D EN  FYSISKA  KONTEXTEN

Andelen   familjer   med   bil   i   Eriksberg   motsvarar   kommungenomsnittet,   men   skiljer   sig   stort  inom  stadsdelen.  I  Blodstenen  är  andelen  12  %,  i  Marmorn  28  %  och  i  villaområdet   närmare  90  %  (se  Figur  36)  (SCB,  2013).  

Ur   en   socioekonomisk   kontext   inkluderar   således   Eriksberg   en   variationsrik   sammansättning  av  invånare.  Det  finns  emellertid  en  tydlig  uppdelning  mellan  de  olika   delområdena,   där   allra   helst   Granitvägen   utgör   en   tydlig   gräns   mellan   olika   befolkningsgrupper.  De  olika  delområdena  är  således  relativt  homogent  sammansatta.  

4.3 Den  fysiska  kontexten  

I  detta  avsnitt  redogörs  för  den  fysiska  kontexten  i  Eriksberg.  

4.3.1 Bebyggelsetypologier  

Det   finns   en   god   variation   av   olika   bebyggelsetypologier   inom   Eriksberg   som   representerar   ett   flertal   tidsepoker,   vilket   Figur   10   och   Figur   11   visar.   Emellertid   är   dessa  tydligt  uppdelade  i  de  olika  delområdena,  mycket  på  grund  av  att  Eriksberg  vuxit   fram  under  flera  olika  tidsepoker.  De  modernistiska  influenserna  gör  sig  även  påminda   genom   den   tydliga   funktionsuppdelningen   av   bostäder,   skolor,   och   service   (Uppsala   kommun,  2015a).  Dagens  serviceutbud  i  Eriksberg  omfattar  en  högstadieskola,  en  låg-­‐  

och  mellanstadieskola,  samt  åtta  förskolor.  Det  finns  även  en  vårdcentral,  tandvård,  och   ett   flertal   äldreboenden.   Den   kommersiella   servicen   är   främst   koncentrerad   till   Västertorg,   men   även   längs   med   Norbyvägen   i   utkanten   av   området.   Här   finns   livsmedelsbutiker,   banker,   apotek,   frisörsalong,   gym,   och   ett   flertal   restauranger   (Uppsala   kommun,   2015a).   Det   finns   ett   flertal   busshållplatser   i   området,   bland   annat   precis  intill  Västertorg.  Dessa  trafikeras  av  stadsbussar  under  större  delen  av  dygnet  in   till  stadens  centrum  (UL,  2015).  

Figur   10.   Exempel   på   olika   bebyggelsetypologier   i   Eriksberg.   Till   vänster   syns   ett   skivhus   från   1960-­‐talet    

beläget  i  Marmorn.  I  mitten  syns  ett  lamellhus  från  1940-­‐talet  beläget  i  Sommarro.  Till  höger  syns  en  del  av   villabebyggelsen  från  1930-­‐talet  i  delområdet  Lindsbergsgatan.  

Figur  11.  Geografisk  indelning  av  olika  bebyggelsetypologier  i  Eriksberg.    

4.3.2 Gatunätet  

Precis  som  det  finns  ett  flertal  olika  byggnadstypologier  representerade  i  Eriksberg  har   även   gatunätet   olika   karaktär   i   stadsdelens   olika   områden.   Norbyvägen   utgör   huvudleden  för  trafik  till  och  från  Eriksberg.    Granitvägen  utgör  vidare  huvudgatan  in  i   och  genom  området.  I  de  äldre  delarna,  kring  villabebyggelsen  Ekeby  egna  hem  och  40-­‐

talsområdena   Sommarro   och   Lasseby   Gärde,   är   gatunätet   väl   ihopkopplat.   I   de   senare   delarna   av   Eriksberg   som   uppfördes   under   sent   50-­‐tal   och   tidigt   60-­‐tal   är   istället   bebyggelsen  samlad  kring  väl  avskilda  säckgator  i  tydliga  grannskapsenheter  enligt  den   tidens   rådande   stadsplaneideal   (se   Figur   12).   Evidens   och   Spacescapes   rapport   Värdering  av  Stadskvaliteter  (2011)  omfattar  en  Space  Syntaxanalys  som  visar  tillgången   till  gång-­‐  och  gatunätet  genom  att  mäta  hur  varje  enskilt  gaturum  kopplar  till  omgivande   gatustruktur.   Enligt   principen   ligger   stråk   som   kopplar   till   många   andra   stråk   mer   centralt  och  integrerade,  medan  stråk  som  kopplar  till  få  andra  stråk  är  mer  perifera  och   isolerade   (se   Figur   13).   Ett   välintegrerat   gatunät   bidrar   alltså   till   integration   och   centralitet   och   således   ökad   attraktivitet.   Sammankopplingen   inom   Eriksberg   är   i   dagsläget  låg.  Genom  att  förändra  gatustrukturen  från  de  modernistiska  säckgatorna  till   en   mer   stadsmässig   kvartersindelning   skapas   nya   förutsättningar   för   stadsdelens   tillväxt  och  utveckling.  

Beträffande  topografin  i  området  präglas  Eriksberg  av  en  kuperad  terräng  med  många   naturliga   skogbeklädda   höjder.   Bebyggelsen   har   anpassats   till   terrängen,   där   de   flesta   höjder  lämnats  oexploaterade.  I  områdets  norra  avgränsning  mot  Ekebydalen  finns  det   flera   bara   branter.   Dessa   utgör   vintertid   populära   pulkabackar   (Uppsala   kommun,   2015a).  

Figur  12.  Gatunätstrukturen  i  Eriksberg.    

Figur   13.   Konnektiviteten   i   en   gatustruktur   med   Säckgator   (vänster   bild)   jämfört   med   kvartersstadens   rutnätsstruktur   (höger).   Färgerna   anger   hur   väl   en   gata   kopplar   till   andra   gator.   Röd   färg   innebär   hög   konnektivitet  och  blå  färg  låg  konnektivitet.  

4.3.2.1 Granitvägen  

Granitvägen   pekas   ut   i   Översiktsplanen   som   ett   framtida   stadsstråk.   Visionen   är   att   bostäder   ska   blandas   med   butiker   och   samhällsservice   i   bottenvåningarna.   Genom   skapandet   av   nya   offentliga   rum   och   gröna   stråk   tillförs   nya   värden   i   Eriksberg   som   bjuder  in  till  liv  och  rörelse.  Dagens  Granitvägen  utgörs  av  ett  väldigt  brett  gaturum  på   cirka   50   meter,   vilket   exempelvis   kan   likställas   med   Sveavägen   i   Stockholm.   Det   stora   avståndet  på  Granitvägen  beror  på  att  de  omkringliggande  husen  ligger  placerade  en  bit   in   från   gatan,   samt   distanseras   ytterligare   med   mellanliggande   parkeringsplatser   och   garage.  Gatan  har  således  inga  tydliga  gränser  utan  övergår  i  parkeringsytor.  Detta  kan   jämföras   med   den   traditionella   kvartersstaden   som   utgörs   av   gator,   torg   och   täta   kvarter.   En   levande   och   upplevelserik   gatumiljö   skapas   genom   en   tät   bebyggelse,   en   blandning   av   funktioner   och   stråk   av   olika   karaktär,   men   även   av   tydliga   gränser   (Jacobs,   1961;   Uppsalahem,   2012).   Drottninggatan   i   centrala   Uppsala   utgör   ett   sådant   exempel.   Här   utgör   fasaderna   en   tydlig   gräns   på   vardera   sidan   om   gatan,   ungefär   10   meter   ifrån   varandra.   Således   skapas   ett   intimt   men   livfullt   gaturum.   Ett   alltför   trångt   gaturum   kan   å   andra   sidan   innebära   svårigheter   i   att   rymma   både   bil-­‐   och   gångtrafik.  

Jacobs  (1961)  belyser  även  vikten  av  att  ha  tillräckligt  breda  trottoarer  för  att  rymma   gångtrafik,   såväl   som   sittplatser,   uteserveringar,   lek   och   andra   spontana   element.  

Avgränsningen   av   gaturummet   har   därför   en   avsevärd   betydelse   för   hur   levande   gatumiljön  lyckas  bli.  

4.3.3 Lokalisering  av  entréer  

Som   tidigare   nämnts   i   denna   studie   är   täthet   en   grundläggande   förutsättning   för   att   skapa   en   levande   stadsmiljö   med   tillgång   till   urbana   verksamheter.   Tätheten   bland   boende,   arbetande,   och   inte   minst   entréer   har   en   särskilt   viktig   betydelse.   Förutom   tätheten  av  entréerna  spelar  även  orienteringen  av  dessa  stor  roll.  Hus  som  ligger  längs   med   en   gata   med   framsidan   vänd   ut   mot   gatan   bidrar   i   högre   utsträckning   till   liv   och   rörelse  i  gaturummen  än  andra  hus.  Dessutom  bidrar  fönster  och  portar  med  ögon  på   gatan,   vilket   även   bidrar   till   tryggheten   (Jacobs,   1961).   I   dagens   Eriksberg   är   en   hög   andel   av   entréerna   till   bostadshusen   lokaliserade   mot   de   öppna   ytorna   mellan   husen   istället   för   ut   mot   gatorna   till   följd   av   de   planeringsideal   som   rådde   vid   byggandet.  

Därmed   lokaliseras   det   liv   som   genereras   främst   inom   bostadsområdena.   Särskilt   delområdena  söder  om  Granitvägen  utgörs  uteslutande  av  bostäder  med  entréer  vända   inåt.  Även  runt  Västertorg  och  Västra  Eriksberg  är  en  hög  andel  på  mellan  50-­‐100  %  av   entréerna  vända  inåt.  I  Lasseby  Gärde  och  Sommarro  är  runt  hälften  av  entréerna  vända   mot   gatan.   Villaområdet   är   det   enda   området   i   Eriksberg   där   entréerna   uteslutande   ligger  vända  mot  gatan  (Uppsalahem,  2012).  

4.3.4 Identifierade  mötesplatser  

En  sociotopstudie  bland  invånarna  i  Uppsala  har  tagits  fram  på  uppdrag  av  kommunen.  I   studien   har   olika   typer   av   friytor   som   används   och   upplevs   tillgängliga   identifierats.  

Dessa  utgörs  av  exempelvis  torg,  parker,  lekplatser  och  naturområden.  I  Eriksberg  finns   det  olika  typer  av  friytor  som  används  för  rekreation,  lek  och  möten  i  olika  former.  Inom   stadsdelen   finns   det   ett   stort   utbud   av   lekplatser,   grönområden,   kvartersparker,   skogspartier,   innergårdar   och   privata   trädgårdar.   Västertorg   utgör   det   centrala   offentliga   stadsrummet.   Dessutom   ligger   två   av   Uppsala   tätorts   tre   naturreservat,   Hågadalen-­‐Nåsten  och  Stadsskogen,  i  direkt  anslutning  till  stadsdelen.  I  studien  har  de   öppna   ytornas   bruksvärden   identifierats   i   form   av   antalet   observerade   vistelser.   Flest   antal   vistelser   lokaliserades   till   Västertorg,   skolområdet   intill   Eriksbergsskolan   och   Hågadalsskolan,   lekplatser,   samt   på   innergårdarna.   Villaområdet   var   på   grund   av   dess   privata  karaktär  inte  inkluderat  i  studien  (Uppsalahem,  2012).  

I   en   annan   del   av   undersökningen   fick   Eriksbergsborna   uppge   sina   favoritplatser   i   stadsdelen.   De   populäraste   platserna   visade   sig   vara   Västertorg,   Västra   Eriksbergsparken,   samt   de   två   naturreservaten.   Vid   ett   idéforum   som   Uppsalahem   anordnade  2012  hölls  en  liknande  övning  med  samma  resultat  (Uppsalahem,  2012).