Utvecklingsfas 2

Under höstterminen 2003 var äntligen den elektroniska dagboksrutinen igång. Kvale (1997) förklarar vikten av att skapa ett avtal mellan forskaren och intervjupersonen. Avtalet fyller den funktionen att intervjupersonen informeras om intervjuns syfte. Han eller hon får även lämna sitt samtycke till att delta i undersökningen och till den framtida användningen av intervjun. Ett avtal skall även innehålla information om konfidentialitet och om vem som har tillgång till intervjumaterialet. När jag inledde utvecklingen av dagboksrutinen fanns det inget sådant avtal för grundarna inom VentureLab och de hade inte heller klart för sig vad som förväntades av dem i samband med tillgången till de tjänster som inkubatorn erbjöd dem.

Efter flera diskussioner med grundarna inom VentureLab blev det uppenbart att ett avtal borde skapas som tog upp riktlinjerna för de projekt som fick tillgång till rum i inkubatorn. Avtalet fyllde den funktionen att grundarna hade klart för sig redan från början vad som gällde och att dagboken skulle fyllas i för att de skulle kunna utnyttja de tjänster som VentureLab erbjöd dem. I avtalet fanns dagboksfrågorna samt instruktioner till hur frågorna skulle fyllas i.

I dag undertecknar alla projekt som ingår i VentureLab ett avtal som bland annat innehåller föreskrifter om dagboksskrivandet samt att dagboksmaterialet behandlas konfidentiellt. Avtalet har även en bilaga som består av föreskrifter om hur grundarna skall fylla i dagboken. Innehållet i bilagan har sin grund i erfarenheterna med de första projekten i inkubatorn. På detta sätt undviker man många missförstånd kring dagboksskrivandet och alla grundarna har klart för sig vad som gäller redan från början.

Vid denna tidpunkt flyttade sex nya projekt in i inkubatorn och dessa grundare var de första som erbjöds kontor i huset ”Gula paviljongen”, som ligger mitt i forskarbyn Ideon i Lund. När projekten anlände till inkubatorn gjordes alltid en inledande intervju, där grundarna fick beskriva sig själva, sin arbetslivserfarenhet och utbildning. En betydelsefull del i den inledande intervjun var att grundarna beskrev anledningen till att projektet hade startats och vad det var som gjorde att grundarna kom igång med det. På så sätt fångades även den inledande tiden av etableringsprocessen upp, eftersom den redan var påbörjad när grundarna anlände till inkubatorn. Intervjun fyllde också den funktionen att vi lärde känna varandra och att jag fick information om forskningsprojektet. En annan del i intervjun var att informera grundarna om att dagböckerna behandlades konfidentiellt och att skapa ett förtroende. Att bygga upp ett förtroende var en del av dagboksmetoden och gjorde det möjligt för mig att kunna ta del av grundarnas tankar i dagboken.

En reflektion under denna period var hur grundarna reagerade inför att skriva dagbok, jämfört med att bli intervjuade. Intervjun uppfattades som något positivt och grundarna ställde gärna upp, medan dagboken uppfattades som något mer negativt. Detta kunde bero på att dagboken var en rutin som skulle följas dagligen, medan intervjun enbart inträffade vid enstaka tillfällen. Ett sätt att vända en sådan negativ situation till något positivt var att kontinuerligt läsa grundarnas dagböcker och få dem att förstå att deras dagböcker var viktiga för forskningen.

Under denna fas hade avtalet en central funktion. Grundarna kunde inte längre slingra sig och komma med dåliga ursäkter till varför dagboken inte hade fyllts i. I stället handlade det mer om ovanan vid att skriva dagbok varje dag. En lärdom man kunde dra av detta var att

dagboksmetoden krävde en ”tvåsamhet”, och med detta menas att någon behövde påminna dagboksskrivaren om dagboken och få honom eller henne att förstå att dagboksanteckningarna var betydelsefulla för någon annan. Genom att upprätthålla en sådan tvåsamhet under den tid dagboksinsamlingen pågick blev det enklare att undvika stora svarsbortfall under vissa perioder och dialogen med grundarna medförde också att synpunkter kring dagboksfrågorna kunde föras fram. I detta sammanhang var forskarens närhet till dagboksskrivaren en viktig del i dagboksmetoden, och med det menas att forskaren fanns tillgänglig för frågor och diskussioner kring dagboksskrivandet. I början av januari 2004 var grundarna helt insatta i den elektroniska dagboksrutinen och alla skrev i dagboken dagligen. Grundarna hade vid denna tidpunkt varit i inkubatorn under cirka två månader och befann sig i företagsetableringens inledningsskede. Det var en speciell känsla att se hur dagboken äntligen fylldes i! Först nu fanns det potential att analysera informationen i dagböckerna och undersöka om vissa frågor i dagboken hade stort svarsbortfall. Denna period präglades av att jag drev på dagboksskrivandet, informerade om att alla dagboksfrågorna skulle besvaras samt såg till att grundarna inte hoppade över frågor. De frågor grundarna hade svårast att fylla i var reflektionsfrågorna, och detta gällde både dagsteman och veckoteman. Grundarna förklarade att de vissa dagar inte hade några reflektioner och att det även blev tröttsamt i längden att ständigt reflektera över företagsetableringen. Grundarna kunde även föra fram sina åsikter och synpunkter på VentureLabs husmöten, som ägde rum en gång i veckan. Husmötet var också ett bra tillfälle att ge information på, eftersom alla på VentureLab var samlade. Något annat som påverkade dagboken positivt var att grundarna informerade om när de tog längre uppehåll från arbetet med projektet (i minst en vecka). Denna information medförde att mindre missförstånd angående dagboken och onödiga diskussioner om varför dagboken inte hade fyllts i eliminerades.

4.1.3.1 Lärdomar under fas 2

Lärdomarna från denna period var att det var viktigt att försöka skapa en mer positiv bild av dagboken. Ett sätt att göra det på var att förklara för grundarna att de skulle kunna ha nytta av att kunna gå tillbaka till sina dagböcker och lära sig av hur projektet hade utvecklats under tiden

dagboken hade fyllts i. Ett annat sätt var att ständigt lyssna på grundarna och försöka bemöta deras önskemål. Genom att vara i inkubatorn blev dessa diskussioner mer naturliga och samtidigt byggdes ett förtroende upp beträffande den konfidentiella hanteringen av dagboksmaterialet. Under denna period visade grundarna även ett ökat intresse för att läsa sina egna dagböcker. I enlighet med grundarnas önskemål utvecklades en applikation till dagboken som gjorde det möjligt för dem att skriva ut sina dagböcker i en projektrapport. Införandet av projektrapporten påverkade dagboksskrivandet positivt, eftersom den hade utformats efter grundarnas önskemål.