Personlig, privat och professionell

Sveriges Radio vill på olika sätt genomföra projekt ihop med sin publik, det har materialet visat. De vill ta initiativet och göra den journalistik de planerat men med hjälp av publiken. Mycket av det som står i Aftonbladets lathund handlar om att bli viral, vara först, snabb och aktiv. Med den inställningen fungerar det inte lika bra att jobba i långtgående projekt där man först som redaktion sätter agendan och rapporterar kring ett visst ämne tillsammans med publiken. Aftonbladet ska vara först, ”breaka” nyheter och ”omdefiniera synen på Aftonbladets journalistik och varumärke” 54_.

Publiken ska reagera på vad Aftonbladet rapporterar om snarare än att rapportera tillsammans med Aftonbladet.

Både Aftonbladet och Sveriges Radio har ett resonemang kring vikten av att ha rätt typ av följare att föra en dialog med när det kommer till att nå ut och att få sin journalistik spridd. Ehsan Fadakar säger:

[I]dag kan alla skriva, men kanske inte hamna i tidningen, att ha många följare och kan länka en artikel så man direkt vet att man har många läsare är viktigare för många journalister. Att det jag skriver kommer läsas av 200 riksdagsledamöter personligen på Twitter.55

54 Aftonbladets interna lathund för sociala medier, tryckt och sprid endast inom aftonbladet. Saknas elektronisk version. Författare Ehsan Fadakar och Erik Carlsson.

55 Intervju Ehsan Fadakar och Lena Mellin, debattchef tillika sociala medieutvecklare samt ställföreträdande ansvarig utgivare. Plats: Aftonbladets redaktion. Tid: 16 december 2013

I Sveriges Radios handbok kan man också läsa om hur värdefullt det är om en elit-twittrare som i det här exemplet Carl Bildt retweetar en av redaktionens uppdateringar (se bild 5). Det man gjort här är att skriva exakt vad som kommer att

hända. Använt två relevanta hashtags, länkat och dessutom fått Carl Bildt att retweeta det genom att skriva in honom i tweeten. Ett textboksexempel (ur Sveriges Radios egen handbok) på hur man når flest personer på enklast möjliga sätt.

Bild 5:

I arbetet med sociala medier är det viktigt att ha en definition av vad som är personligt eller privat eller när man agerar som professionell journalist och när man övergår till att vara en vanlig medborgare (Nygren 2008; Carlson & Lewis 2015; Singer 2015). Facebook, Twitter och Instagram följer med hem från kontoret och Aftonbladet samt Sveriges Radio tycker inte att man kan skilja på hemma och arbete. Ehsan Fadakar säger:

I slutändan. Om du jobbar på Aftonbladet kommer du representera Aftonbladet om du jobbar eller inte. Du kan inte svara med att du gick från dagen och att det är min privata tid. Du är representant för Aftonbladet och där måste man tänka sig för. Folk kan vara personliga, dryga eller arga men i slutänden måste man ändå veta att det här gör jag som representant och allting jag säger kommer min arbetsgivare i värsta fall behöva uttala sig kring. Så, nej det funkar inte att säga att det här är mitt Aftonbladet konto och det där är mitt privata konto där jag tycker och har massa åsikter och här är min professionella sida.56

I Aftonbladets lathund går också att läsa i kapitel 5 punkt 6:

Våga vara personlig – men tänk på vilken ton du vill ha i sociala medier. Du är vad du twittrar. Det tål att repeteras gång på gång.” Vidare i kapitel 12 punkt 8: ”Det är ibland svårt att inte ta ställning i olika frågor och ämnen i sociala medier. Men det är oerhört viktigt att inte riskera din trovärdighet som journalist. De krav, om opartiskhet, saklighet och objektivitet, som ställs på Aftonbladets journalister gäller även i sociala medier.57

Martin Jönsson säger att Sveriges Radio tydligt har reglerat vad man får och inte får göra, även som privatperson. Det finns skrivet i uppförandekoder samt i handboken och det vässas ytterligare under exempelvis valrörelser.

I Sveriges Radios handbok går också att läsa:

Tänk på att det du gör privat kan förväxlas med den roll du har i arbetet. Kanske kan ett uttalande du gör på till exempel Facebook påverka din trovärdighet

56 _{Aftonbladets interna lathund för sociala medier, tryckt och sprid endast inom aftonbladet. Saknas}

elektronisk version. Författare Ehsan Fadakar och Erik Carlsson.

inom ett visst ämne som journalist på SR. I vissa fall kan du få vara beredd på att det kan påverka dina arbetsuppgifter om du uttalat dig eller bloggat på ett sätt som gör att företagets eller din trovärdighet kan ifrågasättas. Då kanske du måste avstå från att bevaka vissa ämnen journalistiskt. Är du det minsta osäker om något du vill uttala dig om, prata med din chef i god tid. Oftast går det att hitta lösningar (Gillinger et al. 2013:105).

Sammanfattningsvis kan man säga att en journalist som jobbar för såväl Aftonbladet som Sveriges Radio måste räkna med att hålla en viss ton i sociala medier. Journalist är man dygnet runt och man representerar inte bara sig själv utan också hela företagets varumärke genom allt man säger. De regler som finns grundar sig på en uppfattning av journalisten som någon som strävar efter att vara opartisk, objektiv och saklig. Journalisten jobbar också på uppdrag av publiken och är det något man inte får tappa så är det sin trovärdighet, både som enskild journalist och som företag.

Vad detta innebär är att dialogen mellan journalist och publik inte kan se likadan ut som den mellan exempelvis två vänner, hur personlig och tillmötesgående man som journalist än är i till exempel sitt radioprogram eller i sina krönikor. Även dialogen mellan journalisten och hans/hennes riktiga vänner måste tvättas då den information som ligger på nätet inte försvinner bara för att man suddar ut den. Ett tvivelaktigt uttalande tänkt som en del av en diskussion med en vän kan få eget liv och seriöst skada såväl journalisten som det företag hen jobbar på.

5.1.5 Analys: visionärt arbete på Sveriges Radio och Aftonbladet