5. AVSLUTANDE ORD
5.1 N ÅGRA SYNPUNKTER DE LEGE FERENDA
Som framgått ovan föreligger enligt författaren omständigheter som ger incitament att ifrågasätta aktieägaravtalets rättsliga ställning, men även den aktiebolagsrättsliga regleringen i många avseenden. Det kan inte anses önskvärt att lagstiftning genom dess utformning indirekt tvingar bolagen och aktieägarna att reglera sina mellanhavanden i avtal, baserat på att lagstiftningen inte kan anses tillgodose ett identifierat behov. Det föreligger således en diskrepans mellan det som sker på ett verklighetsplan och den ordning som råder på ett rättsligt plan. Framställningen har genomgående lyft fram och analyserat de särskilda spörsmål som aktualiseras i fåmansbolagen, vilka i flera avseende skiljer sig från de grundläggande principer, utgångspunkter och antaganden som aktiebolagsrätten och ABL bygger på. Som exempel kan framföras aktiebolaget som en kapitalassociation, vinstmaximeringsprincipen, det uttalande behovet av möjligheten att attrahera kapital från investerare, m.fl. Förekomsten av dessa kan på goda grunder ifrågasättas i fåmansbolag, där det istället kan identifieras andra grundläggande behov.
Diskussion har sedan länge först kring huruvida aktiebolaget kan göras mer tillgängligt för småbolagen, där förenklingsaspekter varit en framträdande strävan i senare års reformarbete.
Det kan således inte sägas utgöra en nyhet för lagstiftaren att regleringen i många avseende är problematisk för dessa. Enligt författaren har reformarbetet misslyckats, vilket följer av att aktieägaravtal fortsätter nyttjas. Hade lagstiftningen tillgodosett behovet av en smidig och effektiv företagsform hade aktieägaravtal inte varit nödvändiga i lika stor utsträckning.451 I det följande ska några konkreta åtgärder diskuteras, vilka åsyftar att eliminera den diskrepans som råder mellan verklighetsplanet och rättssystemet.
Vad som först krävs är emellertid att aktieägaravtalets existens faktiskt accepteras. Såsom situationen är beskaffad nu finns en medvetenhet kring förekomsten av aktieägaravtalet, samtidigt som man väljer att avfärda det genom att upprätthålla isoleringen av aktiebolagsrätten. Enligt författaren vore det att föredra att aktieägaravtalet faktiskt tilläts utgöra en del av den aktiebolagsrättsliga sfären, och istället för att neka dess varande, ställa upp ramarna för dess användande. Genom detta kan man således styra förekomsten av avtalen och begränsa dem utefter vad som är lämpligt, vilket torde kunna genomföras utan att omfattande strukturella omdaning i aktiebolagsrätten och ABL. Ett ytterligare kapitel skulle kunna tillfogas ABL, vilket närmare angav under vilka förutsättningar aktieägarna tilläts reglera sina mellanhavanden i aktieägaravtal. Exempelvis genom att fastslå att det står ägarna fritt att avvika från regler uppställda uteslutande i deras intresse, att aktieägaravtalen inte tilläts knytas till aktierna eller genom att ange att ett aktieägaravtals giltighet är avhängigt aktieägarnas aktiva val att ansluta sig. Trots att det inte skulle medföra avtalsfrihet i verklig mening skulle en ökad acceptans ändock innebära visst utvidgande av aktieägarnas handlingsfrihet vilket skulle tillgodose en del av de behov som ovan identifierats. Vad som ytterligare talar för att aktieägaravtalet, och därigenom parternas gemensamma vilja, skulle kunna medges större genomslagskraft är det faktum att liknande tendenser uppvisats genom
451 Jfr Andersson, ABL – Monsters inc? – Ett standardkontraktuellt perspektiv på ABL och förslaget SPE-bolag, Juridisk publikation, 2012, s. 88f.
accepterande av förenklande stämmoförfaranden.452 Enligt författaren kan steget till en acceptans även av aktieägaravtal, under närmare angivna förutsättningar, inte anses allt för stort.453
Vad det ankommer aktieägarnas åsidosättande av regler uppställda i externa parters intresse bör detta inte tillåtas, det skulle i allt för stor utsträckning strida mot de grundläggande principerna i avtalsrätten och rättssystemet i stort. Att neka aktieägarna avvikelser från reglerna innebär dock inte att reglerna i sak kan anses legitimerade. Istället kan de borgenärsskyddsregler som diskuterats i framställningen ifrågasättas utifrån andra premisser än fåmansbolagens behov av flexibilitet. Som framgått ovan är ABL:s borgenärskydd (kapitalsystemet) hårt ansatt för att inte fylla någon verklig funktion, och än mindre dess avsedda funktion.454 Att helt avfärda aktieägaravtalet med hänvisning till risken för att borgenärer och andra externa parters skydd åsidosätts, när reglerna i sak kan ifrågasättas, är således enligt författaren orimligt.
Om istället utgångspunkt tas i slutsatsen att aktieägaravtalet inte bör medges större plats i den aktiebolagsrättsliga sfären, vilka alternativa lösningar finns att tillgå? En möjlighet vore att modifiera SAS-principen och utvidga dess tillämpningsområde, varvid en större flexibilitet torde uppnås. Detta kräver emellertid en kodifiering av principen, i syfte att tydligt klargöra dess gränser och under vilka förutsättningar avsteg får ske.455 I likhet med ovan innebär en kodifiering att det inte kan anses råda fullständigt dispositivitet för aktieägarna, författaren är dock av uppfattningen att ett visst minimum av reglering de facto är nödvändig men att denna så långt som möjligt skall öppna för flexibilitet och individuell styrning av bolagen. Men som på flera ställen uttryckts är mycket av den reglering som återfinns i ABL i det närmaste nödvändig i större bolag, vilka i betydligt större utsträckning uppvisar de grundläggande dragen vilka ABL är uppbyggt efter. Således måste regelmängden och skyddsaspekterna i dessa bolag i stora delar istället anses motiverade. Nu sagda innebär att en tydlig skiljelinje måste dras mellan å ena sidan fåmansbolag och stora bolag vilket leder in på frågan om det är en lämplig ordning att reglera två så skilda objekt i samma lag med en strävan efter regler applicerbara på dem båda.
En konsekvens av att ABL reglerar alla former av bolag är att de EU-rättsliga bolagsdirektiv, vilka ofta avser antingen privata eller publika bolag, genom implementering i svensk rätt kommit att äga giltighet på båda bolagsformerna.456 Frågan är således om det vore en mer adekvat lösning att låta de olika bolagsformerna regleras i skilda lagar, varvid en större anpassning efter dess separata behov torde uppnås. Lagstiftaren har emellertid avfärdat detta genom hänvisning till att de båda lagarnas innehåll i stora delar skulle bli likartade, samt att en övergång från den ena kategorin till den andra skulle kompliceras.457 En sådan omfattande omstrukturering av den svenska aktiebolagsrätten skulle emellertid vara tidskrävande, och med tanke på den ovilja som kan skönjas hos lagstiftaren kan det inte anses utgöra en reell möjlighet inom de närmsta åren.
452 Se avsnitt 3.2.3.
453 Jfr Danelius, Ericson, Tvångsinlösen av aktier och aktieägaravtal, SvJT, 2011, s. 859
454 Se Avsnitt 4.2.2.
455 Jfr Almlöf 2014, s. 385.
456 Se Andersson, ABL – Monsters inc? – Ett standardkontraktuellt perspektiv på ABL och förslaget SPE-bolag, Juridisk publikation, 2012, s. 90f.
457 Se prop. 2004/05:85, s. 199.
Avslutningsvis kan sägas att besvarandet av huruvida aktieägaravtalet ställning kan stärkas eller inte är en fråga starkt styrd av rättspolitiska argument och skäl, varvid det saknas ett entydigt och rätt svar. Enligt författaren är det snarare en fråga om prioriteringar där lagstiftningens varande såsom styrmedel ställs emot en strävan efter konsensus mellan rättssystemet och verkligheten. Vad som skall anses väga tyngst lämnas osagt.
Källförteckning Offentligt tryck
Proposition 1975:103, Om förslag till ny aktiebolagslag m.m.
Proposition 2000/01:150, Likvidation av aktiebolag m.m.
Proposition 2004/05:85, Ny aktiebolagslag
Proposition 2006/07:65, Informationskrav i noterade företag m.m.
Proposition 2009/10:61, En sänkning av kapitalkravet för privata aktiebolag.
Proposition 2010/11:87 Utländsk näringsverksamhet i Sverige.
SOU 1987:59. Ansvarsgenombrott m.m.
SOU 2008:49, Delbetänkandet Aktiekapital i privata aktiebolag.
SOU 2009:34, Förenklingar i aktiebolagsrätten m.m.
Kommittédirektiv 2007:132, Ett enklare aktiebolag.
Rättsfall
NJA 1947 s. 647.
NJA 1990 s. 286.
NJA 2011 s. 429.
Litteratur
Almlöf, Hanna, Bolagsorganens reglering och dess ändamålsenlighet – en aktiebolagsrättslig studie om ägarledda bolag, Stockholm, 2014.
Almlöf, Hanna, Om flexibelt beslutsfattande i aktiebolag, Ny Juridik, nr 4, 2014, (63-79).
Andersson, Jan, Vinstutdelning i aktiebolag – en studie av aktiebolagsrättsliga skyddsregler, Uppsala, 1995.
Andersson, Jan, Kapitalskyddet i aktiebolag – en lärobok, uppl. 6, Uppsala, 2010.
Andersson, Jan, ABL – Monsters inc? – Ett standardkontraktuellt perspektiv på ABL och förslaget SPE-bolag, Juridisk publikation, nr 1, 2012, (85-96).
Arvidsson, Niklas, Aktieägaravtal – särskilt om besluts- och överlåtelsebidningar, 2010, Stockholm.
Arvidsson, Niklas, Aktieägaravtalet och dess rättsverkningar, Ny Juridik, nr 4, 2010, (42-70) Arvidsson, Niklas, Högsta domstolen och den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen, JT, 2011/12, nr 1, (50-64).
Arvidsson, Niklas, Associationsrättens likhets- och likabehandlingsprinciper. En analys i ljuset av NJA 2013 s. 1250, JT, nr 2, 2014/15 (263-275).
Bergström, Clas, Samuelsson, Per, Aktiebolagets grundproblem, uppl. 4, 2012, Uppsala.
Båvestam, Clas Aktiebolagslagens låneförbud - är det dags att slopa en seglivad anomali?
Ny juridik, nr 1, 2013, (7-43)
Danelius, Johan, Ericson, Johannes, Tvångsinlösen av aktier och aktieägaravtal, SvJT, 2011, (857-872).
Dotevall, Rolf, Etableringsfriheten för aktiebolag och skyddet för bolagsborgenärer, SvJT, 2006, (855-898).
Forsebäck, Anna, Det aktiebolagsrättsliga borgenärsskyddet i EU: högtid för reform, JT, nr 1, 2008/09, (200-220).
Gregow, Johan, Om samtliga aktieägares samtycke och de rättsliga förutsättningarna för att åstadkomma bolagsstämmobeslut genom förenklade förfaranden, JT, nr 4, 2001/02, (742-771)
Grönfors, Kurt, Ändamål och funktion, JT, 1999/00, nr 3, (523-537).
Gustafsson, Håkan, Rättens Polyvalens - rättsvetenskaplig studie av sociala rättigheter och rättssäkerhet, 2001
Jareborg, Nils, Rättsdogmatik som rättsvetenskap, SvJT, 2004 (1-10).
Kleineman, Jan, Rättsdogmatisk metod, I Korling, Zamboni (red.), Juridisk metodlära, 2013, Lund.
Kransmark, Jan, Roos, Carl Martin, Aktieägaravtal, uppl. 2, 1994, Stockholm.
Lehrberg, Bert, Begreppet förtäckt värdeöverföring – särskilt om rekvisitet, SvJT, 2012, (537-575).
Lehrberg, Bert, Bolagsordningen och aktieägaravtalet, 2008, Uppsala.
Lindskog, Stefan., Aktieägaravtal – kommentar med anledning av en avhandling, SvJT, 2012, (265-289).
Lodin, Sven-Olof, Lindencrona, Gustaf, Melz, Peter, Silfverberg, Christer, Simon-Almendal, Teresa, Inkomstskatt – en läro- och handbok i skatterätt del 2, uppl. 14, 2013, Lund.
Löfgren, Kent, Fagerberg, Kerstin, Lagerstedt, Anders, Person Österman, Roger, Svensson, Bo, Personligt ansvar – vid likvidationsplikt, värdeöverföringar, företrädaransvar samt skattefrågor vid obestånd, uppl. 5, 2012, Stockholm.
Nerep, Erik, Aktiebolagsrättslig verkan av aktieägaravtal – särskilt om begränsningar i rätten till tvångsinlösen enligt ABL 22 kap, I Gernandt, Johan, Kleineman, Jan, Lindskog, Stefan, (red.), Festskrift till Torkel Gregow, 2010, Stockholm.
Nerep, Samuelsson, Aktiebolagslagen - en lagkommentar, uppl. 2, 2009, Stockholm.
Nerep, Erik, Aktiebolagsrättslig analys – Ett tvärsnitt av nyckelfrågor, 2003, Stockholm.
Nial, Håkan, Aktiebolags och andra företags borgensförpliktelser, 3 uppl. 1979, Stockholm.
Nial, Håkan, Hemström, Carl, Om handelsbolag och enkla bolag, uppl. 4, 2008, Stockholm.
Olsen, Lena, Rättsvetenskapliga perspektiv, SvJT, 2004, (105-145).
Pezenic, Alexander, Vad är rätt?, 2004, Stockholm.
Ramberg, Christina, Aktieägaravtal i praktiken, 2011, Stockholm
Ramberg, Jan, Ramberg, Christina, Allmän avtalsrätt, uppl. 8, 2010, Uppsala Sacklén, Mats, Om skyddet för aktiebolagets borgenärer, SvJT, 1994, (136-178).
Sandgren, Claes, Är rättsdogmatiken dogmatisk? s. 118, i Sandgren, Claes (red.) Vad är rättsvetenskap, 2009, Stockholm.
Sandgren, Claes, Rättsvetenskap för uppsatsförfattare – Ämne, material, metod och argumentation, uppl. 3, 2015, Stockholm.
Sandström, Torsten, Svensk aktiebolagsrätt, 2015, Stockholm.
Skog, Rolf, Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolag, s. 13, SvJT 2015, (11-19).
Skog, Rolf, Rhodes Aktiebolagsrätt uppl. 23, 2011, Stockholm.
Sjöberg, Erik, Tvångsinlösenreglerna tvingande, JT, 2011/12, nr. 1, (149-159) Sattin, Daniel, Om aktieägaravtal, JT, 2004/05, nr 1, (99-112)
Stattin, Daniel, Svernlöv, Carl, Introduktion till aktieägaravtal, 2008, Stockholm.
Stattin, Daniel, Företagsstyrning – En studie av aktiebolagsrättens regler om ägar- och koncernstyrning, uppl. 2, 2008, Uppsala.
Stattin, Daniel, Några anmärkningar om aktieägaravtal som rättsligt institut, JT 2011/12, (755-765).
Svernlöv, Carl (red.) Aktiebolagens minoritetsskydd, nr 7, 2008, Stockholm.
Westberg, Peter, Avhandlingsskrivande och val av forskningsansats – en idé om rättsvetenskaplig öppenhet, I Heuman (red.), Festskrift till Per Olof Bolding, 1992, Stockholm.
Lagkommentarer
Nerep och Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 2 kap. 19 §, Lexino 2014-10-29.
Nerep och Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 7 kap. 13 §, Lexino 2013-02-01.
Nerep och Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 29 kap. 4 §, Lexino 2013-02-12.
Nerep, Adestam och Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 21 kap. 1 §, Lexino 2016-02-20.
Nerep, Adestam och Samuelsson, Aktiebolagslag (2005:551) 18 kap. 1 §, Lexino 2015-09-22.
Internetkällor www.bolagsverket.se