Betydelse och omfattning

I Dukers Listening Bibliography (1964)73 _{är den äldsta texten om lyssnande}

inom ett forskningssammanhang en artikel i Psychological Review av V.A.C. Henmon från 1912 med rubriken ”The Relation Between Mode of Presentation and Retention”. Den här typen av minnesforskning inom experimentalpsykologin tog sin början i slutet av 1800-talet och i Läsa

eller lyssna? (1984) redovisar Welwert 208 komparativa läs- och

73 _{Den första bibliografin om lyssnande utarbetades av professor Harold Anderson}

vid Universitetet i Chicago 1949. Dukers (1968) andra upplaga av bibliografin från 1964 omfattar 1 140 artiklar om lyssnande. En annan omfattande och mer aktuell bibliografi med över 1250 poster är sammanställd av International Listening Association (ILA) 1998.

lyssnarundersökningar gjorda åren 1890-1980. Ålder, läsförståelse och exponeringstid är viktiga variabler i dessa undersökningar, betonar Welwert (1984:183) och konstaterar: ”Undersökningarna med meningsfullt

material – ord och löpande text – ger vid handen att flertalet skolelever troligen först vid 13 års ålder förstår läst text lika bra som avlyssnad.”

Med Rankins doktorsavhandling The Measurement of the Ability to

Understand Spoken Language från 1926 kommer den första stora under-

sökningen om lyssnande.74 _{I vardagslivet används enligt Rankin tal-}

språkets aktiviteter, att tala och lyssna, i långt större utsträckning än skriftspråkets aktiviteter, att skriva och läsa: ”Talking is used three times as much as writing; listening almost three times as much as reading” (Rankin 1928:625).75 _{Dessa resultat har i allt väsentligt bekräftats av}

senare undersökningar (se tab. 5 nedan).

När Rankin jämför sina resultat från vardagslivet med hur tiden fördelar sig i skollivet i Detroits grundskolor (’public schools’), finner han närmast det omvända förhållandet. Detta leder Rankin (1928:628) till följande provocerande slutsats: ”the ability which is used more frequently in life receives less emphasis in school, while the ability which is used less in life receives more emphasis”.76

Enligt en undersökning av det amerikanska arbetsmarknads- departementet (’U.S. Department of Labor’) 1989 använder vi som vuxna, under vår vakna tid och av den totala tiden för kommunikation, ca 8% till att skriva, 13% åt att läsa, 23% till att tala och 55% för att lyssna.77 Betydelsen av detta kan sammanfattas på följande sätt: ”Reading

and writing are essential communication tools, but it is through listening or speaking that we interact most frequently at work” (U.S. Department of Labor 1991, cit. ef. Wolvin & Coakley 1996). I ledande befattningar

74 _{Avhandlingen är publicerad av University of Michigan 1926 i Ann Arbor,}

Michigan, USA, och finns i Dissertation Abstracts 12:847-48, 1952. Det finns också följande utdrag ur och sammanfattningar av avhandlingen: “The Importance of Listening Ability” i The English Journal College Edition 1928, 17:623-30; “Listening Ability” i Proceedings of the Ohio State Educational Conference, Ninth Annual Session, Ohio State University i Columbus, Ohio, 1929:172-83; “Listening Ability: Its Importance, Measurement and Development” i Chicago Schools Journal , januari 1930a, 12:177-79, och juni 1930b, 12:417-20; samt Duker (1966:25-27, 51-62, 124).

75 _{Se vidare kap. 2.1.3.} 76 _{Se vidare kap. 2.1.4.}

77 _{Carnevale, Anthony P. m.fl., 1989, Workplace Basics: The Skills Employers Want,}

American Society for Training and Development, Arlington, VA, & U.S. Department of Labor, Washington, DC (Goleman 2000).

inom yrkeslivet blir andelen lyssnande vanligen ännu större: ”For executives, studies show the amount of time spent listening is even higher – 60% or more on the average each day” (Building The Listening Organization 1999:10).

Tabell 5. Undersökningar om daglig verbal kommunikation i procent fördelad på aspekterna 1926 – 2000.78

Forskare År Land Deltagare Lyss-

nande Tal-ande Läs-ande Skriv-ande

Rankin 1926 USA Adults 45 30 16 9

Brieter 1957 USA Home-

makers 48,0 35,0 10,0 7,0

Weinrauch

& Swanda 1975 USA BusinessPersonell79

32,7 25,8 22,6 18,8

Werner 1975 USA Students

& Adults 54,93 23,19 13,27 8,4

Barker 1980 USA College

Students 52,5 16,3 17,3 13,9 Bohlken 1999 USA College

Students 53,0 22,0 13,0 12,0 Davis 2000 Austr. University

Students 45,1 30,6 12,3 9,8

80

I Sverige existerar ännu inte någon officiell statistik som visar hur mycket tid olika samhälls- och åldersgrupper använder (dygn-vecka-månad-år) till att lyssna när vi kommunicerar, i hemmet, i skolan eller på arbetet?81

Det finns emellertid ingen anledning att tro att det skulle förhålla sig i grunden annorlunda i Sverige. Därför är utgångspunkten här att Rankins

78 _{Sammanställningen bygger på Davis (2001) samt Wolvin och Coakley (1996).} 79 _{Gäller endast under arbetstid.}

80 _{Davis (2001) redovisar e-brev som en separat kategori med 2,1 %. Om e-brev}

inkluderas i skrivande blir den totala andelen tid 11,9%.

81 _{Statistiska centralbyrån (SCB) menar att man möjligen kan “analysera}

tidsanvändningsstatistiken från 1990/91 och specificera de typer av episoder i vilka man har anledning tro att det förekommer kommunikation och sedan beräkna hur mycket tid dessa ägnas. Episoderna kan karatäriseras med utgångspunkt från huvudaktivitet, eventuell samtidig aktivitet och närvaro av andra personer, främst familjemedlemmar” (e-brev till förf. 2000-12-06). Tidsanvändningsstatistiken från 1990/91 ingår i SCB:s rapportserie Levnadsförhållanden och gäller dels I tid och otid,

En undersökning om kvinnors och mäns tidsanvändning 1990/1991 (Rapport 79), dels

tabellrapporten Tidsanvändningsundersökningen 1990/91 (Rapport 80). Båda rapporterna har utarbetats av Klas Rydenstam.

och senare undersökningars siffror i allt väsentligt överensstämmer med förhållandena i Sverige.

Även klassrumsforskning82 _{bekräftar Rankins resultat om lyssnan-}

dets betydelse. En rad undersökningar av olika slag visar att eleverna i skolan utnyttjar sin lyssnarförmåga under en stor del av under- visningen.83 _{Det gäller då såväl föreläsningar och instruktioner som}

klassrumsinteraktion och grupparbeten. Sammantaget tyder undersök- ningsresultaten på att eleverna i genomsnitt använder ungefär 50% av den totala undervisningstiden till att lyssna, vilket har en tendens att öka med undervisningsstadium.

I ett socialt och relationellt perspektiv är vi emellertid både lyssnare och talare samtidigt.84 _{För lyssnandeaspekten innebär denna simultana}

kapacitet att vi lyssnar mer eller mindre hela tiden. Detta föranleder Brownell (1996:44) att kommentera undersökningarna av lyssnandets omfattning på följande sätt:

Research that attempts to identify the proportion of time you devote to listening implies that when you are engaged in another communication activity, listening stops. This is clearly not the case.

Både i skolan och arbetslivet utanför skolan tycks således undersöknings- resultaten peka i samma riktning, d.v.s. att huvuddelen av vår vakna tid för kommunikation används till någon form av lyssnandeaktivitet. I USA finns det till skillnad från Sverige också undersökningar som visar att

82 _{För en introduktion till klassrumsforskning se Granström och Einarsson (1995),}

Gustafsson (1985), samt Lindblad och Sahlström (1998). Horn gjorde 1914 de första systematiska studierna av undervisning och kunde med hjälp av data från 230 klassrum i USA visa att “den fjärdedel av eleverna som deltog i interaktionen mest var fyra gånger så aktiva som den fjärdedel som deltog minst” (Gustafsson 1985:3). I Norden startade klassrumsforskningen i mitten av 1960-talet för att sedan bli ganska livlig under 1970-talet. I DPA-projektet (Didaktisk processanalys) konstaterade Stukát 1974: “På elevsidan finner man en övervikt av lyssnande; eleverna tar emot information mer än de bearbetar information” (cit. ef. Gustafsson 1985:24).

83 _{Se t.ex. Barker m.fl. (1980), Bellack m.fl. (1966), Corey (1940), Einarsson och}

Hultman (1984), Markgraf (1957), Projekt Skolesprog (1979), Schmuck och Schmuck (1985), samt Wilt (1950). Se även Dysthe (1996), Nelson Christoph och Nystrand (2001), samt Wolvin och Coakley (1996).

betydelsen av aspekten Lyssna numera lyfts fram i allt större utsträckning inom både utbildning och näringsliv.85