Bolagsordningen och aktieägaravtal

Bolagsordningen ska ge uttryck för den verksamhet bolaget avser bedriva, samt annan grundläggande fakta rörande bolaget såsom säte, antal styrelseledamöter m.m.³³⁵ABL ställer

329 Se avsnitt 3.3 med efterföljande underavsnitt.

330 Se Arvidsson 2010, s. 315.

331 A.a. s. 317f.

332 Jfr Stattin, Svernlöv, Introduktion till aktieägaravtal, 2008, s. 28.

333 Det följande bygger på Lehrberg, Aktieägaravtal och bolagsordningen, 2015, s. 13.

334 Se Andersson, ABL – Monsters inc? – Ett standardkontraktuellt perspektiv på ABL och förslaget SPE-bolag, Juridisk publikation, 2012, s. 85. Andersson kritiserar emellertid en sådan syn på aktiebolaget.

335 Se prop. 2004/05:85, s. 227.

således upp tydliga riktlinjer avseende bolagsordningens obligatoriska innehåll, se 3 kap. 1 §, vilka också utgör en förutsättning för att en bolagsregistrering ska godkännas av bolagsverket.

Bolagsordningen är ämnad att utgöra det dokument vari aktieägarna närmare reglerar verksamheten och sina mellanhavanden.³³⁶

De obligatoriska moment avseende bolagsordningens utformning ger för handen att ovan nämnda frågeställning gällande aktiebolaget och dess kontraktuella natur är osäker.³³⁷ Vad som talar för en sådan ordning är dock att ABL medger viss frihet för aktieägarna att utforma bolagsordningen och därigenom premisserna för deras samarbete. Emellertid innehåller ABL även reglering kring de dispositiva bestämmelser som får tas in i bolagsordningen, här märks b.la. förbehåll av olika slag såsom förköps-, hembudsklausuler, eller att viss modifiering av majoritetskraven tillåts, dock endast i utökande riktning.³³⁸ Såsom diskuterats ovan i samband med hembuds- förköps- och samtyckesförbehåll är utformningen av dessa begränsad av lagstiftaren. Så även om möjlighet att skriva in sådana förbehåll finns föreligger restriktioner i form av standardformuleringar varvid bolagsfriheten kan ifrågasättas.³³⁹ Vad som ytterligare talar emot aktiebolaget som kontaktuellt grundad är det faktum att aktiebolaget utgör en kapitalassociation där aktieägarnas roll är underordnad, med begränsade rättigheter och skyldigheter.³⁴⁰ Det föreligger således ingen lojalitetsplikt att tala om mellan ägarna, inte heller är det normalt sett möjligt att angripa bolagsbildningen med avtalslagens ogiltighetsregler.

Genom att bildandet av ett aktiebolag sker via ett i ABL normbundet bildningsförfarande, inskränks friheten för aktieägarna i betydande utsträckning. Förvisso finns visst handlingsutrymme genom bolagsordningen. Där det är tillräckligt att inge ett minimum av information eller i enlighet med de variationer ABL tillåter, reglera fler aspekter, utefter aktieägarnas önskemål. Emellertid innebär de begränsningar som bolagsfriheten är omgärdad av att aktieägarnas behov inte till fullo tillfredsställs varvid de istället använder sig till alternativa vägar för att reglera sina mellanhavanden, nämligen aktieägaravtalet.³⁴¹ Här ska fokuseras på bolagsordningens förhållande till aktieägaravtalet och de bådas för- respektive nackdelar. Som uttryckts ovan gäller i första hand för att ett villkor ska kunna tas in i bolagsordningen att det inte rör någon av ABL:s bestämmelser som är av tvingande karaktär. ³⁴² Redan här förstår läsaren att bolagsordningsfriheten begränsas avsevärt, åtminstone avseende de bestämmelser som reglerar bolagets externa förhållanden, vilka inte kan åsidosättas ens genom samtliga aktieägares samtycke. Emellertid är som ovan framgått mycket av den reglering som aktieägarna faktiskt tillåts modifiera, just genom SAS-principen, begränsat i ett tidsperspektiv varvid det kan ifrågasättas vilken frihet som faktiskt föreligger avseende bolagets interna förhållanden. Med detta åsyftas huruvida det är möjligt att redan i bolagsordningen, samtycka till vissa aspekter. Detta torde inte vara möjligt med tanke på att bolagsordningen även äger giltighet för framtida aktieägare, att binda dem till ett förutbestämt samtycke vore i strid med de grundläggande principer som ovan diskuterats avseende SAS-

336 Jfr Lehrberg Aktieägaravtal och bolagsordningen, 2015, s. 25.

337 Jfr här Lehrberg, Aktieägaravtal och bolagsordningen, 2015, s. 13 och Svensk aktiebolagsrätt 2015, s. 71.

338 Se SOU 2009:34, s, 161.

339 Se avsnitt 2.2.4.

340 Det följande bygger på Svensk aktiebolagsrätt 2015, s. 71.

341 Jfr Aktiebolagetsgrundproblem 2012, s. 181f.

342 Se SOU 2009:34, s. 153.

principen. Hur ser istället möjligheterna att i aktieägaravtal reglera samtyckesaspekter?

Utifrån utgångspunkten att avtalsfrihet råder mellan aktieägarna torde detta vara fullt möjligt, vilket även stärks av det faktum att de regler som tillåts åsidosättas genom SAS-principen inte är tvingande, och bör därför inte inskränka på avtalsfriheten. Således bör aktieägare, vilka ingått aktieägaravtal där ett samtycke återfinns i en beslutsfråga d.v.s. en beslutsbindning,³⁴³ äga rätt att väcka talan på grundval av avtalsbrott om beslutsbindningen inte efterföljs, avtalsfriheten är inte inskränkt i detta hänseende. Bolagsordningsfriheten inskränks vidare av att viss reglering inte får tas in, exempelvis villkor som endast avser en eller vissa aktieägare, detsamma gäller skyldigheter att förvärva eller överlåta aktier.³⁴⁴

Som nyss framgått är bolagsordningen bindande, vilket gäller för såväl aktieägare, externa parter, bolagets ledning samt framtida aktieägare.³⁴⁵ Dess framträdande roll framgår även tydligt på flera ställen i ABL där bolagsordningen, tillsammans med ABL och övrig relevant lagstiftning, lyfts fram som en auktoritär grund, innebärande att avvikelser och stridigheter ger upphov till ansvar och påföljder.³⁴⁶ En bolagsordnings rättsverkningar är således starkare jämfört med aktieägaravtalet genom att det förra inte medger möjligheter till aktiebolagsrättsliga remedier. I syfte att försäkra sig om att en viss ordning blir bindande för aktieägarna och bolaget är således bolagsordningen att föredra. Men återigen hamnar aktieägarna i situationen att begräsningarna i bolagsfriheten ger för handen att de istället vänder sig till aktieägaravtal, där alternativet är att lämna saken oreglerad. Indirekt kan bolagsordningsbegränsningarna sägas tvinga aktieägarna att vända sig till fristående avtal.

Utöver diskuterade begränsningar föreligger en rad andra aspekter som minskar attraktiviteten av reglering i bolagsordning. Ett första skäl som brukar anföras är det faktum att bolagsordningen blir offentlig genom registrering hos bolagsordningen, se ABL 2 kap. 22-24 §§. Det är inte svårt att föreställa sig att aktieägare som vill reglera sina mellanhavanden också finner ett värde i att dessa inte offentligen publicerar. En sådan sekretess kan aktieägaravtalet erbjuda. Vidare är bolagsordningen sett ur ett traditionellt perspektiv i relativt standardiserat, vilket torde vara en följd av att gränserna för bolagsfriheten inte alltid är tydlig. Att hålla bolagsordningen ren reducerar även eventuella risker för att bolagsordningen skulle nekas av bolagsverket.³⁴⁷ Slutligen kan nämnas att ändringar av bolagsordningen förutsätter stämmobeslut, samt att sådana ändringar måste anmälas till bolagsverket, se ABL 3 kap. 4,5 §§. Ordningen kan tyckas omständlig varvid aktieägare istället väljer en ren bolagsordning, innehållande endast ett minimum av obligatoriska moment för att sedan reglera övriga omständigheter i aktieägaravtal under mindre formella former.³⁴⁸

Efter denna genomgång av de för- respektive nackdelar av de båda styrdokumenten finns även anledning att på ett mer principiellt plan diskutera vad skillnaderna mellan bolagsordningen och aktieägaravtalet faktiskt består i. Utöver det uppenbara, att bolagsordningen utgör ett i ABL reglerat institut och det som följer av detta, föreligger små, om inga, skillnader i de båda dokumentens huvudsakliga syfte sett ur aktieägarnas perspektiv.

343 Se nedan avsnitt 3.5.1.

344 Se Lehrberg Aktieägaravtal och bolagsordningen, 2015, s. 15 och Arvidsson 2010, s. 103.

345Se Lehrberg, Aktieägaravtal och bolagsordningen, 2015, s. 96.

346 Se härom exempelvis ABL 29 kap. 1-3 §§ om skadeståndsansvar.

347 Se Arvidsson 2010, s. 104.

348 Se Gregow, Om samtliga aktieägares samtycke och de rättsliga förutsättningarna för att åstadkomma bolagsstämmobeslut genom förenklade förfaranden, JT, 2001/02, s. 750f.

Detta bakomliggande syfte kan identifieras till att avse styrning av bolaget i enlighet med aktieägarnas vilja, genom att deras samstämmiga vilja sätts på pränt.³⁴⁹ Ur ett praktiskt perspektiv är avsikten med de båda dokumenten detsamma, och med hänvisning till att aktieägaravtal de facto förekommer i relativt stor utsträckning är det adekvat att lyfta frågan om inte aktieägaravtalet skulle kunna tillerkännas större legitimitet. Återigen hamnar diskussionen i ett avvägningstänkt där behovet av smidig styrning av aktiebolag ställs emot missbruksrisker och förutsebarhetskrav, vilket är ett rättspolitiskt spörsmål utan tydliga svar.³⁵⁰

Avslutningsvis kan sägas att förhållandet mellan bolagsordning och aktieägaravtalet suddas ut genom att ABL i vissa hänseenden tillåter att avtal ger aktiebolagsrättsliga verkningar, exempelvis avseende koncerndefinitionen.