Datamaterialet till avhandlingens studie producerades i samband med ett EQUAL-projekt28 vid namn En ny yrkesutbildning (ENY) under våren
28 EQUAL är ett program inom Europeiska unionen/Europeiska socialfonden som sträckte sig över åren 2001-2007. Inom programmet Equal har partnerskapsprojekt finansierats för att alla människors förmåga, kompetens och utvecklingsmöjligheter ska tas tillvara i arbets-livet, oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning eller eventuella funktionshin-der. ENY-projektet startade 2006-06-15 och avslutades 2007-09-30.
2007. I projektet deltog sex regioner, som var geografiskt fördelade över hela Sverige. Deltagarna hade som intresse att utveckla yrkesutbildningen lokalt och regionalt genom en ökad samverkan med det lokala näringslivet. De lokala lösningarna skulle sedan ”fungera som incitament för fortsatt utveckling av utbildningar med yrkesämnen”29. Ett annat skäl för regioner-na att delta i projektet var att man kunde dela erfarenheter med andra. För att möjliggöra spridningen av exempel på regionala lösningar genomfördes fallstudier på tre gymnasieskolor, och resultatet finns dokumenterat i en rapport inom projektet (Berglund 2007).
Urval och tillträde till undersökningsskolor
Urvalet av skolor skedde i samverkan med företrädare för regionerna inom projektet. Jag deltog i regionala seminarier i tre av de sex regionerna och presenterade då mitt syfte med studien inom projektets ram, vilket var att göra fallstudier av gymnasiala yrkesprogram som sedan skulle fungera som exempel i erfarenhetsspridningen och diskussionen30. Vid presenta-tionstillfällena framfördes att datamaterialet även var avsett för en doktors-avhandling. På seminarierna bad jag dem som var intresserade av att låta mig göra studien vid någon av regionernas gymnasieskolor att kontakta mig. Jag fick snabb respons från flera företrädare för skolor, och tillträdet till de tre gymnasieskolorna, som sedan kom att bli föremål för fallstudier-na, skedde därefter utifrån de kontakter som förmedlades via seminarierna till skolorna.
Planering av studien
När ENY-studien planerades var det med dubbla avsikter, dels att göra en projektrapport, dels att producera data som kunde tjäna som underlag för en doktorsavhandling. För avhandlingens del var min strategi att göra da-taproduktionen vid de tre gymnasieskolorna mycket vidare än vad som behövdes inom ENY-projektet, detta för att möjliggöra användning av materialet i kommande arbeten. Redan i det här stadiet var avsikten också att jag skulle göra en verksamhetsteoretisk analys av materialet. När av-handlingsarbetet påbörjades, så visade det sig att omfattningen och arten av datamaterial från en av skolorna visade sig tillräckligt för att göra en verk-samhetsteoretisk analys. Avhandlingens studie fokuserar således en av skolorna, här kallad Västerskolan, och byggprogrammet, som var föremål för dataproduktionen vid den skolan.
På Västerskolan tog jag först kontakt med rektor för byggprogrammet som planerade för mitt första besök på skolan. Därefter kommunicerade jag i huvudsak direkt med yrkeslärarna under besöken och inför det andra skolbesöket.
29 Citatet är hämtat ur projektansökan.
pro-Dataproduktionen på Västerskolans byggprogram
Den totala tiden för dataproduktionen begränsades till två besök, om varde-ra tre dagar, vid Västerskolan med tre och en halv månads mellanrum, under vårterminen 2007. Det första besöket gjordes i början av februari och det andra gjordes i slutet av april. Mitt önskemål inför besöken vid skolan var att få följa elever och lärare i samtliga årskurser i deras dagliga verksamhet, vilket innebär att följa aktiviteter både i skolan och på företag. Detaljplaneringen skedde till stor del vid ankomsten till skolan och lärarna erbjöd mig spontant av att få tillträde till flera aktiviteter. Dataproduktio-nen kan närmast betecknas som en slags skuggning av pågående aktivite-ter, där min intention var att försöka följa elever och lärare i den dagliga verksamheten. Jag uttryckte två särskilda önskemål, där ett var att få besö-ka elever på arbetsplatser och ett annat var att kunna följa samma elever i flera olika skolaktiviteter.
Tidigare erfarenheter av olika typer av dataproduktion påverkade också mitt val av metoder. Mina erfarenheter i samband med licentiatstudien, där det empiriska materialet till stora delar byggde på videoinspelningar, inne-bar att jag exempelvis bedömde att videoinspelningar inte var möjliga att använda inom de tidsramar som fanns för dataproduktionen. Tidsramarna förutsatte att det skulle vara möjligt att generera mycket datamaterial, på ett flexibelt sätt, på kort tid. Mitt val föll på att göra ljudinspelningar (med en Mp3-spelare) av intervjuer och samtal, och att ta fotografier som visu-ellt stöd vid beskrivning och tolkning av olika situationer i samband med dataproduktionen. Intervju- och samtalspersoner, liksom olika miljöer och artefakter, fotograferades. Tabell 3 visar fördelningen av observationsfor-mer på olika skolaktiviteter.
Såväl enskilda intervjuer som gruppintervjuer genomfördes. Med inter-vjuer avses bokade intervjutillfällen. Omfattningen är totalt cirka 13 tim-mar, och hur dessa fördelades mellan de två besöken framgår av tabell 4.
Utöver de bokade intervjuerna förekom spontan kommunikation i sam-band med observerade situationer, som kategoriseras som samtal. Av tabell 4 framgår hur de fördelar sig på typ av aktivitet.
Dagarna med dataproduktion pågick med fullt program från morgon till sen eftermiddag, vilket innebar att bearbetningen av datamaterialet fick vänta till efter skolbesöken. Varje dag avslutades endast med att jag gjorde några översiktliga anteckningar och frågeställningar, vilka huvudsakligen fungerade som föreberedelser för kommande dag eller återbesök. I datama-terialet som berör Västerskolan ingår även annan dokumentation, som exempelvis scheman, läromedel och olika underlag för uppföljning.
Tabell 3. Observationer och dokumentationsformer, fördelade på typ av aktivitet
Tabell 4. Datamaterialet: Intervjuer och gruppintervjuer, antal och aktörer
Besök 1 – Februari 2007 Besök 2 – April 2007
Enskild intervju 7 st (á ca 60 min) 2 skolledare 4 lärare 1 handledare Grupp- intervju 3 st (á ca 60 min) 2 st á 3 elever husbyggnad (åk 2, 3) 1 st á 2 elever måleri (åk 3) 3 st (á ca 60 min) 2 st á 3 elever husbyggnad (åk 2, 3) 1 st á 2 elever måleri (åk 1, 2)
Besök 1 Feb 2007 Besök 2 April 2007
Byggpro- duktion a/samtal b/foto 2 st elevbygget (á ca 120 min) 1 st målerilokalen (á 60 min) a/ 13 st: 10 elever, 3 lärare b/ 28 st: 20 elevbygget 8 måleri 1 st elevbygget (á ca 120 min) 1 st bygglokalen (á ca 60 min) a/ 8 st: 5 elever, 3 lärare b/ 35 st: 24 elevbygget 11 bygglokalen Lektioner a/samtal b/foto 1 st yrkesteori (á ca 60 min) 1 st kärnämne/infärgning (á ca 60 min) a/ 6 st: 4 elever, 2 lärare b/ 9 st: 5 yrkesteori 4 kärnämne 2 st kärnämne/infärgning (á ca 60 min) a/ 6 st: 4 elever, 2 lärare b/ 4 st (en av lektionerna) APU-besök a/samtal b/foto 1 st måleri åk 3 (á ca 120 min) a/ 3 st: 2 elever, 1 handledare b/ 7 st 2 st husbyggnad, åk 3 (á ca 120 min) 3 st måleri, åk 1 (á ca 60 min) a/ 13 st: 6 elever, 5 handledare, 2 lärare b/ 33 st:12 husbyggnad, 21 måleri
Bearbetningen av datamaterialet
Bearbetningen av datamaterialet för Västerskolan har skett i två faser. Den första fasen var inför projektrapporten, vars underlag utgjordes av en be-gränsad del ur datamaterialet. Den andra bearbetningsfasen har skett i samband med avhandlingsarbetet, då jag gått igenom allt datamaterial från Västerskolan och tidigare transkriberat material har då kompletterats med material som kunde betraktas som väsentligt för avhandlingens syfte. Be-arbetningen av datamaterialet inleddes med att jag lyssnade på alla inspe-lade samtal och kodade dessa med innehåll och tidsangivelser. Därefter transkriberades de delar som jag uppfattade som centrala och meningsbä-rande, och inte perifera, för avhandlingens frågeställningar och den verk-samhetsteoretiska analysen.
Transkriberingar av intervjuer och samtal
Alla bandinspelade intervjuer har transkriberats i sin helhet. Transkribe-ringarna har gjorts på ett förenklat sätt, där jag endast återgivit vad infor-manter har sagt ordagrant utan att göra några ytterligare markeringar om andra uttryck än de talade. I de fall jag använt citat ur transkriberingarna, så har jag därefter ändrat transkriberingarna till konventionell stavning, skrivit ut ofullständiga ord och bytt ut dialektala uttryck mot motsvarande rikssvenska.
Alla informanter har getts fingerade namn. En förteckning över dem, deras fingerade namn, samt i vilken typ av dataproduktion de förekommer finns i bilaga 3.
Fotografierna
Fotografierna har huvudsakligen använts som komplement till bandinspel-ningarna, men i några fall har de även använts separat som underlag för beskrivningar och tolkningar då det av olika skäl inte har funnits någon användbar bandinspelning.
Transkriberingarna av samtal och intervjuer kombinerades med fotogra-fier från de motsvarande situationerna, som infogades i de transkriberade dokumenten, som ett slags foto och text dokument. De beskrivningar som finns i resultatbeskrivningen, inramade fotografier och beskrivande text, kan även ses som exempel på hur jag bearbetat med samtal och intervjuer i relation till fotografier.
De fotografier som publiceras i avhandlingen från datamaterialet är till viss del manipulerade i syfte att avidentifiera de personer som finns på bilderna. Det framgår tydligt vilka delar på bilderna som manipulerats, främst gäller det ansikten, men även andra karaktärsdrag som skulle kunna innebära att en identifikation blir möjlig.