Valet av fallstudieansatsen

Studien består av två syften, dels att utveckla en användarvänlig dagboksmetod, dels att utveckla begrepp och modeller för beslutsprocessen under företagsetableringen. Frågan är vilken forskningsstrategi som är mest tillämpbar och fördelaktig i relation till dessa två syften.

I den samhällsvetenskapliga forskningen kan forskaren välja mellan en rad olika forskningsstrategier, exempelvis experiment, survey, analys av källor, historisk studie och fallstudie. När forskaren skall välja bland dessa strategier kan fördelar respektive nackdelar ställas mot varandra utifrån tre relevanta kriterier: (1) vilken typ av forskningsfråga som har formulerats, (2) forskarens grad av kontroll över den konkreta situation som studeras, och (3) huruvida fokus ligger på aktuella eller historiska skeenden (Yin, 2007).

Fallstudier kan beskrivas som fördelaktiga när forskningsfrågorna är formulerade utifrån ”hur” eller ”varför”, då forskaren inte har någon

Analys Analys Modeller Empiri Sarasvathys effectuation-modell Analysmodell skapad Slutgiltiga modeller Pilotfallet 8 fallstudier Abduktion

kontroll över den situation som studeras samt i de fall där fokus ligger på aktuella skeenden i ett konkret socialt sammanhang (Yin, 2007). Fördelarna med fallstudien i min studie är att forskningsfrågorna är formulerade utifrån ”hur” och ”varför”. Jag har inte heller någon kontroll över den situation som studeras, vilket är grundarnas företagsetablering i inkubatorn. Mitt fokus ligger också på aktuella skeenden och händelser i ett konkret socialt sammanhang, vilket utgörs av inkubatorkontexten och det som sker inom denna.

Fallstudieansatsen är även tillämpbar när studien har till syfte att utveckla befintliga ramverk, för att kunna generera begrepp och modeller (Eisenhardt, 1989). Med denna utgångspunkt är det naturligt att välja fallstudieansatsen, eftersom denna ansats uppfyller mina villkor. I avsnittet nedan utvecklar jag de fördelar fallstudien har i just min studie.

Fallstudier omfattar så många variabler som möjligt, för att kunna beskriva variablernas samverkan över längre tidsperioder. Ansatsen underlättar även förståelsen för olika händelser och processer i projekt (Merriam, 1994). En fallstudiemetod innebär att man studerar separata fall, genom en longitudinell ansats (Yin, 2003).

En central del i fallstudier är att försöka belysa beslutsfattande och följande frågeställningar blir därför relevanta: varför besluten fattas, hur besluten genomförs och med vilka resultat (Yin, 2003). Detta ligger helt i linje med studiens syfte, och valet av fallstudieansatsen blir naturlig med tanke på utvecklingen av Sarasvathys (2001) effectuationmodell.

Genom fallstudieansatsen skapas möjligheten att tillämpa flera fall och olika analysnivåer i studien (Eisenhardt, 1989). Denna form av flerfallsstudier kallas för ”komparativ fallstudie” (Yin, 2007). Att tillämpa en komparativ fallstudie är en betydelsefull möjlighet och i inkubatorn är flera projekt verksamma. Det innebär att fallen i studien analyseras genom komparativa analyser, som gör det enklare att göra jämförelser mellan fallen.

Det har däremot varit svårt att bestämma hur många fall som skall inkluderas i studien. Bakgrunden till detta är att vissa grundare och medlemmar i projekten hoppar av etableringsprocessen på ett tidigt

stadium. Det har lett till en ”öppenhet” inför antalet fall i studien, och alla projekt som varit verksamma i inkubatorn har därför inkluderats i urvalet. Studien innefattar därför både fall där grundarna fullföljer etableringsprocessen och projekt där grundarna väljer att hoppa av. När det gäller antalet fall i en studie rekommenderar Eisenhardt (1989) 4 till 10. Studeras mindre än 4 fall kan detta leda till svårigheter att generera begrepp och modeller. Om studien omfattar mer än 10 fall leder det till svårigheter på grund av ökad komplexitet och volym av data. I min studie har därför 8 fall inkluderats.

I studier av team bör, enligt Eisenhardt (1989), samtliga individer som ingår i teamet inkluderas. På så vis uppnår man olika kompletterande insikter, vilket kan leda till en rik samling data. Detta möjliggörs med hjälp av dagboksmetoden och därför gör alla de grundare som ingår i ett team dagboksanteckningar. I nästa avsnitt beskriver jag mina reflektioner över fallstudier och inkubatorkontexten.

3.1.2.1 Reflektioner över fallstudier och inkubatorkontexten

I studien är ”Hawthorne-effekten” oundviklig och medför ett metodologiskt problem. Detta beror på att grundarna studeras i en inkubator, där ledningen vidtar olika stödjande åtgärder för att underlätta grundarnas företagsetablering. Begreppet ”Hawthorne-effekten” har utvecklats från Mayo (1946) och det omtalade Hawthorne-experimentet. Det gick ut på att undersöka olika sätt att få igång produktiviteten i fabrikerna. Exempelvis testade man produktiviteten genom att ge arbetarna fler pauser, förfriskningar medan de arbetade samt genom att förkorta deras arbetstid. De olika aktiviteterna medförde att produktiviteten hela tiden ökade. Det intressanta med detta experiment var att när pauserna och förfriskningarna drogs in och arbetstiden återigen förlängdes, fortsatte produktiviteten ändå att öka. Den främsta förklaringen till den ökade produktiviteten var själva experimentsituationen och det faktum att personalen var medveten om chefernas intresse för dem och deras arbetssituation (Mayo, 1946).

I inkubatorn har grundarna tillgång till eget kontor, telefon och dator. En projektledare är dessutom anställd på heltid för att stödja dem på olika sätt under etableringsprocessen. Dagboksskrivandet kräver även att jag har ständig kontakt med grundarna, och mitt intresse för deras

dagliga arbete kan därför påverka deras beteende i inkubatorn. Sammantaget innebär ovan beskrivna faktorer att grundarnas ”produktivitet” kan påverkas positivt. Detta kan i sin tur medföra att projekten i inkubatorn löper mindre risk att hoppa av processen, eller att avhoppen skjuts framåt i tiden. Denna eventuella positiva inverkan på grundarna i inkubatorn är något som jag har varit medveten om under hela studien och som är svårt att undvika.

Ett annat bekymmer med fallstudier, som jag också har varit medveten om under studien, är svårigheten att på ett vetenskapligt sätt generalisera – det vill säga dra allmänna slutsatser utifrån den genomförda fallstudien. En extern validitet blir lättare att uppnå med en surveyundersökning, vilket beror på undersökningens omfattande urval av studieobjekt. När det gäller fallstudier är dock den externa validiteten svårare att uppnå, beroende på det lägre antalet studieobjekt (Yin, 2007).

Vad jag i stället kan uppnå är ”analytisk generalisering”, vilket innebär att jag jämför de modeller jag utvecklat med resultaten från fallstudien. I denna jämförelse måste ett eller flera fall ge sitt stöd till mina utvecklade modeller för att jag skall kunna uppnå en analytisk generalisering. Denna blir dessutom starkare om mina modeller förklarar resultaten på ett bättre sätt än den ursprungliga teorin, som i detta fall är Sarasvathys resonemang. I studien lyfter jag därför fram rivaliserande förklaringar till Sarasvatys resonemang, med stöd från ett eller flera fall i min egen studie (Yin, 2007).

Ett annat vanligt problem med fallstudier är det omfattande empiriska materialet, som ofta kan bli svåröverskådligt. Det är kort sagt mycket att hålla reda på när man genomför den här typen av studier. En lösning på detta problem kan vara att dela in forskningsprojektet i olika faser och reflektera över det insamlade empiriska materialet under tiden studien pågår (Alvesson och Sköldberg, 1994). Detta tillvägagångssätt har varit en grundläggande del av min studie, eftersom dagböckerna har analyserats löpande. På så vis har jag fått överblick över det omfattande empiriska materialet och kunnat påbörja mina analyser i ett tidigt skede.

Ett annat metodologiskt problem är att studien påbörjades när Sverige var på väg in i en lågkonjunktur, även om konjunkturen har vänt under

den tid då studien har pågått. Studier som pågår under längre tidsperioder ger intressanta resultat, men våra kunskaper är dock begränsade när det gäller resultatens relevans under andra tidsperioder (Lundström, 1996). Frågan är hur resultaten skulle ha sett ut om studien hade genomförts enbart under en högkonjunktur. I nästa avsnitt beskriver jag de tekniker jag har valt.