• No results found

Presentation (namn, position)

Har du en journalistisk utbildning? Om JA: Varifrån och när? Om NEJ: Annan utbildning eller en motivering till avsaknad av utbildning.

Journalistik erfarenhet; hur lång, vilka typer av medier, vilka positioner och hur länge på nuvarande arbetsplats/uppdrag?

Aktiv på sociala medier? Om JA: Sedan hur länge och vilka plattformar? Professionellt, privat eller både och? Om NEJ: Varför inte?

Yrket journalist Vad är en journalist?

Kan vem som helst kalla sig journalist? Är man alltid journalist?

Blir man en bättre journalist om man har en journalistisk utbildning?

Vilka är de viktigaste förutsättningarna för att man ska kunna utföra ett bra journalistiskt arbete?

Kan man som journalist hoppa mellan att jobba med klassisk journalistik och till exempel PR?

Är det viktigt att en journalist är autonom, dvs. fri från påtryckningar med möjlighet att välja vad hen ska rapportera/uttrycka?

Publikkontakt

På vilka sätt är SR i kontakt med sin publik? Är det viktigt att lyssna på sin publik?

Är det viktigt att hålla en dialog med sin publik? När ska man inte lyssna på sin publik?

Har man som journalist ett ansvar att informera sin publik om samhällsviktig information?

Var går gränsen för allmänintresse?

Hur viktigt är det att producera journalistik som publiken vill ha? Hur mycket ska publiken integreras?

Anser du att kontakten, eller betydelsen av kontakt, med publiken förändrats de senaste 5–10 åren? I så fall varför?

Med din erfarenhet i ryggen, vad anser du har varit den största förändringen i den journalistiska arbetsprocessen gällande publikkontakt de senaste tio åren?

Sociala medier

Hur använder SR sociala medier?

Varför använder ni er utav sociala medier?

Vad anser du är den viktigaste funktionen sociala medier kan erbjuda? (Idéer, research, dialog, publicering, PR, branding etc.)

Läggs det några extra resurser på arbetet med sociala medier? Om JA: Vilka och i vilken utsträckning? Om NEJ: Varför inte?

Kan man lita på vad som skrivs i sociala medier?

Vad får man inte göra på sociala medier som journalist på SR?

Är det skillnad på att vara privat användare av sociala medier och att använda dem professionellt?

Är det okej att manipulera sociala medieflöden? (Styra, marknadsföra, trolla) Kan man använda sociala medier anonymt, alltså under alias, som journalist? Finns det något skäl till att inte använda sociala medier om man är journalist på SR?

Finns det krav på de anställda journalisterna, eller de olika redaktionerna, gällande närvaro i sociala medier?

Förväntar man sig i rekrytering att nya journalister ska vara aktiva användare av sociala medier?

Avslutande fråga

Hur tror du att journalistiken med fokus på det vi pratat om kommer se ut om fem år?

9.2 Kodningsmall DT Nära: 1. När publicerades inlägget?

2. Vem publicerar inlägget?

1. Journalist på DT. 2. Privatperson.

3. Är inlägget formulerat som:

T (Tips) = Ett nyhetstips från en gruppmedlem som inte tydligt är journalist på DT.

M (Marknadsföring) = Tips som läsaren kan konsumera i DTs huvudmedium. Huvudsakligen följd av en länk till det tipsade innehållet. Ett marknadsföringstips står utan uppmaning.

U (Uppmaning) = En uppmaning till läsaren av inlägget om att utföra en speciell handling. Det går att koda oavsett om inlägget görs av en journalist eller en privatperson. Exempelvis kan en uppmaning från en journalist vara i stil med: ”Gå in och läs om den här nyheten” från en privatperson kan det vara: ”Ni måste bevaka det här evenemanget”. Till skillnad från ett tips, som står utan direkt uppmaning, finns i uppmaningen svart på vitt vad som förväntas av läsaren.

F (Fråga) = En direkt fråga till läsaren av inlägget där svar väntas direkt i sociala medie-flödet. En uppenbart retorisk fråga har inte kodats som en fråga.

M/F (Marknadsföring och fråga) = Reklam för något följt av en fråga. Exempelvis: Skidspelen är i helgen i Falun. Ska du gå? Med länk till artikel.

F/U (Fråga med uppmaning) = Främst en variabel för om en journalist gjort inlägget. En fråga där en uppmaning om var och hur man ska svara på frågan medföljer. Exempelvis: ”Har du liknande erfarenheter av psykiatrin? Mejla till tipsa@aftonbladet.se”

I (Information) = Ett inlägg som inte går att koda under någon av ovanstående variabler.

4. Hur många kommentarer?

En avläsning av antal kommentarer inlägget har vid kodningens tillfälle. Kodningen är gjord i en nivå, dvs. svar och påföljande diskussion på en kommentar som hamnar i en undernivå på Facebook har inte räknats med.

5. Antal journalistkommentarer?

Antal.

Hur många av kommentarerna i ett inlägg går att tillskriva en journalist respektive en privatperson.

6. Antal privatpersoners kommentarer?

Antal.

7. Är det ett negativt eller ett positivt klingande inlägg?

1. Positivt 2. Negativt

3. Neutralt alternativt beror på läsarens åsikt/ideologi.

Inläggets huvudsakliga vinkel. Även om läsarens personliga åsikt kan färga värderingar kring olika inlägg är de oftast formulerad på ett övervägande positivt eller negativt sätt.

8. Handlar inlägget huvudsakligen om Dalarna och/eller dalfolk? 1. Ja

2. Nej

3. Går ej att utläsa

För kod 1 räcker det att nyheten antingen utspelar sig i Dalarna eller har dalfolk som huvudpersoner.

9. Vilken del av Dalarna?

0. Okänt 1. Falun 2. Borlänge 3. Avesta 4. Gagnef 5. Hedemora 6. Leksand 7. Ludvika 8. Malung-Sälen 9. Mora 10. Orsa 11. Rättvik 12. Smedjebacken 13. Säter 14. Vansbro 15. Älvdalen 16. Hela Dalarna

Om möjligt, vilken del av Dalarna kan man knyta inlägget till? Exempelvis: Vart äger händelsen rum? Var kommer den som skrev inlägget ifrån?

10. Huvudsakligt ämnesområde 1. Politik/ekonomi

2. Kultur/nöje 3. Olyckor/brott

4. Livsstil/hälsa 5. Sport 6. Övrigt. 11. Genre 1. Nyhetsmaterial 2. Opinionsmaterial

Särskiljer objektivt, rapporterande material från subjektivt tyckande material. Till nyhetsmaterial räknas alltså allt som inte går under benämningen krönika, ledare eller debatt. Även ett tips som potentiellt skulle kunna bli en nyhet.

12. Vem riktar sig inlägget till?

1. Journalister

2. Övriga medlemmar i gruppen 3. Både och

Tydligheten i tänkt mottagare. Till DTs journalister, andra medlemmar eller både och.

13. Format

1. Text (inlägget beskrivs enbart i text, text + stillbild eller text + bildspel) 2. Ljud/text + ljud (inkluderandet av någon form av ljudfil)

3. Rörlig bild (det huvudsakliga formatet är rörlig bild – t.ex. ett webb-tv-klipp med bara rubrik eller mycket kort pufftext)

4. Text + rörlig bild (det finns en artikel till tv-klippet – eller ett tv-klipp till artikeln)

14. Ämne, fritextfält