarbeten och affärsmöjligheter”

skapa intresse hos de potentiella kunderna utan att ha något att visa upp. Prototyputvecklingen blir därför central och likaså att hålla fast vid att utveckla en produkt under företagsetableringen. Under utvecklingsarbetet är tidspressen uppenbar och det är därför viktigt att försöka göra rätt prioriteringar i verksamheten, för att utvecklingsarbetet inte skall dra ut på tiden. Grundarens förmåga att fokusera på prototypen och att göra rätt prioriteringar under processen leder honom hela tiden framåt. Trots att grundaren är ensam i utvecklingsarbetet lyckas han lösa programmeringsproblemen som uppstår och även detta leder till att prototypen hela tiden utvecklas åt rätt håll.

När demoversionen är färdig att visas upp för intressenter leder detta till att beslutsprocessen börjar öppna upp sig, och en större öppenhet för nya vägar infinner sig. I detta skede kontaktar Oskar en grundare till ett framgångsrikt företag i syfte att försöka finna rätt målgrupp för programmet och få råd inför inköpet av skanner. Att grundaren har något att visa upp för denna intressent verkar skapa intresse och engagemang för produkten. Vid detta möte får Oskar reda på att det till en början är bättre att inrikta sig på en mindre målgrupp, eftersom det är svårt och dyrt att nå ut till en större grupp på egen hand. Mötet utmynnar även i kontakter som kan underlätta inköpet av skannern. Att utveckla programmet innan man kontaktar potentiella kunder innebär förstås vissa risker. Grundaren visar dock att han är medveten om de risker som är förknippade med produktutvecklingen och svårigheterna med riskkapital i detta skede. Han skriver 2004-03-09:

Det är ganska svårt för företag som utvecklar program att få riskkapital eftersom de flesta kräver någon form av patentskydd för att satsa sina pengar, vilket man kanske kan förstå men det bidrar också till svårigheter för t.ex. mig att få in kapital. Vilket kan leda till en ond cirkel, för om man inte får några pengar utifrån så kan det bli svårt att nå ut med sin produkt och utan att nå ut kan man inte heller marknadsföra produkten då det fattas pengar... Det känns som det största problemet just nu, hur jag ska få ut produkten på marknaden.

Ovanstående dilemma verkar leda till att prototyputvecklingen påskyndas ytterligare, eftersom grundaren vill kunna ta kontakt med potentiella kunder och få ut produkten på marknaden. Genom att följa den bestämda vägen med prototyputvecklingen blir grundaren till slut färdig med produktprototypen. När programmet äntligen börjar bli

klart är detta en stor händelse för grundaren och medför att ett viktigt hinder har passerats under företagsetableringen. Först nu går det att skapa ett intresse för produkten och bygga upp ett nätverk av potentiella kunder. Oskar skriver under vecka 14, 2004:

Den stora framgången denna vecka är att huvudprogrammet kan anses klart, förutom en del buggar som ska fixas. Måste också rensa upp bland koden, men huvudkoden är klar. Börjar se ljuset i tunneln ... Känns riktigt bra.

5.6.4.2 Prototypeffekten

När prototypen är utvecklad leder detta till att beslutsprocessen blir ännu mer öppen än tidigare och grundaren får nya intryck när det gäller förbättringar av prototypen. I detta skede vänder han sig till ett projekt som tidigare etablerat sig i inkubatorn, för att få feedback på den utvecklade prototypen. Oskar betonar hur betydelsefull kollegornas feedback är och hur viktigt det är att bolla idéer med andra. Kollegornas feedback medför att målet med att produkten skall vara klar för testning i början av juni flyttas fram till i slutet av juni. Genom denna förskjutning får han möjlighet att göra de nödvändiga förbättringarna på produkten. Oskar skriver under vecka 23, 2004:

Eftersom det har tillkommit ändringar av gränssnittet så medför detta att jag är tvungen att flytta fram detta mål då ändringarna innebär väldigt mycket arbete. Dock är det bara positivt för produkten, då den blir bättre igenom dessa ändringar. Det var tidigare tänkt att produkten skulle vara klar i början av juni.

Man inleder i detta skede även ett samarbete med projektet som tidigare etablerat sig i inkubatorn och detta är en betydelsefull förändring. Det verkar som att grundaren och kollegorna i projektet har uppnått ett stadium där de kan gynnas av ett samarbete genom att slå ihop sina kunskaper och erfarenheter. Detta visar även att grundare som tidigare har etablerat sig i inkubatorn fortsätter att hålla kontakt med andra grundare i inkubatorn, trots att de själva har flyttat ut.

Att grundaren har förbättrat prototypen ytterligare verkar leda honom till den första kunden, och den utvecklade prototypen fungerar som en dörröppnare i processen. Mats (fadern till grundaren som hoppade av kompanjonskapet) blir den första kunden. Denna kritiska händelse innebär att grundaren får en betydelsefull referens och Mats erbjuder

sig dessutom att bli återförsäljare av programmet. Oskar skriver 2004-08-04:

Har installerat den första licensen av produkten. Eventuellt kommer Mats att fungera som återförsäljare av produkten.

5.6.4.3 Samarbetsförslag och nya affärsmöjligheter

Den tidigare bestämda vägen i beslutsprocessen överges helt när grundaren står inför nya vägval i samband med samarbetsförslag från externa intressenter, som tar ordentlig fart i detta skede. Genom att anlita ett företag som sköter inbokningar av kundbesök underlättas försäljningsprocessen. Grundaren ringer även runt själv till potentiella kunder för att undersöka intresset för sin produkt. Genom detta tillvägagångssätt kommer Oskar i kontakt med en potentiell kund som vill testa produkten, och detta kan innebära en stor möjlighet. Oskar skriver 2004-09-14:

Den potentiella kunden är intresserad av att testa min produkt under två veckor på deras mest anlitade talare och om han tycker att det är en bra produkt så ska de gå till samtliga medlemmar med ett erbjudande. De har ca 1 500 medlemmar så det är en jättechans om det fungerar... Blir spännande och se vad detta leder till.

Ett annat exempel på samarbetsförslag är Per, som arbetar på ett företag som säljer skanners och är ansvarig för själva marknadsföringen av den trådlösa skanner som grundaren är på väg att implementera i sin produkt. Genom Pers samarbetsförslag förbättras möjligheterna att marknadsföra produkten. Oskar skriver 2004-09-15:

Per marknadsför den trådlösa skannern som jag håller på att implementera och är intresserad av att hjälpa till med eventuell marknadsföring tillsammans med min produkt. Förhoppningsvis leder detta till att de ställer upp och sprider produkten, eftersom det är en win-win-situation som de tjänar pengar på ju fler licenser jag säljer.

Dessutom leder den utvecklade huvudprodukten till att en ny affärsmöjlighet skapas och denna är en ”spin-off-effekt” av huvudprodukten. Den utvecklade standardversionen gör det möjligt att bryta ut den nya affärsmöjligheten, som är en professionell version av produkten. Denna förändring i beslutsprocessen leder till att nya vägar tas, genom att Oskar beslutar sig för att lansera produkten i två versioner. Han skriver under vecka 39, 2004:

Utvecklingsmöjligheterna är relativt stora just nu, detta p.g.a. att produkten antagligen kommer att lanseras i två versioner. En standardversion som innehåller en lite enklare streckkodsskanner och en professionell version som innehåller en trådlös streckkodsskanner.

I nästa avsnitt skildras företagsetableringen utifrån temat ”intressenter/marknad”.

5.6.5 Analys av temat intressenter/marknad

5.6.5.1 Kompanjonskapet bryts

Centralt under den inledande perioden under företagsetableringen är de diskussioner som pågår mellan de två grundarna och hur de skall gå vidare i etableringsprocessen. Det handlar om att skapa ett rättvist kompanjonavtal, och detta visar sig vara en svår uppgift. Grundarna har olika åsikter om hur mycket tid och resurser som skall läggas ned på att utveckla affärsidén, och detta gör det svårt att komma överens och gå vidare tillsammans i processen. Oskar har lagt ner mer tid på projektet än John, och detta verkar vara den grundläggande orsaken till att grundarna inte kan komma överens. Oskar skriver 2003-11-28:

Det blev fem timmar av intressant och mycket givande diskussion om kompanjonavtalet, men vi hade väl inte helt samma åsikter om alla punkter. Det som är den stora stötestenen för tillfället är hur stor den ersättningen ska vara som jag ska få för det arbete jag har lagt ned fram tills idag. Det handlar om runt 1 000 h fördelade på 18 månader som är nedlagt i tid samt en hel del pengar som redan är investerade. Detta kommer att diskuteras vidare nästa vecka då vi har hunnit smälta den första diskussionen, men vi båda har gott hopp att hitta en lösning som båda är nöjda med.

Det verkar dock vara svårt att uppnå en gemensam lösning för hur grundarna skall gå vidare i sin företagsetablering och uppgörelsen tar alldeles för lång tid. Därmed inträffar den kritiska händelsen att kompanjonskapet bryts och Oskar går vidare ensam i processen. Oskar skriver 2003-12-31:

Vi diskuterade kompanjonavtalet och han anser inte att han kan starta ett företag under de förutsättningar som jag anser, vilket antagligen innebär att vi inte kommer att starta företaget tillsammans utan jag kommer att driva projektet vidare själv. Detta är synd men samtidigt

nödvändigt om jag ska komma vidare eftersom detta har tagit alldeles för lång tid nu.

Johns avhopp från processen medför att Oskar får en hög arbetsbelastning under företagsetableringen. Grundaren ser framtiden som ohållbar när produkten är färdigutvecklad, eftersom det blir svårt att ensam underhålla verksamheten och sälja samtidigt. Behovet av en samarbetspartner blir tydligt redan i detta skede. Under hela etableringsprocessen förblir dock Mats (Johns far) ett stöd för grundaren och finns hela tiden i bakgrunden.

När prototypen börjar bli färdigutvecklad blir personerna i grundarens närhet betydelsefulla, exempelvis kollegorna i inkubatorn, kollegor som flyttat ut från inkubatorn, vännerna och grundarens bror. Kollegorna engagerar sig i prototyputvecklingen och ger feedback på produkten. Oskars bror hjälper till med marknadsföringen av produkten och hans kontakter skapar möjlighet till en reklamplats på tåget Arlanda express i Stockholm. Dessutom förmedlar vänner och kollegor kontakter som kan leda till potentiella kunder, både när det gäller produkten och konsultverksamheten. Kollegorna i inkubatorn ger även råd till Oskar inför kommande konsultuppdrag. Mats, som blir den första kunden, är även en betydelsefull länk till de potentiella kunderna och engagerar sig som återförsäljare av produkten.

5.6.5.2 Affärsrelationsprocessens begynnelse

När grundaren har utvecklat en prototyp som kan demonstreras för potentiella kunder inleds relationerna med marknaden. Detta är en klar förändring vad gäller antalet intressenter, som inträffar i samband med att prototypen börjar bli klar. Därmed är detta en början på en affärsrelationsprocess och kontakterna med de potentiella kunderna. Produkten är i detta skede nästan färdigutvecklad och grundaren vill därför få ut den på marknaden så fort som möjligt. Vid denna tidpunkt anlitar Oskar ett företag som sköter inbokningen av kundbesök. Oskar skriver 2004-09-10:

Kontrollerade hur det går med deras bokningar av möten så att jag kan visa upp min produkt. Som det såg ut nu var det trögt med bokningarna men de hade lyckats boka in två möten i Sthlm (ett den 14/09 och ett den 11/10). De hade också en lista på företag som ville ha information via post.

Grundaren kommer därmed i kontakt med flera potentiella kunder. Dessa kontakter leder till att potentiella samarbetsförslag ges och öppnar även upp för nya affärsmöjligheter i processen. I nästa avsnitt skildras företagsetableringen utifrån temat ”planering”.

5.6.6 Analys av temat planering

I företagsetableringens inledningsskede besöker grundaren tillsammans med sin tidigare kompanjon en företagsrådgivare som verkar inom Ideon-området i Lund. Genom dessa samtal får grundarna feedback på sin affärsidé och information om vad som krävs för framtida riskkapital. Marknadsundersökningarna är därför informella och förblir informella även under etableringen. I och med att kompanjonskapet bryts så pass tidigt står Oskar inför utmaningen att klara sig själv under etableringen. Centralt i planeringen är grundarens engagemang och motivation inför utmaningen att utveckla produkten och driva projektet ensam. Det handlar om att ändra bolagsformen från handelsbolag till enskild firma och att sätta sig in i hur denna bolagsform fungerar. Grundaren vill därför registrera bolaget och bli klar med produkten så fort som möjligt, eftersom risken för konkurrens är uppenbar. Oskar skriver 2004-01-14:

Nu är det bara att registrera bolaget så snabbt som möjligt och få färdigt produkten så att jag kan börja sälja ... Risken för konkurrens är uppenbar nu när vi har gått skilda vägar.

5.6.6.1 Den svagt kopplade affärsplanen

En förändring inträffar dock i planeringen inför affärsplanstävlingen Venture Cup och en affärsplan formuleras enbart för denna specifika situation. Bakgrunden till detta påstående baseras på att begreppet ”affärsplan” enbart nämns i Oskars dagböcker i samband med affärsplanstävlingen. Det framgår även att planeringen har dragit ut på tiden i samband med kompanjondiskussionerna och därför finns det inte tillräckligt med tid för att kunna skriva alla delarna i dokumentet. Att grundaren inte hade tillräckligt med tid för att formulera affärsplanen var en anledning till att han inte blev nominerad i tävlingen. Det verkar även vara svårt att formulera detta dokument och grundaren kontaktar därför personer som kan hjälpa honom. Han beslutar sig dock för att delta i tävlingens steg 3 och kontaktar därför en

student för att få hjälp med affärsplanen. Oskar skriver under vecka 12, 2004:

Nya tag kommer att tas till Steg 3 i VentureCup, förhoppningsvis kommer ett samarbete startas med Handelshögskolan i Göteborg och någon student där som jag har haft kontakt med om just detta och som verkar vara intresserad av att hjälpa till med den färdiga affärsplanen.

Grundaren verkar alltså inte styras av affärsplanen i sitt dagliga arbete, utan den formuleras inför specifika situationer som har anknytning till finansiering. Genom att delta i affärsplanstävlingen kan han vinna prispengar som i sin tur kan underlätta företagsetableringen. Grundarens deltagande i tävlingens olika steg leder dock inte fram till något pris under företagsetableringen. Detta kan förmodligen bero på Oskars brist på tid i samband med att kompanjonskapet bröts.

5.6.6.2 Isolerad prototyputveckling och parallella konsultuppdrag

När grundaren är inne i sin prototyputveckling avtar kontakterna med intressenter radikalt och han har mestadels kontakt med personer inom inkubatorn. Grundaren lägger ned mycket tid på prototyputvecklingen och arbetar även på helgerna. Utvecklingsarbetets planering handlar främst om att bli färdig med produkten och få kunder att bli intresserade av den. Grundaren visar även prov på motivation och engagemang under utvecklingsarbetet. Detta medför att prototyputvecklingen hela tiden går framåt under etableringen. Samtidigt är Oskar dock noga med att arbeta parallellt med olika konsultuppdrag. Genom sidoprojekten skapas den första grunden för att bygga upp projektets legitimitet och referenser inför framtiden. De