R EGLERINGEN I AKTIEÄGARAVTAL

Ovan har endast aktieägaravtalet diskuterats på ett mer principiellt plan, i det följande avses istället att se till avtalets faktiska innehåll. Författaren gör inte anspråk på att ge en fullständig bild av de spörsmål som aktieägaravtal avser reglera. Detta följer dels av att det inte är nödvändigt för framställningens syfte men även baserat på den omständighet att regleringen i aktieägaravtal kan avse i princip vad som, varvid variationsmöjligheterna i det närmaste är oändliga. Istället skall här försöka ge en mer övergripande bild av hur aktieägaravtalet används i praktiken, där det trots variationsmöjligheter går att finna vissa huvuddrag.

Inledningsvis kan sägas att aktieägaravtalet rör aktieägarnas mellanhavanden kopplade till bolaget.³⁸¹ Men då det inte föreligger något hinder för att även utomstående, eller bolaget som sådant tillträder avtalet. Torde en mer adekvat benämning vara parternas mellanhavanden kopplade till bolaget.³⁸²

Arvidsson begagnar i sin avhandling, Aktieägaravtalet – särskilt om besluts- och överlåtelsebidningar, precis som namnet indikerar en organisering av avtalsinnehållet i besluts- respektive överlåtelsebidningar.³⁸³ Användandet av bindningar är emellertid främst framställnings teknisk, varvid han i ett första steg diskuterar de båda i termer av rättigheter.³⁸⁴ Med beslutsrättigheter avses enligt Arvidssons definition beslutsfattandet inom bolaget,

378 Detta diskuteras mer ingående under avsnitt 4.3.1.

379 Det följande bygger på Arvidsson 2010, s. 282.

380 Se Sattin, Om aktieägaravtal, JT, 2004/05, s. 108.

381 Se Stattin, Om aktieägaravtal, JT, 2004/05, s. 103.

382 Ett avtal som inte rör aspekter kopplade till bolaget torde ha svårt att klassas som ett aktieägaravtal, se avsnitt 3.2.

383 Se Arvidsson 2010, s. 13.

384 Det följande bygger på a.a. s. 65.

medan överlåtelserättigheter avser överlåtelser av aktier och således externa aspekter. Till det förra hänförs alla de avtalsbestämmelser som rör beslutsfattandet inom bolaget, varvid Arvidsson begagnar den vidare termen beslutsbindningar. Överlåtelserättigheter å andra sidan är enligt Arvidsson främst obligationsrättsliga, men har enligt tradition hänförts till aktiebolagsrätten genom dess nära koppling till aktieägandet som sådant. Även här begagnas på samma sätt en vidare term genom överlåtelsebindningar. Den fortsatta framställningen struktureras i huvudsak i enlighet med Arvidsson.

3.5.1 Beslutsbindningar

Beslutsbindningar kan kategoriseras utefter vilken typ av rättigheter som är föremål för reglering, d.v.s. om de avser aktörsrättigheter eller organrättigheter, varvid en åtskillnad kan göras mellan aktör- respektive organbindningar. Ytterligare underkategorier finns sedmera att skönja baserat på till vilka specifika parter bindningarna riktar sig, exempelvis aktieägar-, stämmo-, styrelse- eller VD-bindningar. ³⁸⁵ Syftet med både aktörs- och organbindningar är dock detsamma, nämligen att inverka på framtida beslutsfattande.³⁸⁶ En skillnad är dock att organbindningar avser att förändra organets rättighet, exempelvis genom att begränsa eller utvidga stämmans befogenhet i vissa beslutsfrågor.³⁸⁷ Här skall ingen genomgång av varje enskilt spörsmål göras, utan exempel lyftas för att sedan diskutera vilka problem som kan komma aktualiseras när kollisioner mellan avtalet och aktiebolagsrätten uppstår. Varvid nu nämnda kategorisering inte strikt kommer åtföljas, istället fokuseras på olika huvudtyper av bindningar.

Det som de flesta torde tänka på avseende beslutsbindningar är i första hand överenskommelser som syftar till att aktieägarna förbinder sig att på stämman rösta på visst.

Sådana överenskommelser brukar kallas röstbindningsavtal. ³⁸⁸ Ett exempel som kan framföras är att aktieägarna förbinder sig att utse vem av ägarna som skall utses till styrelseordförande.³⁸⁹ Detta kan grunda sig i att en viss aktieägare har en mer framträdande roll i bolaget, genom att vara den som utför huvudparten av arbetet i bolagets verksamhet eller till övervägande del stått för aktiekapitalet. Det vore en rimlig ordning att låta denne få större beslutsmakt genom att inta posten som ordförande och därigenom tilldelas den avgörande rösten vid meningsskiljaktigheter. Avtalet kan även uttryckligen reglera vem som ska ha den avgörande rösten, vilket inte nödvändigtvis behöver vara styrelseordförande. Ytterligare exempel som kan anföras är att vissa beslut kräver en särskild beslutsordning eller att vissa beslut alltid kräver samstämmighet från samtliga aktieägare eller styrelseledamöter.³⁹⁰ Sammanfattade kan sägas att beslutsbindningar ofta avser spridning eller koncentration av maktförhållandena i bolaget. Andra vanliga spörsmål att reglera torde vara frågor om finansiering, aktieägarna förbinder sig att under vissa förutsättningar tillskjuta kapital i framtiden.³⁹¹

385 Se Arvidsson 2010, s. 145.

386 A.a., s. 146.

387 A.a. s. 162.

388 Se Stattin, Svernlöv, Introduktion till aktieägaravtal, 2008, s. 34.

389 A.a., s. 35

390 Jfr Arvidsson 2010, s. 148.

391 Se Svensk aktiebolagsrätt 2015, s. 86.

I fåmansbolag kan det ifrågasättas huruvida det är nödvändigt att upprätthålla en distinktion mellan aktörs- respektive organbindningar med hänvisning till att aktieägarna (enligt framställningens utgångspunkt) även utgör bolagets ledning. Att aktieägare förbundit sig att rösta för visst beslut torde innebära att bundenheten kvarstår även i dennes egenskap av styrelseledamot.³⁹² Den problematik som kan uppstå vid organbindningar, mer specifikt styrelsebindningar, är att dessa poster innebär vissa skyldigheter varvid det inte sällan torde uppkomma pliktkollisioner genom att aktieägaravtalet säger en sak medan ABL förpliktigar en annan.³⁹³ Kollisionen uppstår således mellan ABL:s förpliktelser och modifikationer av dessa i aktieägaravtal, en kollision som måste anses kvarstå även i de situationer där aktieägarna och styrelseledamöterna är synonyma. Såsom nämnts ovan under 2.4 utgör reglerna kring organens kompetens och befogenhet även ett borgenärsskydd i form av att de som kommer i kontakt med bolaget ges möjlighet att avgöra vem eller vilka som äger rätten att binda bolaget. Detta ger upphov till den återkommande frågan om, och i vilken utsträckning aktieägaravtal ska medges aktiebolagsrättslig verkan utanför de bestämmelser som inte direkt rör aktieägarnas rätt.

3.5.2 Överlåtelsebindningar

Överlåtelsebidningar avser istället externa förhållanden, och avser i något hänseende att utöva kontroll över ägarkretsen. Detta kan övergripande sägas ske på två sätt. Det första avser begränsningar i rätten att överlåta sina aktier medan det andra istället tar sikte på hur och under vilka förutsättningar nya aktieägare ska rekryteras.³⁹⁴ Avseende det förra har de möjligheter som ABL erbjuder i detta hänseende har redan diskuterats i avsnitt 2.2.4, vilka är begränsade till bolagsordningen. En logisk slutsats är således att de överlåtelsebegränsningar som återfinns i aktieägaravtal innebär något annat än de lagstadgade alternativen. Med tanke på de begränsningar som omgärdar de lagstadgade alternativen i form av utförande krav och att det inte är möjligt att låta förbehållen i bolagsordningen göra åtskillnad mellan aktieägarna, är det inte ovanligt att de ofta kompletteras med bestämmelser i aktieägaravtal.³⁹⁵ Bindningar innebär därav inte sällan att de uppenbart står i strid med ABL:s tillåtna överlåtelsebegränsningar, som med hänvisning till att de måste återfinnas i bolagsordningen, blir bindande även för framtida aktieägare, varvid de knappast är att betrakta såsom dispositiva. Detta stärker ytterligare det faktum att överlåtelsebegränsningar i aktieägaravtal aldrig kan göras gällande mot bolaget. Samtidigt utgör överlåtelsebindningar ett viktigt instrument för att aktieägarna kan styra sina mellanhavanden på ett ändamålsenligt sätt, varvid möjligheten för aktieägarna att efter egna preferenser utforma begräsningarna utgör en väsentlig förutsättning.³⁹⁶ Behovet av att inta ytterligare begräsningar i aktieägaravtal indikerar att de lagstadgade begränsningar inte är tillräckliga för att tillgodose de individuella behov som återfinns i bolagen. I linje med detta kan inte bolagsrätten anses inskränka avtalsfriheten. Vidare framgår inte av lagtexten att detta skulle föreligga något hinder att

392 Jfr Arvidsson 2010, s. 168.

393 Ibid.

394 Stattin, Svernlöv, Introduktion till aktieägaravtal, 2008, s. 47.

395 Se Lehrberg, Aktieägaravtal och bolagsordningen, 2015, s. 107.

396 Se Arvidsson, Aktieägaravtalet och dess rättsverkningar, Ny Juridik, 2010, s. 67.

medge villkor som förvisso inte intagits i bolagsordningen, men är i överensstämmelse med ABL och bolagsordningen, giltighet mot bolaget.³⁹⁷

Även om överlåtelsebegränsningar i aktieägaravtal inte är ämnade att äga giltighet mot bolaget torde de, vilket kan sägas gälla oberoende vilket typ av avtalsvillkor som är för handen, ändock indirekt ge sådana verkningar. Detta innebär att behovet av anpassade begräsningar i relativt stor utsträckning tillgodoses genom aktieägaravtalet och effektiva sanktionsmöjligheter. Frågan är om det kan anses vara en önskvärd ordning att ett samarbete ska vara beroende av effektiva sanktionsmöjligheter för ett avtalsinnehåll ska upprätthållas, samtidigt som det de facto sker i strid med lagstiftning.³⁹⁸