Bolagstämma och aktieägaravtal

Bolagsstämman utgör aktiebolagets högsta organ, och det forum vari aktieägarna tillåts utöva sin beslutsmakt. Stämman utgör således ett beslutsorgan utan direkt verkställande makt, vilket är i linje med den funktionsfördelning aktiebolagsrätten strävar efter.³⁵¹ Att upprätthålla en delning mellan å ena sidan aktieägarna och stämman, å andra sidan ledningen blir dock missvisande i fåmansföretag. Såsom framgått ovan utgörs dessa i princip alltid av ägarledda företag där aktieägarna samtidigt utgör den operativa ledningen. Sett ur den funktionsfördelning tanke ABL bygger på kan detta ge upphov till olägenheter, där mycket av den reglering som återfinns kring både stämman som sådan och dess förhållande till ledingen i vissa avseenden är betydelselösa, varvid förfarandet med stämma ofta blir onödigt betungande för fåmansbolagen utan att de egentligen innebär någon nytta.³⁵² Det har således ansetts motiverat att tillåta vissa förenklingar i förfarandet, där åsidosättandet av de formella reglerna accepteras med ett giltigt stämmobeslut som resultat. Dessa formlösa stämmor tenderar att röra sig nära aktieägaravtalet, varvid gränsdragningsproblem kan uppstå.³⁵³ Innan förhållandet dem emellan behandlas fodras emellertid en redogörelse av vad en formlös bolagstämma de facto innebär.

Reglerna kring stämman återfinns i ABL 7 kap, och förfarandet med allt vad det innebär är omständligt och tidskrävande.³⁵⁴ Det materiella innehållet i reglerna kommer endast beröras i den mån det är motiverat. Istället är det främst de formella reglerna kring stämmans sammankallande och genomförande som är av intresse, och framförallt spörsmålet om ett åsidosättande av dem ändock kan leda till ett giltigt stämmobeslut. Inledningsvis kan en åtskillnad göras mellan klander- och nullitetsituationer vilka avser beslutet som sådant, och situationer där bristerna i aktieägarnas sammankomst är av sådan art att det kan ifrågasättas om det ens kan sägas utgöra en stämma i ABL:s mening.³⁵⁵ I det följande ska bolagstämmor under förenklande förfaranden studeras. Det som främst diskuteras i doktrinen är

349 Se Lehrberg, Aktieägaravtal och bolagsordningen, 2015, s. 31.

350 Detta diskuteras mer ingående i kapitel 4.

351 Se Svensk aktiebolagsrätt 2015, s. 178f.

352 Jfr SOU 2009:34, s. 208.

353 Se Arvidsson 2010, s. 181.

354 Se Gregow, Om samtliga aktieägares samtycke och de rättsliga förutsättningarna för att åstadkomma bolagsstämmobeslut genom förenklade förfaranden, JT, 2001/02, s. 742.

355 A.a. s. 747.

bolagstämmor per capsulam eller som de också kallas skrivbordstämmor.³⁵⁶ Gregow lyfter även fram aktieägarmöten vid diskussionen kring förenklande förfarandet, vilket ger upphov till särskilda spörsmål.³⁵⁷ Innan en diskussion kring hur de förenklande förfarandena förhåller sig till stämman krävs först ett försök att definiera vad en bolagstämma faktiskt är, vilket får avgöras med ledning av de i ABL 7 kap. angivna reglerna. Dessa avgör sedan huruvida en sammankomst kan betraktas som en stämma, där betydande avvikelser från de formella reglerna torde innebära att en stämma inte kan anses föreligga.³⁵⁸ Ett exempel härom är situationen där endast vissa aktieägare kallas medan andra utelämnas.³⁵⁹

Ett förenklat förfarande är beroende av SAS-principen vilket följer av att reglerna kring kallelse är uppställda i aktieägarnas intresse, för att de ska beredas möjlighet att aktivt delta i styrningen av bolaget.³⁶⁰ Detta faktum kan även utläsas i ABL 7 kap. 26 §, vilken stadgar att ett beslut efter felaktig kallelse kräver de berörda aktieägarnas samtycke för giltighet. Dock är det inte endast formella fel kopplade till kallelse som kan läkas på detta sätt, utan såsom framgår i förarbetena omfattas samtliga situationer där stämmobeslut föregåtts med formella fel.³⁶¹ Samtycket innebär således att aktieägarna avsäger sig sin rätt att klandra beslutet, trots förekomsten av felaktigheter.

Ett aktieägarmöte innebär, precis som namnet indikerar, ett möte där aktieägarna träffas och tar beslut som sedan protokollförs medan en bolagstämma per capsulam istället sker genom att en skrivelse cirkulerar mellan aktieägarna för underskrift.³⁶² Således blir resultatet det samma, men tillvägagångsättet skiljer sig aningen åt. Stattin använder sig inte uttryckligen av begreppet aktieägarmöten, men hans formulering ”stämman är beslutsför trots att kallelse inte utsänts och att samtycka till att stämman avhålls utan att sammanträde föreligger”³⁶³, tyder på att han likställer dessa. Förenklande förfarandena kan sägas aktualisera två skilda spörsmål, där det första är om de kan klassas som bolagstämmor och därigenom uppnå giltighet, eller om svaret på denna fråga är nekande, om de ändock kan ge upphov till giltiga och bindande beslut. Gällande en sådan uppdelning råder emellertid viss oenighet, där Gregow tydligt uttrycker sin åsikt att dessa inte kan anses utgöra bolagstämmor genom att de i allt för stor utsträckning avviker från ABL:s regler, främst avseende kallelse, vilket torde vara det avgörande i åtskillnaden mellan ett vanligt möte mellan aktieägarna och en stämma.³⁶⁴ Den motsatta uppfattningen, att (då främst) bolagstämma per capsulam är ett godkänt förfarande och kan ge upphov till bindande beslut, är i högre utsträckning företrädd.³⁶⁵ En sådan ordning erinrar Stattin om, där han menar på att bolagstämmor som norm i det närmaste

356 Se Företagsstyrning, s. 119.

357 Se Gregow, Om samtliga aktieägares samtycke och de rättsliga förutsättningarna för att åstadkomma bolagsstämmobeslut genom förenklade förfaranden, JT, 2001/02, s. 743.

358 A.a., s. 747.

359 Se prop. 1975:103, s. 413.

360 Se SOU 2009:34, s. 208.

361 Se prop. 1975:103, s. 401, detta har även bekräftats i praxis, se b.la., NJA 1932 s. 243 och NJA 1935 s. 357.

362 Se Gregow, Om samtliga aktieägares samtycke och de rättsliga förutsättningarna för att åstadkomma bolagsstämmobeslut genom förenklade förfaranden, JT, 2001/02, s. 751.

363 Se Företagsstyrning 2008, s. 120.

364 Se Gregow, Om samtliga aktieägares samtycke och de rättsliga förutsättningarna för att åstadkomma bolagsstämmobeslut genom förenklade förfaranden, JT, 2001/02, s. 747f, Gregow kommer sedan in på en diskussion kring huruvida de ändock kan ge upphov till bindande beslut.

365 A.a. s. 753 med vidare hänvisningar.

luckrats upp.³⁶⁶ Uppfattningen är i linje med de uttalanden som återkommande återfinns i förarbetena till lagen, där det anges att bolagstämmor per capsulam är en nödvändighet i mindre bolag i syfte att uppnå förenkling.³⁶⁷

Enligt författaren är Gregows observation avseende de förenklande förfarandena varande såsom bolagstämma korrekt, de avviker de facto från ABL:s definition i sådan grad att det vore orimligt att likställa dem med stämman. Hur detta sedan inverkar på ett mer praktiskt plan är en annan fråga, där man kan välja att se på situationen som att ABL:s 7 kap. inte är tillämpligt, eller endast tillämpligt analogt, respektive att det är utan betydelse att det inte kan klassas som en stämma då det i förarbetena accepterats att resultatet av förenklande förfaranden blir detsamma som för ett beslut taget på regelrätt stämma. Diskussionen är intressant, dock är acceptansen av bolagstämma per capsulam så pass utbredd att framställningen fortsättningsvis utgår från att det i praktiskt hänseende är utan betydelse varvid det istället fokuseras på vad som krävs för att förenklade förfaranden skall resultera i beslut att likställa med stämmobeslut och dess rättsverkningar.

Såsom nämnts ovan utgår samtycke från alla aktieägare en förutsättning för att förenklat förfarande skall komma på fråga, således gäller de grundläggande aspekterna som diskuterats under avsnitt 1.2.5, men det förenklande förfarandet ger även upphov till särskilt problematik.

Ett samtycke till förenklat förfarande kan ske både uttryckligen men också konkludent genom att aktieägarna inte motsätter sig förfarandet.³⁶⁸ Som läsaren förstår utgör en förutsättning för det senare att alla aktieägare faktiskt är medvetna om att det beslut som ska avfattas utgör ett stämmobeslut, detta torde vara än mer problematiskt vid aktieägarmöten där det kan vara svårt att avgöra huruvida ett möte mellan aktieägare endast utgör ett sedvanligt veckomöte eller om aktieägarna avser ta beslut av stämmokaraktär. En aktieägare som inte är medveten om att ett beslut utgör ett stämmobeslut torde då vara av uppfattningen att ett beslut utgör en överenskommelse mellan aktieägarna, d.v.s. ett aktieägaravtal.³⁶⁹ Som framgått ovan saknar ett sådant beslut enligt rådande uppfattning verkningar mot bolaget, varvid omständigheten att aktieägare borde förstått att stämmobeslut avsågs, utgör en förutsättning för att förmå ett giltigt beslut. Här kan således bevisningssvårigheter uppstå, där en aktieägare som ångrar ett samtycke kan hävda att han varit omedveten om beslutets karaktär. Denna problematik motiverar att kravet på ond tro bör avgöras utifrån objektiva kriterier.

Vidare krävs att det föreligger kausalitet mellan samtycket och den avvikelse från ABL som sker, vilket också innefattar ett krav på att samtyckets skall ske i nära anslutning till beslutets avfattande.³⁷⁰ För att samtycke skall kunna inhämtas krävs naturligtvis att alla aktieägare tillåts delta på sammankomst eller eljest får ta del av cirkulärskrivelsen. En fråga som diskuterats är huruvida ett samtycke, d.v.s. alla aktieägare är överens, även fodras avseende beslutet i sak. Svaret torde vara nekande, med hänvisning till missbruksrisken där aktieägare annars tillåts ångra sig och sedmera klandra beslutet.³⁷¹ Aktieägaren är istället

366 Se Företagsstyrning 2008, s. 121.

367 Se b.la. SOU 2009:34, s. 208f.

368 Se Gregow, Om samtliga aktieägares samtycke och de rättsliga förutsättningarna för att åstadkomma bolagsstämmobeslut genom förenklade förfaranden, JT, 2001/02, s. 757.

369 Det följande bygger på Gregow, Om samtliga aktieägares samtycke och de rättsliga förutsättningarna för att åstadkomma bolagsstämmobeslut genom förenklade förfaranden, JT, 2001/02, s. 757f.

370 Se Almlöf, Om flexibelt beslutsfattande i aktiebolag, Ny Juridik, 2014, s. 68f.

371 Jfr Företagsstyrning 2008, s. 122f.

hänvisad till att inte samtycka till ett förenklat förfarande och därigenom framkalla en ordinarie bolagstämma. Utöver aktieägarnas rätt att delta torde även ledingen rätt till detta utgöra en förutsättning.³⁷²

Även frågan om dokumentation som förutsättning för giltighet diskuteras. Vid beslutsfattande på regelrätt stämma ska enligt ABL 7 kap. 48 § protokoll föras, signeras och upprättas. Emellertid utgör inte frånvaron av protokoll eller felaktigheter i det samma att ett stämmobeslut är ogiltigt i sak.³⁷³ Protokoll har istället sitt värde som bevis att ett beslut kommit till stånd. Vilken roll kan protokollförande då anses ha vid förenklande förfaranden, eller annorlunda uttryckt, utgör förekomsten av protokoll en förutsättning för att ett beslut taget genom ett förenklat förfarande ska ha samma rättsverkningar som ett stämmobeslut?

Svaret härom torde vara nekande,³⁷⁴ vilket följer av att det inte finns något som motiverar att avsteg skulle göras från den princip som råder vid regelrätt stämmoförfarande. Vad som kan diskuteras är dock om förande av protokoll kan utgör ett än viktigare bevismedel vid ett förenklat stämmoförfarande, särskild med hänvisning till det krav om aktieägares insikt som ovan lyftes fram som förutsättning för giltighet.

Skulle det föreligga brister i de nu diskuterade förutsättningarna skulle det logiskt innebära att beslutet inte kan anses utgöra ett giltigt stämmobeslut och således inte heller någon plikt att genomföra det. Men såsom Gregow erinrar kan ett sådant beslut ändock ge upphov till obligationsrättsliga verkningar mellan aktieägarna.³⁷⁵ En sådan effekt leder tankarna till aktieägaravtal, där det kan diskuteras vilka skillnader som de facto föreligger mellan ett en formlös bolagstämma och förekomsten av en överenskommelse mellan aktieägarna.

Gränsdragningen mellan å ena sidan en formlös stämma, som ändock ger samma rättsverkningar som en regelrätt stämma, å andra sidan endast en överenskommelse mellan aktieägarna är inte given. Avgörande blir i vilken utsträckning överenskommelsen uppvisar drag av stämmoförfarandet, där frånvaron av tillräckliga stämmoattribut innebär att ett giltigt stämmobeslut inte kan anses vara för handen.³⁷⁶ Den flexibilitet som aktieägarna genom förenklade förfaranden medges kan sättas i relation till aktieägaravtalet. Situationen försvåras av det faktum att det inte med enkelhet kan dras en tydlig gräns mellan dem båda. Däremot kan den tillåtligheten av flexibilitet som sker utgöra ett argument för att medge aktieägaravtalet större verkningar. Ett av de argumenten som framhålls mot att tillåta flexibelt beslutsfattande grundar sig i risken för åsidosättande av skyddet för externa parter.³⁷⁷ Dess bärighet kan dock ifrågasättas på den grunden att beslut fattade under flexibla former endast kan bestå i beslut som även kan fattas på en regelrätt bolagstämma. Den risk som kan identifieras är således att aktieägarna tar snabba och inte tillräckligt genomtänkta beslut, vilket enligt författaren inte utgör ett tillräckligt starkt skäl. Risken för åsidosättande av regler uppställda i externa parters intresse är ett argument som återkommer även i samband med

372 Se Almlöf, Om flexibelt beslutsfattande i aktiebolag, Ny Juridik, 2014, s. 71f.

373 Se Gregow, Om samtliga aktieägares samtycke och de rättsliga förutsättningarna för att åstadkomma bolagsstämmobeslut genom förenklade förfaranden, JT, 2001/02, s. 759.

374 A.a., s. 761, och Almlöf, Om flexibelt beslutsfattande i aktiebolag, Ny Juridik, 2014, s. 75.

375 Se Gregow, Om samtliga aktieägares samtycke och de rättsliga förutsättningarna för att åstadkomma bolagsstämmobeslut genom förenklade förfaranden, JT, 2001/02, s. 756.

376 Se Företagsstyrning 2008, s. 124f.

377 Se Gregow, Om samtliga aktieägares samtycke och de rättsliga förutsättningarna för att åstadkomma bolagsstämmobeslut genom förenklade förfaranden, JT, 2001/02, s. 756. I prop. 1975:103, s. 416 erinras om att reglerna kring stämman även utgör ett skydd för tredjeman genom att garantera ändamålsenliga beslut.

aktieägaravtal, varvid de rimligen skulle kunna avfärdas på samma grunder. Med detta menas att det inte vore otänkbart att tillåta aktieägaravtal giltighet även i förhållande till bolaget, under förutsättningen att det som avtalats rör sig inom lovliga gränser, d.v.s. inte inkräktar på skyddet för externa parter.³⁷⁸

Enligt Arvidsson är inte ett förenklade stämmoförfaranden, baserat på SAS-principen, att likställa med ett åsidosättande av den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen, de utgör skilda spörsmål. ³⁷⁹ Däremot kan situationen uppstå där aktieägaravtalet uttrycker samtyckesbindningar, exempelvis föreskriva att vissa partnermöten fortlöpande skall betraktas som bolagstämmor. Detta äger i enlighet med separationsprincipen inte giltighet mot bolaget men väl mellan parterna, varvid vi återigen hamnar i ett läge av indirekt påverkan. Även Sattin har erinrat om att förekomsten av förenklade stämmor skall skiljas från aktieägaravtal, utan att närmare förklara varför.³⁸⁰ Det är emellertid svårt att bortse från det faktum att förenklande förfaranden och aktieägaravtal uppvisar gemensamma drag, och det faktum att lagstiftaren öppnat för det förra ger fog att ifrågasätta huruvida detta är möjligt även avseende aktieägaravtal. Det rör sig ändock om två fenomen som vuxit fram ur ett behov i det praktiska rättslivet, där de båda förekommer i relativt stor utsträckning vilket i mångt och mycket torde bero på att den aktiebolagsrättsliga regleringens omfång och komplexitet inte lämpar sig för mindre bolag.