Byggsektorn

Arbetet med att miljöanpassa byggnader och anläggningar handlar liksom för andra varor om att minska användningen av hälso- och miljöfarliga ämnen, minska resursanvändningen (material och energi) och miljöpåverkan under varans hela livscykel.

Verksamheten inom byggsektorn påverkar miljön på många olika sätt från uttaget av råvaror för tillverkning av byggmaterial, framställningen av byggmaterial, byggandet till användningen, drift och underhåll, ändring, rivning och omhändertagande. De arbetsmaskiner (fordon och redskap) som används påverkar också miljön liksom de transporter som

byggverksamheten genererar.

Några exempel på byggsektorns hälso- och miljöpåverkan

Utsläppen av kväveoxider från arbetsmaskiner inom byggsektorn beräknas

till omkring 6 % av de samlade utsläppen i landet87. En betydande andel av alla transporter med tunga fordon är byggtransporter vilket också medför avgasutsläpp och annan miljöpåverkan.

Energianvändningen (inkl. hushållsel) i sektorn bostäder, service m.m.

uppgick till omkring 157 TWh 1997 dvs omkring 40 % av den totala energianvändningen i landet. Energiåtgången när byggnaderna används dominerar, energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i hushåll och lokaler utgör den största posten (107 TWh 1997). Delar av

energianvändningen beror också av de boendes eller de anställdas energikonsumtionsmönster, varmvattenförbrukning, val av

hushållsapparater, kontorsutrustning, belysningsarmatur etc. men

byggnadernas energistatus påverkar energiåtgången i högre utsträckning. Byggnadsbeståndets förnyelse är låg. Omkring 90 %88 av dagens byggnader beräknas finnas kvar år 2020, energihushållningsåtgärder i det befintliga beståndet är därför viktiga.

Byggsektorns avfallsmängder är betydande men det är fortfarande svårt att

få fram rättvisande statistik rörande avfallsmängderna. Genomförande av

87

Naturvårdsverkets miljömålsrapport. Åtgärder och utsläpp från arbetsmaskiner, dec 99 88

EG:s avfallsdirektiv innebär att statistik om avfallsmängder, även omfattande byggsektorn, kommer att behöva redovisas.

Boverket89 konstaterar att det råder osäkerhet inom byggsektorn om vad som är farligt avfall och det finns svårigheter att identifiera farliga ämnen.

Boverket gör bedömningen att högst 25% av det farliga avfallet tas om hand

på ett regelrätt vis.

Det finns en stor mängd byggvaror. Flera av dessa innehåller kemiska produkter och ämnen som är förknippade med hälso- och miljöeffekter av olika slag. Vi vistas inomhus under en stor del av livet och kommer på så sätt att under lång tid exponeras för olika ämnen i inomhusmiljön.

Styrmedel

Det finns en mängd faktorer som påverkar byggsektorns miljöanpassning. Branschen har bland annat efter att ha förhandlat med den dåvarande Kretsloppdelegationen om ett förslag till införande av ett lagstadgat producentansvar för sektorn gjort ett åtagande om ett utvidgat ”frivilligt” producentansvar. Utöver frivilliga åtaganden/ miljööverenskommelser finns det en rad andra styrmedel som påverkar sektorns miljöanpassning. I tabellen nedan redovisas några av dessa.

89

Uppdrag att utreda hur farligt avfall bör identifieras och hanteras vid rivning av byggnader. Boverket 1998

Tabell 6: Styrmedel för att minska miljöpåverkan från byggsektorn

Minskade utsläpp vid byggarbeten Upphandlingskrav, Utsläppskrav på maskiner och fordon, Villkorade statliga stöd (subventioner), Miljöledningssystem, Standarder, Åtaganden från byggsektorn saknas på detta område

Minskad energianvändning i byggbeståndet Skärpta krav på energihushållning i nybyggnation införs i Boverkets byggregler, utökade möjligheter att utfärda föreskrifter för energihushållningsåtgärder i befintliga byggnader, obligatoriska krav på energideklarationer (Boverkets förslag14). Energiskatter. Villkorade statliga stöd. Regler för fastighetstaxering, Miljöledningssystem, Standarder, Åtaganden från byggsektorn saknas på detta område. Förbättrad inomhusmiljö och minskad användning av

hälso- miljöfarliga ämnen i byggvaror.

EG:s produktdirektiv, Miljöbalken, Boverkets byggregler, Deklarationer av byggvaror (enligt branschens åtagande) (BVD, MVD), standarder, byggbranschens åtagande om miljöanpassning i tidiga skeden, villkorade statliga subventioner,

miljöledningssystem, branschens åtagande om PCB sanering, obligatorisk ventilationskontroll,

kvalitetsdeklarationer, information,

miljöledningssystem professionell förvaltning, statliga bidrag till sanering.

Minskad mängd avfall Avfallskatt (införs år 2000), Förbud mot deponering av brännbart avfall (införs år 2002), EU:s avfallsdirektiv. Byggbranschens eget åtagande.

Omhändertagande av farligt avfall Skärpt lagstiftning och ökad tillsyn. Branschens eget åtagande om miljöriktigt omhändertagande. Utbildning, information

Enligt Boverket90 är miljöavgifter och energiskatter särskilt viktiga för att påverka energitillförseln och andelen förnybar energi. Byggregler och krav på kvalitetsdeklarationer av bostäder påverkar energi- och

inomhusmiljöfrågorna.

I kartläggningen drog vi bl.a. följande slutsats om byggbranschens åtagande ”Åtagandet skulle vinna på att vidareutvecklas och att fokus flyttas från avfallsmängder till miljöanpassat byggande. Åtagandet borde enbart omfatta sådant som går utöver det som branschen ändå är skyldigt att göra.

Hanteringen av farligt avfall måste förbättras betydligt inom byggbranschen. Här har varken lagstiftningen eller det frivilliga åtagandet räckt till hittills.”

90

Tilläggas bör att det här är frågan om en sektor med ett mycket stort antal aktörer av skilda slag, byggherrar, fastighetsägare, arkitekter, konsulter, byggindustri, och byggmaterialindustri. De inblandade företagen är allt från små enmansföretag till stora internationella företag. Det tar lång tid att få alla dessa aktörer att verka i rätt riktning . Byggbranschens kretsloppsråd har haft begränsade ekonomiska resurser och branschen har själva räknat med att statliga stöd delvis skulle finansiera rådets verksamhet. Alla företag i branschen är inte heller medlemmar i Kretsloppsrådet.

I vår intervjustudie (bilaga 3) sades om ett av åtagandena att : ”Det har tagit längre tid än vi först trodde att uppfylla målen. Vi har själva spänt bågen för kraftigt. En del av målen är mycket beroende av vissa underbranscher, och om de tjurar så händer inget. Det har varit svårt att bryta ned målen till företagsnivån. Kanske vore det bra med separata åtaganden med delaktörer för vissa frågor”.

En kommunföreträdare tog i intervjun upp att förekomsten av miljööverenskommelser påverkar hur kommunerna prioriterar sitt

tillsynsarbete. ”När något rullar av sig själv lägger vi inte tonvikten på det i vår tillsyn”.

En branschföreträdare som varit inblandad i byggbranschens åtagande menade att åtagandet borde kunna vidgas gradvis till att omfatta annat än rena kretsloppsfrågor. Han tror att kemikaliefrågan och klimatfrågan är viktigast men byggmaterialbolagen blir svåra att få med på en

kemikalieöverenskommelse samtidigt som de är de mest berörda.

Är det då möjligt och lämpligt att utveckla byggbranschens åtagande som vi föreslog i kartläggningen ?

Miljövårdsberedningen har bland annat inlett en dialog med byggbranschen. Beredningen har fått regeringens uppdrag att medverka i arbetet med att ta fram strategier för utveckling av ett ekologiskt hållbart näringsliv.

Beredningen ska bland annat ”förbereda och inleda en dialog med delar av näringslivet om dess arbete för en hållbar utveckling och senast den 29 december 2000 föreslå hur en sådan utveckling kan stödjas och drivas på i Sverige. Av utredningsdirektiven (Dir. 1998:65) framgår att syftet med uppdraget är att initiera, stödja och påverka utvecklingen i näringslivet för att höja nivån på näringslivets miljöarbete. Företag ska stimuleras att ligga före lagkrav”. Inledningsvis har beredningen valt att föra en dialog med tjänste- och varuproducerande företag inom två områden: Bygga/Bo och Framtida handel. I första hand deltar företag som är strategiska för utvecklingen av ett ekologiskt hållbart näringsliv eller som aktivt har integrerat miljöfrågorna i sin företagspolicy.

Miljövårdsberedningen har alltså valt strategin att tala med föregångarna bland företagen i en bransch istället för att försöka nå hela branschen.

Våra slutsatser från kartläggningen om att ett utvecklat åtagande från branschen främst borde omfatta ett miljöanpassat byggande och gå utöver det som branschen ändå är skyldig att göra enligt gällande (detalj)

lagstiftning stämmer ganska väl överens med de identifierade åtgärdsbehoven och styrmedlen inom sektorn men vi kan samtidigt konstatera att det även finns en rad andra styrmedel som har en effekt på miljöpåverkan från sektorn och som också kan vidareutvecklas. Dessutom gäller miljöbalkens allmänna hänsynsregler även för byggsektorn varför det i nuläget kan vara svårt att identifiera vad som är att gå utöver lagstiftningen på området.

Tanken som kom fram i vår intervjustudie om att det skulle vara bra att dela upp ett åtagande (som rör flera frågor) i delar med olika ansvariga delaktörer kan vara värd att beakta.

9.6 Naturvård- områdesskydd och förvaltning