Huvudsyftet med sociala medier

I de visionära dokumenten från respektive företag, Sveriges Radios handbok i sociala medier och Aftonbladets lathundsdokument som finns beskrivna i metodkapitlet, ligger mycket fokus på hur sociala medier förändrat möjligheterna kring hur man tar till sig information. Ett ord som ofta återkommer är omvärldsbevakning. Ehsan Fadakar säger att det är: ”[P]å

Twitter som allt börjar […] Det är som att ständigt ha koll på vad som händer ute i världen.”.

Även Facebook och Instagram fungerar på samma sätt som Twitter. Facebook mer strukturerat i nätverk, grupper och sidor och Instagram mer som Twitter där fokus ligger på snabba just nu-uppdateringar där skillnaden är att en bild läggs till informationen. Martin Jönsson från Sveriges Radio svarar på frågan om vad han anser är bäst med sociala medier:

Omvärldsbevakning. Du behöver ha en bevakning av vad som händer i sociala medier därför att det är där det sker snabbast, alltid. Det berättas först i sociala medier om något händer.33

Att bedriva sin omvärldsbevakning på sociala medier ses alltså som en självklarhet hos både Aftonbladet och Sveriges Radio. På Aftonbladet intervjuades bland andra Erik Carlsson. Han ligger tillsammans med Ehsan Fadakar bakom Aftonbladets lathund för sociala medier och jobbade med utvecklingen av Aftonbladets närvaro i sociala medier. En av de centrala diskussionerna i denna intervju var hur tydlig det var att den traditionella tipsverksamheten till stor del förändrats. Telefonen är det ingen som ringer till längre men samtidigt pratar fler än någonsin med varandra på ett nytt synligt sätt i och med sociala medier, enligt Erik Carlsson. Facebook- användare till exempel tänker inte på att det de berättar för sina vänner i nästan alla fall kan läsas av vem som helst. Erik Carlsson säger:

Folk skriver om vad de är med om och tänker inte alltid på att allt går att läsa. Tipsen via telefonen ersätts av sociala medier och aktivt sökande i redan pågående dialoger och monologer.34

Han menar att en journalist som är skicklig på sociala medier kan sålla ut tipsen från det övriga flödet genom att lära sig hur man själv ska formulera sökfrågan och vilka verktyg man måste använda.

33 Intervju Martin Jönsson, digital redaktör samt biträdande programdirektör. Plats: Radiohuset. Tid: 12 december 2013

Twitter och Facebook har blivit viktiga verktyg för allt fler i att få ut information. President Donald Trump driver politiska diskussioner genom Twitter och det spektakulära klippet eller ögonblicksbilden från sprängdådet, festivalscenen, fotbollsmatchen, manifestationen etc. tankas ner direkt från de sociala medierna och vidare ut genom de traditionella. På många sätt handlar det om att som journalist veta vart man ska titta och på vilka man bör lyssna för att inte missa något. Det har egentligen alltid varit så men sociala medier har vridit upp volymen på den inkommande mängden information och antalet potentiella källor. Förutsättningarna har förändrats men inte arbetssättet. Detta är vad Aftonbladet och Sveriges Radio syftar på när de talar om omvärldsbevakning.

Omvärldsbevakning är ett skäl till att använda sociala medier i arbetet. Ett annat viktigt arbetsområde är research. Såväl Aftonbladet som Sveriges Radio fokuserar mycket på att sociala medier ska användas till att bedriva research. De gör det på lite olika sätt men med samma inställning av att det alltid finns någon där ute som kan något mer än journalisten själv. Både Sveriges Radios handbok och Aftonbladets lathund poängterar också att sociala medier är något som nästan varje svensk på ett eller annat sätt använder sig utav idag. Det är lika viktigt med en aktiv närvaro för att sprida nyheter till dessa individer som att veta hur man kartlägger dem, vad de pratar om och vilka de i sin tur pratar med. I Aftonbladets lathund går att läsa:

Det pågår samtal om allt möjligt på Twitter och Facebook hela tiden. Det är inspirerande och hjälper dig att hitta nya infallsvinklar till gamla nyheter […] Miljontals svenskar finns på sociala medier. Alla är potentiella källor. Din blotta närvaro höjer chansen att de kommer till just dig med information.35

Det handlar om att kunna tjänsterna, följa relevanta hashtags, skapa en trovärdighet som i sin tur gör att källorna kommer till dig (journalisten) och att vara social, våga ställa frågor för att, som Martin Jönsson säger, ”du gör ett bättre arbete när du jobbar aktivt i sociala medier”.

Att dialog är ett visionärt viktigt mål med sociala medier, såväl kring research som i mer allmän publikkontakt, hos såväl Aftonbladet som Sveriges

35 Aftonbladets interna lathund för sociala medier, tryckt och sprid endast inom aftonbladet. Saknas elektronisk version. Författare Ehsan Fadakar och Erik Carlsson.

Radio går heller inte att missa. Sveriges Radio inleder kapitlet om dialog i sin sociala medie-handbok med raderna:

Dialog är grunden i allt sociala medier-arbete. Det är via dialogen som lyssnarna och besökarna lär känna oss. Det är den som gör att folk vill dela med sig av sina erfarenheter, sina tankar och synpunkter.

Kommunikation på nätet fungerar precis som våra andra vardagliga kontakter, samtalet i fikarum, de första trevande minuterna med någon man träffar för första gången. Och som i alla andra sammanhang handlar det väldigt ofta om vanligt småprat, kallprat, till synes triviala saker som väder och vind, ett tv- program som båda sett kvällen innan, kittet i ett samtal som sedan kan leda vidare till en djupare relation människor emellan (Gillinger et al. 2013).

Aftonbladet menar att närvaro i sociala medier skapar ”bättre, djupare och mer relevant journalistik tillsammans med våra läsare” 36_{. I intervju säger}

Ehsan Fadakar:

Jag brukar säga att läsarkontakt gör oss bättre. Det råder ingen tvekan om det. Vi kan ta feedback när vi får den och i processen att få helt nya perspektiv. Vi har i vår policy att som medarbetare på Aftonbladet bör man interagera med sin publik på något sätt. Det behöver inte vara via Facebook eller Twitter. Det kan vara på många olika plattformar, men det viktiga är att vi ska prata med våra läsare.37

36 Aftonbladets interna lathund för sociala medier, tryckt och sprid endast inom Aftonbladet. Saknas elektronisk version. Författare Ehsan Fadakar och Erik Carlsson.

37 Intervju Ehsan Fadakar och Lena Mellin, debattchef tillika sociala medie-utvecklare samt ställföreträdande ansvarig utgivare. Plats: Aftonbladets redaktion. Tid: 16 december 2013

Martin Jönsson uttrycker sig liknande:

Du kan följa olika människor [på sociala medier] som gör det lättare att få kontakt när du går ut i fält eller någon som kan rapportera direkt till dig. Det höjer helt enkelt den totala kunskapen dramatiskt. Detta, tror jag, är det starkaste argumentet kring sociala medier och journalistik; du gör ett bättre arbete när du arbetar aktivt i sociala medier.38

I det uttalade syftet att bedriva research trycks det på i handböckerna att man som journalist måste skapa ett förtroende hos publiken, vara social och att hellre följa för många än för få. I Aftonbladets beskrivs det som att man ska:

Ha tålamod. Det tar tid att bygga trovärdighet i sociala medier. Sen kommer källorna. Användarna på Twitter måste förstå att du faktiskt läser och uppskattar det de skriver till dig. Engagemang från din sida skapar engagemang och lojalitet bland följarna 39_.

Sveriges Radio omformulerar samma syfte med att man ska skapa ett kontrakt med läsarna:

Allt vi gör och säger bidrar därmed till att bygga en outtalad överenskommelse med besökarna om vad vi ska ge dem i våra olika kommunikationskanaler. Man kan kalla denna överenskommelse för kontraktet med besökarna (Gillinger et al. 2013).

38 Intervju Martin Jönsson, digital redaktör samt biträdande programdirektör. Plats: Radiohuset. Tid: 12 december 2013

39 Aftonbladets interna lathund för sociala medier, tryckt och sprid endast inom aftonbladet. Saknas elektronisk version. Författare Ehsan Fadakar och Erik Carlsson.

Och att: ”Besökarna hjälper gärna folk de känner de har en relation till.” (Gillinger et al. 2013).

Ett sätt som publiken kan interagera med de olika redaktionerna eller journalisterna på är genom att ställa frågor. Journalisterna kan sedan svara på dessa vilket hjälper till att bygga de nämnda kontrakten med läsarna.

Omvärldsbevakning, research och dialog i olika former är alltså det som medieföretagen formulerar som de mest givande områdena för arbetet med sociala medier. Nedan följer avsnitt om andra uppmärksammade aktiviteter journalisterna ägnar sig åt med hjälp av sociala medier. Det ska poängteras att i båda fallen, Aftonbladet och Sveriges Radio, presenteras sociala medier i handböcker och intervjuer som en grupp verktyg värda att använda i den del av arbetsprocessen journalisten själv behagar. De tre ovannämnda områdena omvärldsbevakning, research och dialog är de som dock ägnas mest uppmärksamhet och kan därför sägas vara ett sorts huvudsyfte med sociala medier i den vardagliga arbetsprocessen.