Av Trend-rapporten från 2010 framgår att en stor majoritet av de Europeiska uni- versiteten bara under de senaste åren har varit föremål för en lång rad omfattande reformer som påverkar deras ekonomi, autonomi, forskningsreglering och kvalitets- säkring (Sursock & Smidt 2010). Situationen innebär att organisatoriska struktu- rer tinar upp eller till och med upplöses i en ”liquidization” av traditionella sociala strukturer för högre utbildning i Europa (Bauman 2000 & 2004). Kraven på ”ac- countabitlity” och effektivitet inom det traditionella utbildningsutbudet ökar samti- digt som en annan sektor med ett gränslöst och kommersiellt e-lärande växer fram. Läroplansreformen ingår i ett spänningsfält där många olika krafter verkar och spän- ningarnas intensitet har ökat. Redan innan den ekonomiska krisen fördjupades fanns det erfarna experter på högre utbildning som ansåg att situationen borde leda till en omprövning av strategierna för att hålla samman och fördjupa samverkan inom EHEA (Neave & Amaral 2008). Sedan dess har situationen för många universitet i Europa blivit ytterligare problematisk. Frågan är vilken uppmärksamhet och vilka resurser som kommer att kunna ägnas åt att fördjupa den Europeiska läroplansrefor- men. Fastän – kanske är det nu vi och våra studenter skulle behöva denna samverkan som bäst? Kanske kommer vi som arbetar i högre utbildning att se tillbaka på de tio första åren av 2000-talet som den lyckliga period då nästan femtio länder i det ut- vidgade Europa fredligt och entusiastiskt samverkade kring en gemensam utveckling av högre utbildning.
Referenser
Adam, S. (2004). Using learning outcomes. A consideration of the nature, role, application and implications for European education of employing ‘learning outcomes’ at the local, national and international levels. United Kingdom Bologna Seminar, July 1-2 Edinburgh, Scotland.
Barnett, R., & Coate, K. (2005). Engaging the curriculum in higher education. Berkshire: SRHE & Open University Press.
Bauman, Z. (2000). Liquid modernity. Cambridge: Polity Press.
Bauman, Z. (2004). Europe. An unfinished adventure. Cambridge: Polity Press. Bergan, S. (2007). Qualifications – Introduction to a concept. Strasbourg: Council
Bologna Stocktaking. (2005). Working Group Report for the Bologna Follow- Up Group to the conference of the European Ministers responsible for Higher Education in Bergen.
Bologna Stocktaking Report. (2007). Report from a working group appointed by the Bologna Follow-up Group to the Ministerial Conference in London.
Bologna Stocktaking Report. (2009). Report from a working group appointed by the Bologna Follow-up Group to the Ministerial Conference in Leuven/Louvain-la- Neuve. April 28–29.
Bowker, G. C., & Star, S. L. (1999). Sorting things out. Classification and its consequences. Cambridge, MA: The MIT Press.
Bucharest Communiqué. (2012). Making the most of our potential: Consolidating the European Higher Education Area. EHEA Ministerial Conference.
Crosier, D., Purser, L., & Smidt, H. (2007). Trends V: Universities shaping the European Higher Education Area. An EUA Report. European University Association.
Curaj. A. et al. (2012) (eds.), European Higher Education at the Crossroads: Between the Bologna Process and National Reforms, Dordrecht: Springer Science and Business Media.
Dahl, B., Lien, E., & Lindberg-Sand, Å. (2009). Conformity or confusion? Changing higher education grading scales as a part of the Bologna Process: The cases of Denmark, Norway and Sweden. Teaching and Learning in the Social Sciences, 2 (1), 39–79.
DiMaggio, P. J. & Powell, W. W. (1983). The iron cage revisited: Institutional isomorphism and collective rationality in organizational fields. American Sociological Review, 48 (2), 147–160.
ECTS users’ guide. (2005). Luxembourg: Office for the Official Publications of the European Communities.
ECTS users’ guide. (2009). Luxembourg: Office for the Official Publications of the European Communities.
ESG. (2005). Standards and guidelines for quality assurance in the European Higher Education Area. Helsinki: European Association for Quality Assurance in Higher Education.
ESU. (2010). Bologna at the finishing line. An account of ten years of European higher education reform. Brussels: The European Students’ Union.
European Communities. (2008). The European Qualifications Framework for lifelong learning (EQF). Luxembourg: Office for the Official Publications of the European Communities.
Fejes, A. (2008). European citizens under construction: The Bologna Process analysed from a governmentality perspective. Educational Philosophy and Theory, 40 (4), 515–530.
Giddens, A. (1991). The consequences of modernity. Cambridge: Polity Press. Huisman, J., & Witte, J. (2007). The extent and impact of higher education curricular
reform across Europe. Final report to the Director-General for Education and Culture of the European Commission. Part one: Comparative Analysis and Executive Summary.
Karran, T. (2005). Pan-European grading scales: Lessons from national systems and the ECTS. Higher Education in Europe, 30 (1), 7–22.
Keeling, R. (2006). The Bologna Process and the Lisbon research agenda: The European Commission’s expanding role in higher education discourse. European Journal of Education, 41 (2), 203–223.
Kennedy, D. (2007). Writing and using learning outcomes. Cork: University College Cork, Quality Promotion Unit UCC.
Lindberg-Sand, Å. (2008). Läranderesultat som utgångspunkt för högskolans kurs- och utbildningsplaner. Lund: Lunds universitet, Centre for Educational Development.
Lindberg-Sand, Å. (2011). Koloss på lerfötter. Utveckling av metodik för ett resultatbaserat nationellt kvalitetssystem i svensk högre utbildning. Lund: Lunds universitet, Centre for Educational Development.
Lindberg-Sand, Å. & Olsson, T. (2008). Sustainable assessment? Critical features of the assessment process in a modularised engineering programme. International Journal of Educational Research, 47 , 165–174.
Lindberg-Sand, Å. (2012). The embedding of the European higher education reform at the institutional level: Development of outcome-based and flexible curricula? In: Curaj. A. et al. (eds.), (2012). European Higher Education at the Crossroads: Between the Bologna Process and National Reforms, Dordrecht: Springer Science and Business Media. 191-207.
London Communiqué. (2007). Towards the European Higher Education Area: Responding to challenges in a globalised world. Communiqué from the Ministerial meeting in London. May 18.
Neave, G., & Amaral, A. (2008). On process, progress, success and methodology or the unfolding of the Bologna Process as it appears to two relatively benign observers. Higher Education Quarterly, 62 (1/2), 40–62.
Nilsson, K-A. (2003). Enklare och nyttigare. Om metodiken för ämnes- och programutvärderingar. Högskoleverket: Rapport 2003:17 R.
Nilsson, K-A. (2009). Direkt kvalitetssäkring. Bedömning av utbildningens resultat och relevans. Lunds universitet: Rapport från Utvärderingsenheten nr 2009:255. QF-EHEA. (2005). A framework for qualifications in the European Higher Education
Area Bologna Working Group for Qualification Frameworks. Copenhagen: The Ministry of Science. www.vtu.dk
Schriewer, J. (2009). “Rationalized myths” in European higher education. The construction and diffusion of the Bologna model. European Education, 41 (2), 31–51.
Smidt, H., Dalsnäs, U., Josefson, K., & Sjölund, M. (2010). The Swedish Master Project: The introduction of the second cycle at three Swedish universities. Lund: Lund University.
Sursock, A., & Smidt, H. (2010). Trends 2010: A decade of change in European higher education. EUA Report. European University Association.
Tauch, C. (2004). Almost half-time in the Bologna Process – Where do we stand? European Journal of Education, 39, 275–288.
Trowler, P. (1998). Academics responding to change: New higher education frameworks and academic cultures. Buckingham: Open University Press/SRHE. Tuning (2006). Tuning educational structures in Europe. Universities’ contribution