Att vägledning ligger nära och ibland tangerar påverkan indikeras när de intervjuade berättar om hur de faktiskt arbetar. Ett exempel är hur de anser att de bör uppmana eleverna att sträva ”så högt de kan”. Enligt en rektor ska man se till att elever med kapacitet utnyttjar den i mesta möjliga mån. Då maximeras elevens valmöjligheter senare i livet. Detta tankemönster följs även av studie- och yrkesvägledarna; en av dem som intervjuats menar att om en elev ”bara” vill bli bilmekaniker borde det mer ambitiösa alternativet ingenjör övervägas. Studie- och yrkesvägledaren vill upp- muntra eleven att röra sig från praktiskt till teoretiskt.
Det finns exempel där de intervjuade aktivt råder elever som har ”oambitiösa” val i förhållande till en specialtalang de har. En studie- och yrkesvägledare beskriver en elev som inte vågade satsa på sina teatertalanger och drömmen om att komma in på scenskolan:
Ibland tror jag att elever inte tror på sin egen förmåga. Och självförtroendet är en viktig grej att jobba på här. Känslan att jag klarar detta. Men man är inte säker på att man pallar eller att man klarar, man hukar lite och man har ett väldigt prestationskrav. Men man klarar ju mer än man tror.
Om ett sätt att påverka är att försöka förmå elever att välja ett mer ”kvalificerat” gymnasieprogram än vad de tänkt sig är ett annat att dämpa elever som överväger att välja inriktningar de kanske inte kommer att klara av. En rektor säger att:
Här kunde man jobbat mer med individuella samtal och studie- och yrkesvägledaren kan behöva lägga ner tid så att eleven gör ett rimligt val. Ingen tycker ju det är kul att misslyckas och om man påbörjar en linje och sedan måste hoppa av så blir det ett sådant misslyckande. Det är ett sådant nederlag att: -Det här fixar jag inte. Intervjupersonerna nämner elever med orealistiska gymnasieval som ett dilemma. Det handlar ofta om elever som precis har betyg att komma in på samhälls- eller naturvetarprogrammet men ändå söker något av dem. Det är inte självklart hur stu- die- och yrkesvägledarna ska hantera samtalen, det är etiskt svårt att säga till en elev att den inte kommer att klara av ett program:
Man får vara försiktig med att trycka dem för mycket åt ett eller annat håll. Ser man att det är helt galet och man ser att det inte kommer att funka så måste man ju försöka men man måste vara försiktig, de måste få upptäcka det själva. Ibland spelar det ingen roll vad hela världen säger.
Att hantera rollen som vägledare kan uppenbarligen vara svårt. Det finns en norm om att teoretiskt inriktade gymnasieprogram som ger högskolebehörighet är att fö- redra och det är åt det hållet eleverna ska förmås att tänka. Samtidigt finns det elever som inte klarar av denna typ av inriktning och, om de inte själva gör denna värdering av sin förmåga, ska de förmås att göra andra val, som i sig går mot huvudnormen, nämligen teoretiskt inriktade program som ger högskolebehörighet. Lundahl & Nilsson (2009) har beskrivit hur studie- och yrkesvägledare får svårare att förhålla sig neutrala till informationsmängden och i högre grad sållar information åt elever. Vil- jan att kompensera och underlätta valet för elever innebär därmed på samma gång en ökad potentiell påverkan. Vi har här sett exempel på hur skolpersonal i praktiken kan ha tydliga åsikter om elevers programval, samtidigt som deras uppfattningar om hu- ruvida de borde utöva denna påverkan är otydliga. Att professionella har åsikter om elevers val är inget nytt fenomen i förhållande till ökad valfrihet. Frågan är emellertid vilka konsekvenserna blir i en kontext av ökande alternativ och när stödet fokuseras mer mot specifika elevgrupper. Blir vissa elevgrupper mer beroende av vägledarnas informationsurval, omdöme och personliga uppfattning? Det finns i detta samman- hang anledning att problematisera föreställningen om en ökad valfrihet.
med att fler välfärdstjänster avregleras och konkurrensutsätts, alltmer antar en kon- sument- eller kundroll påverkas förutsättningarna för verksamheter som befinner sig i landskapet av välfärdstjänster. Detta ser vi i studien som ligger till grund för detta kapitel. Det finns en osäkerhet i hur man ska förhålla sig till gymnasievalet från grundskolans sida. Den tidigare rollen som informatör utmanas av nya krav och förväntningar.
Ett komplext utbud av program, inriktningar och gymnasieskolor tvingar fram nya ”tjänster”. Det har skett en glidning från i huvudsak information till vägledning. I dagens gymnasieval är det inte tillräckligt att tillhandahålla karta och kompass. Samtidigt var informationsmängden mer begränsad tidigare, elever och föräldrar kunde lättare ta till sig och förhålla sig till de alternativ som fanns. Dagens situation kräver att grundskolan inte bara besitter och på olika sätt förmedlar information om de olika alternativ som finns utan också till viss del fungerar som guider. Grundsko- lan behöver följa eleverna en bit på vägen och i en dialog resonera om betydelse och konsekvenser av olika vägval. Detta innebär bland annat mer eller mindre outtalade förväntningar på att studie- och yrkesvägledaren ska matcha elevens preferenser och förutsättningar med det utbud av program och skolor som erbjuds.
Studie- och yrkesvägledarnas förändrade förutsättningar kan inte förstås som ett isolerat fenomen utan bör placeras in i ett sammanhang där antal val och därmed komplexiteten generellt ökar i samhället och där den enskilde har getts ett ökat an- svar. I denna utveckling tenderar det att i samhället växa fram tjänster, såväl of- fentliga som privata och frivilliga, vilka erbjuder olika typer av councelling eller vägledning (Niemi-Kiesiläinen 1999, Gjerde 2012). Allt fler av medborgarens olika livsfaser eller passager anses idag behöva stöd av vägledning, det förekommer allt från livscoacher till coacher som vägleder vid karriärplanering, arbetslöshet, pensionsspa- rande, val av äldreomsorg etc. Vi menar att studie- och yrkesvägledarens förändrade roll kan betraktas som en del av denna utveckling.
Eftersom gymnasieutbildningen i allt högre grad antar marknadsliknande former tenderar också grundskolan och framför allt studie- och yrkesvägledarna att agera i en mäklarliknande roll. En parallell kan dras till den finansiella marknadens utbuds- ökning av produkter vilka skapar förväntningar på tjänster som guidar och vägle- der konsumenter. Men i utbildningsfältet finns en tradition av offentliga huvudmän medan den finansiella marknaden huvudsakligen är marknadsbaserad. Grundsko- lorna agerar idag på en kvasimarknad (Lund 2006) där de å ena sidan har ett mani- fest uppdrag att stödja elever i gymnasievalet och å andra sidan ett latent uppdrag att förse gymnasieutbildningar med lämpliga elever. Detta implicerar naturligtvis att studie- och yrkesvägledarna på olika sätt utgör en faktor som påverkar elevernas val. Emellertid förväntas ju inte studie- och yrkesvägledarna påverka i någon riktning, framför allt inte vad gäller val av huvudman/skola där lika konkurrens och förut- sättningar ska råda. I vissa fall tycks dock grundskolan vara tämligen explicit i sin påverkan, även om detta i lägre grad rör val av skola än val av program finns en tydlig ideologisk inriktning. Vi syftar här på tendensen att betona fördelar med att välja
teoretiska program. Detta kan säkerligen delvis förklaras med att kartan ritats om gällande hur olika gymnasieprogram ger högskolebehörighet, men det finns också en tydlig såväl explicit som implicit norm att eleverna bör välja en teoretisk gymnasie- inriktning och att andra val mer kan betraktas som negativa val.
Frågan är vad denna ofrivilliga mäklarroll innebär och på vilket sätt den hanteras. Komplexiteten i valen gör att grundskolan blir mer involverad och tar på sig en mer vägledande och mäklande roll. Denna förändring innebär att de, vare sig de ska eller inte, fungerar som en mellanhand mellan köpare och säljare. Förutsättningarna har förändrats i en omfattning och på ett sätt som innebär att det krävs nya former av stöd och anpassad information till eleverna inför valet som gör det svårt att undvika det faktum att man är en spelare på en kvasimarknad.
Till sist vill vi lyfta fram en viktig aspekt. Även om det är intressant att studera hur olika aktörer förhåller sig till gymnasievalet vill vi framhålla betydelsen av att nämna dem gymnasievalet till syvende och sist handlar om, nämligen eleverna. I vår studie ser det ut som att det finns kvardröjande mönster i hur gymnasievalet tar sig uttryck. Den sociala reproduktionen är fortfarande stark och frågan är om ett ökat antal alter- nativ av program och skolor förstärker eller försvagar en sådan reproduktion. Studien är genomförd i en kommun där majoriteten av de kommunala gymnasieskolorna har en hög status varför de privata alternativen inte fått större genomslag. Detta innebär att ansökningsmönstret är tämligen trögrörligt. Samtidigt ställer ett ökat antal alter- nativ högre krav på förmågan att välja bland program och skolor. Det finns en oro över en föränderlig framtid där det gäller att vara konkurrenskraftig. Denna hade funnits även utan gymnasieskolans avreglering men skillnaden kan handla om att eleverna idag själva i större utsträckning är ansvariga för hur de rustar sig för fram- tiden. Att välja fel rustning (program) eller vapenarsenal (kurser) kan bli ödesdigert. Gymnasievalet är ett exempel på den betydelse avreglering och marknadsanpass- ning av välfärdstjänster har för den enskilde medborgaren. Att välja bland olika alter- nativ gällande vård, skola och omsorg ter sig säkert olika för olika medborgare. Det visar sig också att de som har till uppgift att informera och vägleda i denna valprocess delvis agerar i ett tomrum vad gäller riktlinjer och ramar. Det stöd som erbjuds elever ser därför förmodligen förhållandevis olika ut och skiljer sig även åt gällande kvalitet. Det finns därför anledning för forskningen att framgent följa såväl konsekvenser av ett friare gymnasieval som vad själva valprocessen innebär och hur den uppfattas.
Referenser
Ball, S. J. (2003) Class strategies and the education market. London: Francis & Taylor. Bourdieu, P. (1986) Kultursociologiska texter. Stockholm: Salamander.
Broady, D. (2001) ”Gymnasieskolan och eliterna” i Pedagogiska magasinet, Nr 2, s 56-61.
Bunar, N. (2001) Skolan mitt i förorten. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposium.
Bunar, N. (2009) När marknaden kom till förorten. Lund: Studentlitteratur.
Bunar, N. (2008) ”Bakgrund – om forskningsstudien, de mångkulturella innerstadsskolorna” i Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor. Stockholms stad.
Damgren, J. (2002) Föräldrars val av fristående skolor. Malmö: Malmö högskola. Dovemark, M. (2007) Ansvar – hur lätt är det? Lund: Studentlitteratur.
Dresch, J. & Lovén, A. (2003) Vägledning I förändring- om omvärdsförändringar och
dess betydelse för vägledning. Malmö: Malmö Högskola.
Dresch, J. & Lovén, A. (2010) ”Vägen efter grundskolan” i L. Lundahl (red) Att
bana vägen mot framtiden – karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv, Lund: Studentlitteratur.
Englund, T. (1993) Utbildning som ”public good” eller ”private good”. Uppsala: Pedagogiska Institutionen.
Gjerde, S. (2012) Coaching – vad – varför – hur? Studentlitteratur: Lund.
Henryson, L (1994). SYO-kulturer i skolan: elever och skolpersonals uppfattning
av studie-, yrkes- och arbetslivsorientering på några högstadieskolor i Stockholm.
Stockholm: Almqvist & Wiksell International.
Hjort, T & Panican, A. (2011) ”Valfrihet – en utmaning för det sociala medborgarskapet” i Arbetsmarknad & Arbetsliv 17(3), s. 23-36. Karlstad universitet, Göteborgs universitet.
Johnsson, M. (2004) Kontrasternas rum. Umeå: Umeå universitet.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur AB.
Lindh, G. (1997) Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen. Stockholm: Institutionen för pedagogik.
Lovén, A. (1993) Den ovissa framtiden. Malmö: Institutionen för pedagogik.
Lovén, A. (2000) Kvalet inför valet. Om elevers förväntningar och möten med vägledare
i grundskolan. Malmö: Lärarhögskolan.
Lund, S. (2006) Marknad och medborgare. Växjö: Växjö University Press.
Lund, S. (2007) ”Valfrihet och konkurrens – Utvecklingstendenser inom gymnasieutbildning” i Pedagogisk Forskning i Sverige, Årg 12, Nr 4, s 281-300.
Lundahl, L. (2008) ”Bana sin väg genom framtiden-individers karriärutveckling och samhällets övergångspolitik”. Resultatdialog 2008. Forskning inom
utbildningsvetenskap. Vetenskapsrådets Rapportserie.
Lundahl, L. & Nilsson, G. (2009) “Architects of their own future? Swedish career guidance policies” i British Journal of Guidance and Councelling, vol 37, nr 1, s 27-38.
Lundahl, L. (2010) “Sweden: decentralization, deregulation, quasi-markets- and then what?” i Journal of Education Policy; vol 17, nr 6, s 687-697.
Lundahl, L. (2011) “Paving the way to the future? Education and Young Europeans´ Paths to Work and Independence” i European Educational Research Journal, vol 10, nr 2, s 168-178.
Miller, J.H. (2012) “Counselling and guidance initiatives in Aotearoa New Zealand” i British Journal of Guidance and Councelling, vol 40, nr 3, s 187-190.
Niemi-Kiesiläinen, J. (1999) “The role of consumer counselling as part of the bankruptcy process in Europe” i Osgoode Hall Law Journal, vol 37, nr 1-2, s 409- 414.
Nilsson, G. (2010) ”I backspegeln” i L. Lundahl (red) Att bana vägen mot
framtiden- karriärval och vägledning i individuellt och politiskt perspektiv. Lund:
Studentlitteratur.
Norén, L. (2010) ”Public sector consumerism” i K.M. Ekström (red) Consumer
behaviour – A Nordic perspective. Lund: Studentlitteratur.
Olofsson, J. & Panican, A. (2008) (red) Ungdomars väg från skola till arbetsliv –
nordiska erfarenheter. Köpenhamn: Nordiska Ministerrådet.
Olofsson, J. & Panican, A. (2012) ”Den svenska yrkesutbildningsmodellen” i H. Høst (red) Tradisjonelle utfordringer – fornyet interesse. Hvordan er de nordiske
landes yrkesutdanninger i stand til å møte arbeidslivets behov? Köpenhamn: Nordiska
Ministerrådet.
Olofsson, J. (2010) Krisen i skolan – utbildning i politiken och i praktiken. Umeå: Boréa.
Peters, M. (2001) ”Valfrihet på de svagas bekostnad” i Pedagogiska Magasinet, Nr 1, s 36- 41.
Plant, P. (2012) “Quality assurance and evidence in career guidance in Europe: counting what is measured or measuring what counts?” i International Journal of
Plant, P., Christiansen, L., Lovén, A., Vilhjalmsdottir, G. & Raimo, V. (2003) “Research in Educational and Vocational Guidance in the Nordic Countries: Current Trends” i International Journal for Education and Vocational Guidance, vol 3, nr 2, s 101-122.
Prop 2008/09:199. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Utbildningsdepartementet.
Ravitch, Diane. 2010. The death and life of the great American school system. New York: Basic Books.
Richardsson, G. (2004) Svensk utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur.
Sterner, W.R (2012) “Integrating Existentialism and Super’s Life-Span, Life-Space Approach” i The Career Development Quarterly, vol 60, nr 2, s 152-162.
Skawonius, C. (2005) Välja eller hamna. Stockholm: Pedagogiska institutionen. Skolverket (2005) Utvärdering av vägledning inom det offentliga skolväsendet.
Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2010) Konkurrensen om eleverna. Rapport 346. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011) Gymnasielevers byten av program och skolor. Skolverkets aktuella
analyser 2011.
SOU 2008/27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. Betänkande av gymnasieutredningen. Stockholm.
SOU 2010:19 Lärling – en bro mellan skola och arbetsliv. Betänkande av gymnasieutredningen. Stockholm.
Trondman, M. & Bunar, N. (2001) Varken ung eller vuxen – ”Samhället idag är ju helt
rubbat”. Stockholm: Atlas.
Vinnerljung, B., Berlin, M. & Hjern, A. (2010) ”Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn” i Social rapport 2010. Stockholm: Socialstyrelsen. Vlachos, J. (2011) ”Friskolor i förändring” i L. Hartman (red) Konkurrensens
konsekvenser – vad händer med svensk välfärd. Stockholm: SNS Förlag.
Westergaard, J. (2012) “Career guidance and therapeutic counseling: sharing what works in practice with young people” i British Journal of Guidance and Councelling, vol 40, nr 4, s 327-339.
Young, T. W. & Clinchy, E. (1992) Choice in public education. New York: Teachers College.