Enskilda journalister på Twitter

Den här studien har också tittat närmare på två grupper av journalister, en på Sveriges Radio och en på Aftonbladet, som använder sig av Twitter. Underlaget var för begränsat för att detta också skulle kunna utföras på Dalarnas Tidningar och Gotlands Media. Femton journalister vardera slumpades ut från Aftonbladet och Sveriges Radio. Twitter i Sverige har beskrivits vara en plattform för en mindre grupp användare, däribland journalister, och att det skulle finnas en storstadscentrerad Twitterelit där endast ett fåtal procent av de registrerade användarna faktiskt också är aktiva användare75. På Gotland Media talar man i intervju om Twitter som

en ”ankdamm” och i Ludvika att det bara finns en viss ”klick” av människor på Twitter. Att det alltså inte gick att få ihop ett urval av Twitteraktiva journalister från Dalarnas Tidningar och Gotlands Media styrker därmed detta.

Dessa konton från Sveriges Radio och Aftonbladet är tänkta att representera ett slumpmässigt urval på femton journalister från respektive företag för att se om det går att dra några slutsatser utifrån deras aktivitet.

74 https://www.similarweb.com/top-websites/sweden 2016-12-15 Endast slagna av internationella företag samt Schibsted ägda Blocket.se.

Ronnie Ritterland (Sveriges Radio) och Oisin Cantwell (Aftonbladet) valdes också ut för att visa på två, vad man skulle kunna kalla aktiva, journalister. Detta för att kunna ha något att jämföra de andras aktivitet mot. Dessa två valdes med vetskapen av att de såväl hade högt antal följare som en hög aktivitet.

Metoden för att slumpmässigt välja ut journalisters privata Twitterkonton gjordes genom att söka fram listor på individer som i sin presentation på Twitter uppgav att de hade samröre med Sveriges Radio eller Aftonbladet. Detta gjordes med webapplikationen Followerwonk 76 _{där sökorden}

var ”Sveriges Radio” och ”Aftonbladet”. Followerwonk söker igenom den text som man som Twitteranvändare själv skriver i sin presentation, till exempel:

Augustin Erba @augustin_erba:

Redaktör Sommar i P1 2014. Skrev och regisserade Världshistorien i P1. Ny roman på gång. Head of Newsroom at SR, Ekot.

Sökningen på orden Sveriges Radio gav 525 konton och på Aftonbladet 362 konton. Dessa rangordnades på antalet följare, flest följare först i listan. Förutom Twitteralias och presentation samlades i listan också det riktiga namn som registrerat kontot, den plats kontot är registrerat (om detta angetts) och statistiska grunddata för Twitteraktivitet. Observera att alla uppgifter förutom de statistiska data skrivs in av användaren och bekräftas i regel inte av någon annan. Därför är den inte till 100 procent tillförlitlig, något man ska ha med sig men också något man får räkna med. Dessa exporterades sedan till Excel där den inbyggda slumpgeneratorn 77 ordnade om listan

slumpmässigt.

När den slumpade listan skapats valdes de 15 första kontona ut som urval varpå presentationen kontrollerades manuellt för att se att personerna verkligen var journalister anställda på medieföretaget. Då presentationen inte stämde eller inte hjälpte till med verifikationen ströks kontot från listan som sedan fylldes på underifrån till dess att talet 15 uppnåtts. Efter det valdes

76 https://followerwonk.com/

också den journalist med flest uppdateringar ut för att kunna användas som en referenspunkt för analysen, antalet konton uppgick då till 16+16 = 32.

6.1.6.1 Sveriges Radio

Det absolut mest uppenbara i siffrorna från de twittrande journalisterna var att endast en liten del i urvalet var aktiva och hade någon form av relevant följe. Endast en av femton journalister hade fler än två tusen följare och fem av femton hade färre än hundra följare. Över hälften av journalisterna hade under den observerade tiden inte producerat ett enda tweet (tabell 7). Tydligt här är alltså att beteendet bland de slumpvis utvalda journalisterna skulle kunna instämma i vad tidigare forskning visat. Nämligen att en förhållandevis liten del av journalisterna i Sverige uppger att de använder Twitter och en ännu mindre del är aktiva användare där fler också läser tweets snarare än skriver dem (Hedman 2014; Hedman och Djierf Pierre 2013; Nygren och Dobek-Ostrowska 2015).

Tabell 7:

Tabellen visar den observerade gruppen om 15 journalister från Sveriges Radio som slumpats ut från Twitter, dess antal följare samt antal tweets under den observerade perioden.

Namn Antal följare Uppdateringar

@lottabrome 15 694 60 @RonnieRitter 3 496 826 @digreus 1 650 288 @kajsanorell 1 425 85 @EmiliaMelgar 1 067 755 @andreaskron 1 033 421 @marcussjoholm 762 234 @stafhan 760 116 @Bendjelloul 341 0 @LarsZetterberg 230 0 @BL_Ekstrom 190 0 @DigiStefan 98 0 @MariaMarrej 96 0 @esbjornsandin 93 0 @Akgustaf 92 0 @hellenpersson 46 0

Genom att se på hur många andra twittrare en journalist följer på Twitter stärks det att fler journalister läser än producerar egna tweets. I urvalet från Sveriges Radio följde över hälften av journalisterna mer än två hundra andra twittrare och kan därmed anses vara om inte mer aktiva så i alla fall mer engagerade Twitteranvändare än de övriga sju journalisterna som varken följde andra eller producerade eget innehåll på Twitter. Märk väl att den användaren i urvalet med i särklass mest följare, en känd programledare, knappt twittrat själv och heller inte följer någon annan. Enbart populariteten av hennes namn har skapat följet (Tabell 7).

6.1.6.2 Aftonbladet

I det slumpade urvalet twittrande journalister på Aftonbladet fanns ingen twittrare så pass populär som den kände programledaren i urvalet hos Sveriges Radio. Dock kan man se att de femton journalisterna i snitt hade ett högre följarantal på Aftonbladet än på Sveriges Radio. Dessutom är flera journalister mer aktiva Twitterskrivare (tabell 8).

Trots denna skillnad finns en likhet i att en större del av de femton journalisterna både från Aftonbladet och från Sveriges Radio hade ett lågt antal följare och en låg aktivitet i produktionen av egna tweets. Detta talar för att Twitter inte är en plattform som alla journalister använder sig av, åtminstone inte för att producera eget innehåll åt en större skara följare. Snarare visar det, likt tidigare forskning, att det är ett verktyg använt av relativt få journalister.

Tabell 8:

Namn Antal följare Uppdateringar

@oisincantwell 16 111 5 556 @MarkusWulcan 4 475 893 @aholmqvist 4 464 807 @ErikWiman 2 599 47 @WolfgangHansson 2 421 77 @Noterar 1 898 218 @gorillotaur 1 583 2 190 @ida_gustafsson 399 13 @UlrikaSjoblom 384 10 @jonnaekman 300 16 @Kajtommy 196 232 @ebarsotti_ 191 14 @WSvedberg 165 4 @Nat_Johansson 116 0 @jessicaisak 91 0 @mbrorstroem 30 0

Tabellen visar den observerade gruppen om 15 journalister från Aftonbladet som slumpats ut från Twitter, dess antal följare samt antal tweets under den observerade perioden.

Mönstret som fanns hos Sveriges Radio att fler journalister följer andra på Twitter än de följs själva samt producerar egna tweets återfanns bland journalisterna på Sveriges Radio. Sju av femton journalister följde över tvåhundra andra twittrare.

Dessvärre finns inga siffror på hur ofta journalisterna öppnade sina konton. Siffrorna är alla en samling av när aktivitet förekom på kontot eller inte. Därför går inte att fastslå när journalisterna använde sig av Twitter för omvärldsbevakning. När de sökte på en hashtag eller läste vad andra skrivit.