Detta bidrag är en argumentation för en bestämd inriktning av fortsatt forskning om undervisning/lärande. Forskningen under 1950- och 60-talen präglades av ett variabel- och mättänkande som också kom till uttryck i fokus på lärares och särskilt elevers egenskaper som förklaringsgrund till pedagogiska resultat eller uteblivna så- dana. Forskningen dominerades av ett behavioristiskt och neobehavioristiskt synsätt. Fokusen på egenskaper följdes av en ökande fokus på undervisningsprocessen inom ramen för ett process-produkt-tänkande om undervisning. Sedan inträffade under 1970-talet ett ganska stort skifte i forskningsinriktning till en kognitiv inriktning. En omfattande forskning om särskilt elevers tänkande och lärande men också lärares tänkande utvecklades. Som en reaktion mot och ett alternativ till den starka kog- nitiva inriktningen utvecklades en sociokulturell inriktning i forskningen. I denna inriktning betonades den sociala och kulturella och inte minst den språkliga karak- tären hos undervisning/lärande. Elevers och lärares roll som aktörer tonades ned och sociala, kulturella och språkliga kollektiva processer betonades.
Ett viktigt inslag i utvecklingen är mot ökat fokus på undervisningens/lärandets innehåll. En inriktning som i begränsad form redan fanns i den första empiriska pe- dagogiskt psykologiska forskningen. Denna utveckling har mycket tydligt kommit till uttryck i en förändring från variabelbaserad kvantitativ forskning till beskrivande kvalitativ forskning (Svensson & Doumas 2013). Den fenomenografiska forskning- en utgör i särskilt hög grad ett exempel på forskning med fokus på elevers och lärares behandling av ämnesmässigt innehåll. Det som särskilt utmärker denna forskning är att den inte stannar vid strukturella eller formmässiga sidor av behandlingen av ämnesinnehåll utan fokuserar de mest centrala innehållsliga sidorna av behandlingen av ämnesinnehåll. Det som fokuseras är kritiska aspekter av och skillnader i uppfat- tandet av ämnesinnehåll.
Den slutsats och det förslag som ges här är, att en fördjupad integrerad kunskap om undervisning/lärande måste ha sin grund i kunskap om undervisningens/läran-
fokuseras inte endast som kommunikation utan som uttryck för individuell (och kollektiv) kunskapsmässig relation till omvärlden. Detta förslag till forskningsinrikt- ning ges mot bakgrund av den historiska utvecklingen av forskningen, den fenome- nografiska forskningsinriktningen som en del av denna historiska utveckling, och den fenomenografiska forskningsinriktningen så som den har utvecklats vid Lunds universitet.
Referenser
Anderberg, E. (2000). Word meaning and conceptions. An empirical study of relationships between students’ thinking and use of language when reasoning about a problem. Instructional Science, vol. 28, ss. 89-113.
Anderberg, E., Svensson, L. Alvegård, C. & Johansson, T. (2008). The epistemological role of language use in learning: A phenomenographic intentional-expressive approach. Educational Research Review, vol. 3, ss. 14-29.
Ausubel, D. P., Novak, J. S. & Hanesian, H. (1978). Educational psychology: a
cognitive view. New York: Holt, Rinehart & Winston.
Bartlett, F. C. (1932). Remembering. Cambridge: The University Press. Bartlett, F. C. (1964). Thinking. 2. uppl. London: Unwin University Books.
Bracht, G. H. (1970). Experimental factors related to aptitude-treatment interaction.
Review of Educational Research, vol. 40, ss 627-645.
Brophy, J., & Good, T. (1986). Teacher behavior and student achievement. I Wittrock, M. C. (red.), Handbook of research on teaching. 3. uppl. New York: McMillan.
Cronbach, L. J. (1957). The two disciplines of scientific psychology. American
Psychologist, vol. 12, ss. 671-684.
Dash, I. (2009). Flexibility in knowing school mathematics in the contexts of a Swedish
and an Indian school class. Diss. Lunds universitet, Pedagogiska institutionen.
Doumas, K. (2011). Students’ experiences and perceptions of good teaching practice. Diss. Lunds Universitet, Sociologiska institutionen, Avdelningen för Pedagogik. Dunkin, M. J., & Biddle, B. J. (1974). The Study of Teaching. New York: Holt,
Rinehart and Winston.
Gage, N. L. (1963). Paradigms for research on teaching. I Gage, N. L. (red.),
Handbook of research on teaching. Chicago: Rand McNally.
Hjelmquist, E., Sjöberg, L. & Montgomery, H (1978). Undervisningspsykologi –
pedagogiska tillämpningar av kognitiv psykologi. Stockholm: Almqvist & Wiksell
Katona, G. (1940). Organizing and memorizing. New York: Columbia University Press.
Marton, F. (1975). On non-verbatim learning. I. Level of processing and level of outcome. Scandinavian Journal of Psychology, vol.16, ss. 273-279.
Marton, F. (1981). Phenomenography – Describing conceptions of the world around us. Instructional Science, vol. 10, ss. 177-200.
Marton, F. & Booth, S. (1997). Learning and Awareness. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers.
Marton, F. Hounsell, D. & Entwistle, N. (1997). The experience of learning: implications for teaching and studying in higher education. 2. uppl. Edinburgh:
Scottish Academic Press.
Marton, F. & Tsui, A. (2004). Classroom Discourse and the Space of Learning. Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates, Publishers.
Lindsay, P. H. & Norman, D. A. (1972). Human information processing. New York: Academic Press.
Piaget, J. (1973a). Språk och tanke hos barnet. Lund: CWK Gleerup. Piaget, J. (1973b). The child’s conception of the world. London: Paladin.
Resnick, L. B. (1987). Learning in school and out. Educational Researcher, vol. 16(9), ss. 13-20.
Shulman, L. S. (1986). Paradigms and research programs in the study of teaching: A contemporary perspective. I Wittrock, M. C. (red.), Handbook of research on
teaching. 3. uppl., ss. 3-36. New York: Macmillan.
Shulman, L. S., & Elstein, A. S. (1975). Studies of problem solving, judgment and decision-making: Implications for educational research. In Kerlinger, F. (red.),
Review of research in education, vol. 3. Itasca, IL: F. E. Peacock.
Svensson, L. (1976). Study skill and learning. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Svensson, L. (1977), On qualitative differences in learning. III. Study skill and learning. British Journal of Educational Psychology, vol. 47, ss. 233-243.
Svensson, L. (1989). The conceptualization of cases of physical motion. European
Journal of Psychology of Education, vol. 4, ss. 529-545.
Svensson, L., Anderberg, E., Alvegård, C. & Johansson, T. (2009). The use of language in understanding subject matter. Instructional Science, vol. 37, ss. 205- 225.
Svensson, L. & Doumas, K. (2013). Contextual and Analytic Qualities of Research Methods Exemplified in Research on Teaching. Qualitative Inquiry, vol. 19(6), ss. 441-450.
Säljö; R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma. Wertheimer, M. (1945). Productive thinking. New York: Harper and Row.
Vygotsky, L. S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge; Mass.: Harvard U.P.
Vygotsky, L. S. (1987). The collected works of L.S. Vygotsky. Vol. 1, Problems of general
psychology including the volume Thinking and speech. New York: Plenum P.
Åkerblom; A. (2011). Children making sense of physical phenomena. Diss. Lunds Universitet, Sociologiska institutionen, Avdelningen för Pedagogik.