• No results found

Själva uppförandet av ett byggnadsverk organiseras vanligtvis i en projekt-form som består av fyra skeden: program, projektering, entreprenad och slutbesiktning. Dessa fyra skeden kan också delas i två delar, som handhas av olika aktörer. De som planerar hela byggprojektet i program och projek-teringsskedet och de som genomför bygget på plats, entreprenörerna. Se figur 4 nedan.

På program- och projekteringsstadiet, som sköts av arkitekter och bygg-konsulter78, finns de största möjligheterna att påverka ett byggprojekt. Där fattas en mängd avgörande beslut som inverkar på kostnader och kvalitet. Själva byggandet, entreprenaden, genomförs av byggnadsarbetare och arbetsledare, som vanligtvis är anställda av olika entreprenadföretag, och som praktiskt taget inte har några möjligheter att påverka byggprojektets utformning. Som styrmedel för hela byggprocessen används olika tidpla-ner: huvudtidplaner som omfattar alla aktörer, projekteringstidplaner som styr konsulters arbete med tekniska underlag för upphandling, inköpstid-planer som handlar om upphandling av material och entreprenörer och slutligen produktionstidplaner som omfattar byggandets aktörer (bygg-nadsarbetarna och arbetslagen).

Figur 4. Figuren visar olika skeden i projektet och när möjlighet att påverka ut-formningen av byggnadsverket finns, vilket sätts i relation till kostnaden i ett byggprojekt (ur SOU 2002:115 s. 69).

Byggprocessen sker genom ett entreprenadssystem, som fördelar ansvaret mellan olika kategorier av entreprenörer. Entreprenadformerna är ganska komplexa och beskrivs här endast översiktligt för att principerna ska för-stås. Byggherre är den för vars räkning ett byggnadsprojekt utförs.Arbetet kan ske i byggherrens egen regi eller genom olika former av entreprenad-upphandling. Byggherren anlitar då en huvudentreprenör som ansvarar för hela bygget åt byggherren. Huvudentreprenören anlitar i sin tur en mängd olika hantverkare som underentreprenörer som ansvarar för specifika delar i byggprocessen.

Arbetsledarna på byggena är oftast byggnadsingenjörer, med kortare teknisk utbildning, och civilingenjörer79. På bygget består arbetet av så-dant som måste tillverkas på platsen och justeringar av felaktigheter i leve-rerade byggelement. Det innebär att organisationen måste vara ytterst flex-ibel och att både arbetsledning och byggnadsarbetare i stor utsträckning får agera som problemlösare. Samtidigt har de inget egentligt inflytande på planeringen av projekten, eftersom de organisatoriska styrsystemen på byggena inte motsvarar kraven på snabb uppföljning (Mikaelsson & Swensson 2005; SOU 2002:115).

Byggkostnadsdelegationen och Byggkommissionen

Byggkostnadsdelegationen (SOU 2000:44) tillsattes 1996, och hade i upp-drag att i samverkan med byggsektorns aktörer verka för att sänka bygg-kostnaderna. Delegationen framförde kritik mot sättet att styra byggproces-sen, som de menade ”liknar gamla bilfabrikers löpande band med avgrän-sade uppgifter på varje station” (SOU 2000:44, s. 240). Utredningen

79 Byggbranschen anses ha en låg genomsnittlig utbildningsnivå. Kring milleniumskiftet gjordes studier som pekade mot att längre eftergymnasiala utbildningar var starkt underre-presenterade i förhållande till arbetsmarknaden i dess helhet, endast 8 % mot 28%. Civilin-genjörerna utgjorde endast ca en tiondel av ledningen på byggarbetsplatserna (Olofsson 2000; SOU 2002:115).

Program Projektering Entreprenad Slutbesiktning

Möjlighet att påverka

staterade också att styrningen via tidplanerna blev konserverande för byggprojektens fragmentarisering. Det innebar att samordningen skedde inom projektets skeden och endast var improviserad mellan dem, vilket fick till följd att viktig information kunde förloras från skede till skede. Produktionstidplanen, som var ordnad i sekvenser för varje entreprenaddel angav hur dessa skulle följa på varandra och hur lång tid varje del skulle ta, befäste ytterligare fragmenteringen mellan olika aktörer i delentreprena-derna. Yrkesarbetarna var uppdelade på ett stort antal yrkeskategorier, med specialuppgifter på byggplatsen, vilket innebar ett omfattande arbete med planering och samordning.

Projektorganisationen omöjliggjorde entreprenörernas deltagande i pla-neringsarbetet, och entreprenörernas kompetens kunde därför inte tillvara-tas. Utredningen menade att det inverkade negativt på kompetensutveck-lingen inom hela branschen. Uppföljning och erfarenhetsutbyte efter varje byggprojekt saknades också i stort sett, eftersom byggnadsarbetarna direkt påbörjade nya byggprojekt. Det fick till följd att fel upprepades och att invanda, säkra metoder användes (SOU 2000:44).

Byggkommissionen (SOU 2002:115) tillsattes 2002, för att bland annat föreslå åtgärder för att främja konkurrensen, hålla nere byggkostnader och höja kvaliteten inom bygg- och anläggningssektorn. Utredningen beskriver stora problem inom byggsektorn med bristande konkurrens, byggfusk och byggfel80. De flesta av branschens aktörer höll med om beskrivningarna, men ansåg samtidigt att de inte hade ansvar för problemens uppkomst eller lösning. Kommissionen kom fram till att det fanns fel i alla led81 och att många byggfel förorsakades av bristande personligt ansvar.

I Byggkostnadsdelegationens betänkande (SOU 2000:44) presenterades en studie i kvalitetsfel och kostnader som visade att nästan 80 % av fel-kostnaderna berodde på bristande engagemang och otillräcklig kunskap bland aktörerna. Delegationen drog slutsatsen att ökad kunskap och ökat engagemang hos aktörerna skulle kunna bidra till att de huvudsakliga fel-orsakerna åtgärdades, exempelvis genom att aktörerna gavs möjlighet att samverka och påverka mer (SOU 2000:44). Även Byggkommissionen (SOU 2002:115) pekade på stora kunskapsbrister hos alla aktörer i bygg-processen i förhållande till de tekniska krav som ställdes.

Komplexiteten i byggandet ökar, inte minst i fråga om installationssystem och användning av nya, delvis oprövade material och tekniska lösningar. Därigenom ställs numera större krav när det gäller att bedöma sambandet mellan de olika materialens och byggnadsdelarnas egenskaper och hur hel-heten kommer att fungera. Såväl beställare som projektörer och

80 Ett problem med kvaliteten är att leverantörens anvisningar för montage inte är tydliga nog, inte läses eller används på byggplatsen. Det kan innebära att materialet kan förlora grundläggande prestanda, som exempelvis att det får lägre hållfasthet (SOU 2000:44).

rer måste ha förståelse för att slutresultatet skall bli bra (SOU 2002:115, s 69).

Byggkommissionen (SOU 2002:115) konstaterade att utbildningsnivån var generellt för låg i förhållande till den alltmer komplicerade nya bygg-tekniken och ”att det i allt större utsträckning installeras avancerade och komplexa tekniska system till följd av att det ställs allt större krav på funk-tionalitet, estetik, komfort, energihushållning m.m.” (SOU 2002:115, s. 144). Byggkostnadsdelegationen (SOU 2000:44) menade å sin sida att utvecklingen av det industriella byggandet krävde nya bredare yrkeskun-skaper, som inte befintliga yrkesgruppers specialiserade kunskaper täckte. En yrkesutbildning av mer tvärfacklig karaktär och ”en utveckling av byggprogrammen är nödvändig om en ökad övergång till industriellt byg-gande ska ske” (SOU 2000:44, s 304).

Anställningsförhållanden anses orsaka låg kompetensutveckling

Byggmästarna hade tidigare en bas av egna anställda hantverkare och spe-cialister anlitades som underentreprenörer. Systemet med totalentreprenö-rer har medfört att ett led, som har en mer samordnande och administrativ än operativ roll i byggandet, har etablerats. Idag utförs arbetena av perso-nal som inte är direkt anställda av entreprenören, utan av underentreprenö-rer och i många fall också av bemanningsföretag. Anställningsförhållande-na anses kunAnställningsförhållande-na medverka till bristen på kompetensutveckling. Omfattnin-gen av fortbildning var också mycket låg, lägst inom LO kollektivet, en-dast 0,3 dagar per medlem och år 2002 enligt Byggkommissionen. Det anses kunna bero på att företagen inte vill satsa på fortbildning av personal de inte har ett långsiktigt behov av (Johansson & Stenberg 2008; Samuels-son 2001; SOU 2000:44; SOU 2002:115).

Analys av byggverksamheters och yrkeskunnandets