Jordbrukssektorn

Jordbrukets miljöpåverkan

I odlingslandskapet påverkas den biologiska mångfalden och kulturmiljön negativt genom:

- minskad hävd/dålig skötsel, igenväxning/nedlagd odling, övergödning miljögifter och

- dikning (dränering).

Åkermarkens produktionsförmåga påverkas av mullhalten, erosion, näringsbalans, markpackning och tillförsel av miljögifter

Potentiella miljöhot för odlingslandskapet handlar främst om

genmodifierade organismer, introduktion av främmande arter och klimatförändringar.

Jordbruket bidrar genom utsläpp (av främst närsalter som kväve och fosfor

men också miljögifter som t ex bekämpningsmedel) till miljöproblem i hav, sjöar, vattendrag och grundvatten. Utsläppen av ammoniak i landet härrör till allra största delen (knappt 90 %) från jordbruksverksamhet. Utsläppen av kväveoxider från de arbetsmaskiner som används inom jordbruket beräknas uppgå till omkring 5 % av de samlade utsläppen i landet.96

Jordbruksproduktionen leder även till utsläpp av växthusgaser, främst

koldioxid, genom den förbrukning som sker av fossila bränslen. Husdjuren släpper även ut metan. Jordbruket kan genom odling av energigrödor å andra sidan bidra till att samhällets användning av fossila bränslen minskar.

96

I kapitel 9.6 som beskriver möjligheter med miljööverenskommelser inom naturvården diskuteras även sådana möjligheter på jordbruksområdet.

Styrmedel

För att åstadkomma en miljöanpassning av jordbruket används främst följande styrmedel

Tabell 8: Styrmedel på jordbruksområdet

Reglering Miljöbalken- prövning av större lantbruk med boskap. Allmänna hänsynsregler. Möjligheten att införa miljökvalitetsnormer. Föreskrifter om spridning och hantering av stallgödsel och urin, djurtäthet och andel vintergröna marker. Föreskrifter om hantering av bekämpningsmedel. Regler för skydd av vattentäkter. Ekonomiska styrmedel (skatter och avgifter) Skatt på handelsgödsel, energiskatter- differentierade

dieselskatter, avgifter på bekämpningsmedel Bidrag LIP pengar, miljöstöd till t.ex. vallodling, kantzoner,

fånggrödor, våtmarker, EU-bidrag, jordbruksstödet i övrigt. Ersättning för utebliven förtjänst kan i vissa fall utgå till bönder med marker i vattenskyddsområden. Information, rådgivning En del av miljöstödet går till informationskampanjer Samverkan jordbruk- myndigheter

(miljööverenskommelser, exempelvis via vattenvårdsgrupper)

Böndernas egna initiativ understödjs av myndigheterna genom information, rådgivning, ev. dispenser, sänkta tillsynsavgifter och arbete för att få till stånd åtgärder med EU-bidrag och andra bidrag. Samverkan kan exempelvis ske om minskade utsläpp av närsalter, minskad användning och bättre hantering av

bekämpningsmedel, återföring av fosfor (avloppsslam) m.m.

Frivilliga åtgärder LRF begreppet ”världens renaste jordbruk” en slags hederskodex, LRF uppmuntrar till att s.k. miljöhusesyn genomförs på gårdarna, gårdscertifiering ett annat grepp, handeln, Livsmedelsindustrin har börjat ställa krav, anses konsumentdrivet.

Miljööverenskommelser har använts på jordbruksområdet genom att Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) är med som part i

slamöverenskommelsen och överenskommelsen med Naturvårdsverket rörande bekämpningsmedel/säkert växtskydd. LRF är också en av

initiativtagarna till de samverkansgrupper inom vattenvården som startat på ett 20-tal platser i Sverige och som i några fall inkluderar överenskommelser med regionala myndigheter. Se vidare bilaga 2 där resultatet av

kartläggningen av de svenska exemplen på miljööverenskommelser redovisas.

Finns det ytterligare områden för miljööverenskommelser där representanter från jordbruksföretag kan tänkas vara med som part? Jordbrukssektorn är inte ett idealiskt område för branschöverenskommelser eller kanske inte ens överenskommelser med ett mindre antal enskilda företag. Jordbrukssektorn består av många små företag, det kan då vara svårt att få alla att ställa sig bakom en överenskommelse eller göras ansvariga för ett åtagande. Många jordbruksföretag lider dessutom av en ansträngd ekonomi.

Vi kan samtidigt konstatera att det i dag finns överenskommelser som är i kraft på jordbruksområdet och som vad vi kan bedöma kan vinna på att vidareutvecklas. I den intervjustudie vi låtit genomföra framförde en representant från LRF att det finns många områden där

miljööverenskommelser skulle kunna vara aktuella. Eftersom det är många olika faktorer som påverkar respektive område så bör överenskommelserna gälla en fråga i taget t.ex. fosfor, kväve etc.

Överenskommelsen på bekämpningsmedelsområdet och kampanjen Säkert Växtskydd har varit i kraft sedan 1997 (se bilaga 2). Syftet med kampanjen är att på frivillig väg reducera miljö- och hälsoriskerna i samband med användande av växtskyddsmedel i lantbruket parallellt med att en mindre detaljstyrande föreskrift har införts på området.

De uppföljningar som gjorts visar att kampanjen lyckats väl med att påverka lantbruket i en positiv riktning, men också på att det fortfarande finns brister på vissa områden. Säkert växtskydd kommer därför att fortsätta sin

verksamhet. Under år 2000 kommer bl.a. annonsering att ske i

lantbrukspressen och information skickas ut till landets samtliga innehavare av certifikat för sprutningsutrustning.

De samverkansgrupper inom vattenvården som är verksamma på olika håll i landet är fortfarande inte så etablerade och formerna för samverkan mellan enskilda och myndigheter under uppbyggnad. En utvärdering av hur arbetet har bedrivits hittills i dessa grupper genomförs för närvarande inom ramen för NV:s vattenprojekt. Projektet som är verksövergripande syftar till att underlätta genomförandet av EG:s kommande ramdirektiv för vatten. Av resultaten hittills att döma framgår det bl.a. att de åtgärder som kommit till stånd inom dessa grupper i många fall inte skulle ha gjort det om det inte funnits olika former av miljöstöd att tillgå. Frivilliga åtgärder inom jordbruket behöver ofta på olika sätt kombineras med miljöstöd. En

synpunkt som ofta framförs från jordbrukshåll handlar om att miljöstöden är för lågt satta och att bidragsreglerna gör att insatserna ofta inte kommer till stånd på de ställen där de gör bäst nytta. Markens bördighet bestämmer istället var åtgärderna genomförs. Vattenvårdsgrupperna har hittills främst varit inriktade mot att reducera läckaget av närsalter till vattenmiljön men arbetet i dessa grupper skulle kunna breddas till att omfatta även andra miljöproblem och ett naturvårdsarbete. Samverkan inom vattenvården kan komma att bli ett sätt att genomföra kommande lagstiftning på området (vattendirektivet).

När det gäller slamöverenskommelsen så har livsmedelsindustrin på senare år drivit fram en skärpning av kvalitetskraven på slammet som har antagits av parterna. Under 1999 har förekomsten av och riskerna med silver i avloppsslammet uppmärksammats, något som bland annat lett till att LRF hotat att frånträda överenskommelsen. Under hösten 1999

uppmärksammades dessutom att halterna av bromerade flamskyddsmedel i slammet ökade vilket ledde till att LRF valde att rekommendera bönderna att tillfälligt stoppa användningen av slam från reningsverk på åkermark tills frågan utretts97. LRF konstaterar att det för närvarande saknas underlag för att bedöma betydelsen för åkermarken av bromerade flamskyddsmedel i slammet. Om det är så att halterna ökar i slam så menar LRF att det är emot intentionen i överenskommelsen.

Utöver dessa områden kan vi konstatera att frågan om jordbrukets bidrag till de miljöproblem som orsakas av övergödning långtifrån är lösta. Utsläpp av närsalter kan orsaka problem även i grundvattnet.

Naturvårdsverket arbetar för närvarande med att ta fram ett förslag till miljökvalitetsnormer för nitrat och fosfor. Verket konstaterade redan i inledningen av detta arbete att det är jordbrukssektorn som främst kommer att beröras av åtgärder. Miljökvalitetsnormer kan införas i regioner om det finns underlag om problemets omfattning och geografiska fördelning. Förslaget till normer skall följas av en åtgärds- och konsekvensanalys. En miljökvalitetsnorm behöver inte genomföras genom att tvingande

föreskrifter om åtgärder utfärdas, även andra styrmedel kan komma att användas i sammanhanget exempelvis miljööverenskommelser.

9.8 Överenskommelser på lokal, regional,