Utvecklingsfas 3

Under vårterminen 2004 blev det angeläget att skapa en rutin för analyserna av dagböckerna. Min känsla av att sakna kontroll över det omfattande empiriska materialet var slående under denna period. Det fanns därför ett behov av att utveckla den analysmodell som baserades på pilotfallet och Sarasvathys resonemang.

Under påsken 2004 analyserade jag samtliga grundares dagböcker. Denna analys handlade främst om att ta reda på hur dagboksfrågorna besvarades och om det förekom svarsbortfall. I den manuella analysen upptäckte jag att vissa frågor hoppades över och därför inte gav några utförliga svar. Det gällde främst frågorna under veckotemat som handlade om motgångar och framgångar. Det rörde sig om ett ganska stort svarsbortfall för dessa frågor och svarstexten var mycket kort. Ett stort svarsbortfall fanns också när det gällde frågan om huruvida individens syn på företagandet hade förändrats. Reflektionsfrågorna i dagboken gav inte heller några utförliga beskrivningar. Gemensamt för frågorna var att de var relativt öppna och inte hade besvarats med några utförliga beskrivningar. Grundarnas etableringsprocess var därmed svår att fånga upp med dagbokens öppna frågor.

I analysen blev det uppenbart att grundarna skrev relativt korta och koncentrerade svar i dagboken. Detta i sin tur medförde att det blev svårt att fånga upp grundarnas förändringar av exempelvis mål, affärsidéer och planering med hjälp av nuvarande dagboksfrågor. Dessutom kunde dessa inte besvara varför grundarna eventuellt hade omskapat sina mål eller varför planeringen hade förändrats.

Kontaktfrågorna under dagsteman besvarades däremot alltid och med utförliga beskrivningar. Dessa frågor var mycket fokuserade och korta. Frågorna verkade vara lätta att besvara och alla grundarna fyllde i dessa frågor frekvent. Svaren under dagbokens dagsteman var därför tillförlitliga, något som alltså inte gällde svaren under dagbokens veckoteman. Med hjälp av dagboksanalysen och grundarnas synpunkter på dagboksfrågorna blev det angeläget att förändra dem. Grundarna hade främst synpunkter på reflektionsfrågorna, frågorna om framgångar och motgångar samt de frågor som inte var ställda i du-form. Bakgrunden till att vissa frågor inte var ställda i du-form var att flera projekt inom VentureLab var baserade på team. Diskussionerna utmynnade i att frågorna riktades direkt till individen, något som även underlättade för grundare som var ensamma i projektet.

Mot denna bakgrund övergavs den induktiva inriktningen och ambitionen med dagbokens relativt öppna frågor. Den induktiva inriktningen blev också svår på grund av att grundarna följdes i realtid. Det verkade därför viktigt att utgå från en teoretisk grund vid longitudinella studier i realtid. Denna lärdom var bakgrunden till valet att helt fokusera på Sarasvathys (2001) effectuationmodell och att utveckla denna. Tidigare hade dagboken enbart delvis varit baserad på Sarasvathys resonemang. Kontaktfrågorna under dagstemat fick därmed stå som förebild vid skapandet av nya frågor i dagboken, eftersom dessa frågor alltid hade fyllts i frekvent och även var lätta att förstå.

När det gäller studier som går ut på att generera modeller menar Glaser (1978) att ett fruktbart tillvägagångssätt är att överträffa tidigare insatser genom att integrera dem i de nyutvecklade modellerna. De nyutvecklade modellerna skall i sin tur bli mer omfattande än de existerande. Tillvägagångssättet medför att den teoretiska utgångspunkten i de genererade modellerna blir tydlig och samtidigt förtydligar vilka idéer författaren bygger sina idéer på (Glaser, 1978). I min utveckling av Sarasvathys effectuationmodell tillämpar jag ett sådant tillvägagångssätt, eftersom det medför betydliga fördelar i studien. Fördelarna är att mina modellers teoretiska utgångspunkt är tydlig, liksom vilka idéer mina modeller bygger på. Vidare tydliggörs att mina modeller är mer omfattande än Sarasvathys resonemang. Utifrån analysmodellen påbörjades arbetet med att skapa nya frågor i dagboken. Under vårterminen 2004 intervjuades dessutom alla

projekten i inkubatorn, med frågor som hade skapats med hjälp av analysmodellen. Tack vare samtalen med grundarna ökades min förståelse för hur dagboksfrågorna slutligen skulle formuleras. Intervjuerna gav även en indikation på att dagbokens nya frågor lättare kunde fånga upp grundarnas etableringsprocess. En reflektion under dessa intervjuer var hur svårt det var för grundarna att förklara händelser tidigare i processen. Projekten som intervjuades hade då varit i inkubatorn i cirka sex månader. Antagligen hade dessa grundare inte läst sina egna dagboksanteckningar vid intervjutillfället och det kunde vara en förklaring till grundarnas stora minnesförluster.

Som ett resultat av att utgå från analysmodellen blev frågorna fokuserade. Något som var centralt under dagsteman var grundarnas kontakter, och under veckoteman var frågorna centrerade kring grundarnas planering och deras beslutsprocess. Fördelarna med tillvägagångssättet inför analyserna av det empiriska materialet var att analysmodellen och dagboksfrågorna nu kompletterade varandra. En annan viktig poäng med detta tillvägagångssätt var en strävan att kunna uppnå validitet. Chandler och Lyon (2001) betonade betydelsen av att specificera analytiska metoder, för att kunna matcha dessa med teoretiska modeller. Författarna menade att när en sådan matchning uppnåddes var det möjligt att etablera en så kallad strukturell validitet. I samband med att dagboksfrågorna baserades på en teoretisk grund blev det enklare att förklara dem för grundarna. Andelen frågor blev också totalt sett mindre och under dagsteman behövde grundarna enbart besvara tre frågor. Tyngdpunkten låg i stället på veckoteman. Efter förändringen av dagboksfrågorna var det flera grundare som poängterade att fördelningen av frågorna var bättre och att de nya frågorna var lättare att förstå än de tidigare. Minskningen av frågor under dagsteman fick också positiva konsekvenser för besvarandet av frågor under veckoteman. Dessa frågor var viktiga eftersom de främst handlade om grundarnas mål, deras syn på risker och planering.

När det gäller longitudinella studier i realtid handlar det om att kunna engagera grundarna att skriva dagbok under en tidsperiod på cirka ett år. Under en så pass lång period är det normalt att grundarna kommer med förslag på förändringar som kan göra dagboken ännu bättre. När förslag på förändringar uppkommer från grundarna är det betydelsefullt

att vara ”lyhörd” och ”flexibel”. På så vis blir grundarna engagerade och deras vilja att föra dagbok under hela sin tid i inkubatorn ökar.

I samband med förändringen av dagboksfrågorna inleddes ett samarbete med en grundare inom VentureLab. Grundaren hjälpte till med den tekniska delen av databasen och med förbättringar utifrån användarens perspektiv. I denna fas utvecklades därför en ny databas utifrån den gamla. Genom önskemål från grundarna blev deras almanacka tydligare, något som innebar att dagens datum alltid var markerad i gul färg, liksom den aktuella veckan. När en dag eller vecka var ifylld markerades den med grön färg. Dagar som inte var ifyllda var markerade med röd färg.

När det gällde själva ifyllandet av frågeformuläret i dagboken skapades större flexibilitet. Tidigare kunde grundarna bara gå in en gång och fylla i dagboken. Det var alltså inte möjligt att gå tillbaka till frågeformuläret för att göra kompletteringar. Även detta, att kunna gå tillbaka till frågeformuläret och komplettera informationen, var ett önskemål från grundarna. Förändringen medförde att dagens datum alltid var flexibelt och att grundarna kunde uppdatera sina svar i dagboken fram till nästa dag till kl. 04.00, då all information automatiskt gick in i databasen. Detta gällde även för den aktuella veckan och uppdateringar av svar under veckoteman kunde göras under hela veckan fram till måndag morgon kl. 04.00. Grundarna förklarade att denna flexibilitet hade underlättat för dem, speciellt när det gällde veckofrågorna, eftersom minnet var kort.

Varje fråga i dagboken hade även en ”hjälpknapp”. När man tryckte på denna kom det automatiskt upp förtydligande information om dagboksfrågorna. Denna hjälpfunktion infördes för att inga missförstånd skulle uppstå kring frågorna, och för att vara en hjälp för grundarna. Även en lätthanterlig påminnelsefunktion från databasen till grundarnas e-post adresser skapades. I samband med denna utvecklingsfas hade jag uppnått en fokusering med forskningsprojektet, och denna hade tagit sin tid att forma.

Mot denna bakgrund hade utvecklingen av dagboken tillsammans med grundarna medfört att ett gemensamt språk hade utvecklats. Inledande dagboksfrågor under veckoteman visade sig vara svåra att förstå. Dagbokens dagliga frågor var däremot lätta att förstå. Tack vare

grundarnas kommentarer kunde dagbokens veckofrågor utvecklas och formuleras på ett sätt som grundarna kunde förstå, med utgångspunkt i det språk som tillämpades i dagbokens dagsfrågor. Almanackans förtydligande färger var också en del av det språk som utvecklades tillsammans med grundarna. Även påminnelserna via grundarnas e-postadresser fungerade utmärkt, och när en påminnelse var skickad kom dagboken alltid igång igen.

Vidare hade det gemensamma språket underlättat min tillgång till grundarnas tankar och ett förtroende hade även byggts upp från grundarnas sida beträffande den konfidentiella behandlingen av dagboksmaterialet. Denna tillgång visade sig genom den övergång som påbörjades under denna fas, från korta svar till längre och utförligare beskrivningar i dagboken. Grundarnas tankar kunde kretsa kring följande: beskrivningar av orättvisa situationer som grundarna råkat ut för under företagsetableringen, information om hur affärer gjorts upp med potentiella kunder, information om hur grundarna tänkte och tyckte om individer i sin närhet, som påverkade deras företagsetablering på ett eller annat sätt. I dessa sammanhang hade grundarna skrivit tydligt vilka citat som jag inte fick använda. Denna information fanns enbart med för att jag skulle förstå deras helhetssituation under etableringen.

4.1.4.1 Lärdomar under fas 3

Analysen av grundarnas dagböcker visade att dagboksmetoden krävde fokuserade frågor med tanke på grundarnas kortfattade svar. Det tycktes vara svårt att tillämpa en induktivt inriktad forskningsansats vid longitudinella studier i realtid, och det var därför viktigt att utgå från en teoretisk grund. Den teoretiska grunden gjorde det även enklare för grundarna att förstå dagboksfrågorna. Genom att utforma dagboken tillsammans med grundarna utvecklades ett gemensamt språk. Det gemensamma språket och det uppbyggda förtroendet gav mig bättre tillgång till grundarnas tankar kring företagsetableringen. Bakgrunden till detta påstående var grundarnas ökade intresse för att föra dagboksanteckningar.