5 DISKUSSION
5.4 V IDARE STUDIER
Denna studie har genomförts med begränsningar i tid och resurser. Ett mer omfattande empiriskt material skulle utgöra ett mer statistiskt säkert underlag för de resultat som presenterats i fallstudien. Denna studie bör därför främst användas som en indikator på vilka faktorer som bidrar till att skapa levande stadsrum. Dessutom har studien fokuserat på en specifik stadsdel vid en viss tidpunkt. Det skulle kunna vara intressant att studera Eriksberg även efter en genomförd förtätningsprocess för att se vilken effekt dessa förändringar kommer få för stadslivet. Vidare skulle studien kunna utökas till att
studera och jämföra flera stadsdelar med liknande förutsättningar och karaktärer.
6 REFERENSMATERIAL
VID RÖRELSE SÄNKS SYNFÄLTET MED YTTERLIGARE 10°. DÄRFÖR UPPFATTAS FRÄMST BYGGNADENS BOTTENVÅNING PÅ GATUNIVÅN. ... 39FIGUR 7. ÖVERSIKTSKARTA ÖVER ERIKSBERG. I ÖVRE VÄNSTRA HÖRNET SYNS ERIKSBERG I FÖRHÅLLANDE TILL STADSKÄRNAN I UPPSALA. ... 43
FIGUR 8. ERIKSBERG MED DESS OLIKA DELOMRÅDEN. ... 44
FIGUR 9. KARTA ÖVER ERIKSBERG MED UNGEFÄRLIGT AVGRÄNSNING FÖR ARBETSOMRÅDET NYA ERIKSBERG (BLÅRANDIGA OMRÅDET). ... 46
FIGUR 10. EXEMPEL PÅ OLIKA BEBYGGELSETYPOLOGIER I ERIKSBERG. TILL VÄNSTER SYNS ETT SKIVHUS FRÅN 1960-‐TALET BELÄGET I MARMORN. I MITTEN SYNS ETT LAMELLHUS FRÅN 1940-‐TALET BELÄGET I SOMMARRO. TILL HÖGER SYNS EN DEL AV VILLABEBYGGELSEN FRÅN 1930-‐TALET I DELOMRÅDET LINDSBERGSGATAN. ... 50
FIGUR 11. GEOGRAFISK INDELNING AV OLIKA BEBYGGELSETYPOLOGIER I ERIKSBERG. ... 51
FIGUR 12. GATUNÄTSTRUKTUREN I ERIKSBERG. ... 52
FIGUR 13. KONNEKTIVITETEN I EN GATUSTRUKTUR MED SÄCKGATOR (VÄNSTER BILD) JÄMFÖRT MED KVARTERSSTADENS RUTNÄTSSTRUKTUR (HÖGER). FÄRGERNA ANGER HUR VÄL EN GATA KOPPLAR TILL ANDRA GATOR. RÖD FÄRG INNEBÄR HÖG KONNEKTIVITET OCH BLÅ FÄRG LÅG KONNEKTIVITET. ... 53
FIGUR 14. ENKÄTFRÅGA: HUR LEVANDE UPPLEVER DU ATT ERIKSBERG ÄR DAGTID? ... 56
FIGUR 15. ENKÄTFRÅGA: HUR LEVANDE UPPLEVER DU ATT ERIKSBERG ÄR KVÄLLS-‐/NATTID? ... 56
FIGUR 16. ENKÄTFRÅGA: VILKA FAKTORER I ERIKSBERG BIDRAR MEST TILL ATT DET KÄNNS LEVANDE DAGTID? ... 57
FIGUR 17. ENKÄTFRÅGA: VILKA FAKTORER I ERIKSBERG BIDRAR MEST TILL ATT DET KÄNNS LEVANDE KVÄLLSTID? ... 57
FIGUR 18. GEOGRAFISK ÖVERSIKT AV DE IDENTIFIERADE BETYDANDE OFFENTLIGA RUMMEN. ... 60
FIGUR 19. VÄSTERTORG. ... 62
FIGUR 28. BOSTADSPARKERING SOM OMGÄRDAS AV HÖGA MURAR SÖDER OM GRANITVÄGEN UTGÖR FYSISKA BARRIÄRER I OMRÅDET. ... 80
Förteckning över tabeller
TABELL 1. IDENTIFIERADE LEVANDEFAKTORER I UNDERSÖKNINGEN. ... 34
TABELL 2. DE TRE LEVANDEFAKTORER SOM ANGAVS I HÖGST UTSTRÄCKNING BLAND DE 20 MEST LEVANDE OMRÅDENA, FÖRDELAT ÖVER DAGTID OCH KVÄLLSTID. INFORMATIONEN INOM PARANTES ANGER HUR MÅNGA OMRÅDEN SOM UPPGAV RESPEKTIVE LEVANDEFAKTOR. ... 35
TABELL 3. AVGÖRANDE EGENSKAPER FÖR BEFOLKNING AV OFFENTLIGA RUM I LONDON. ... 36
TABELL 4. KRITERIER SOM ANALYSER AV OCH STRATEGIER FÖR BOTTENVÅNINGAR BÖR INKLUDERA (GLASER ET AL., 2012).
... 41
Bhaskar, R. (1975). A Realist Theory of Science. Leeds: Leeds Books.
Bhaskar, R. (1989). Reclaiming Reality: A Critical Introduction to Contemporary Philosophy. London: Verso.
Björnson, M. (2013). Rosens Röda Matta: Stadsplanering på tjejers villkor, PLAN, vol. 5(6), 10-‐15.
Bondi, L. (1998). Gender, Class, and Urban Space: Public and Private Space in Contemporary Urban Landscapes, Urban Geography, 19:2, 160-‐185.
Bryman, A. (2012). Social Research Methods, 4 ed. New York: Oxford University Press.
Burgers, J. (Ed.) (1999). De Uistad: Over Stedelijk Veermak, Utrecht: Van Arkel.
Carmona, M., Heath, T., Oc, T. & Tiesdell, S. (2003). Public Places – Urban Spaces: The Dimensions of Urban Design, St. Louis: Taylor and Francis.
Carmona, M. (2010a). Contemporary Public Space: Critique and Classification, Part One:
Critique, Journal of Urban Design, 15:1, 123-‐148.
Carmona, M. (2010b). Contemporary Public Space, Part Two: Classification, Journal of Urban Design, 15:2, 157-‐173.
Carmona, M. (2014). The Place-‐shaping Continuum: A Theory of Urban Design Process, Journal of Urban Design, 19:1, 2-‐36.
Carr, S., Francis, M., Rivlin, L.G., Stone, A.M. (1992). Public Space, Cambridge: Cambridge University Press.
Colquhoun, A. (2002). Modern Architecture. Oxford: Oxford University Press.
Cook, T.D. (1974). The Potential and Limitations of secondary evaluations. Chapter 6, 155-‐234, i Apple, M.W., Subkoviak, H.S. & Lufler, J.R. (Eds.). Educational evaluation:
Analysis and responsibility. Berkeley: McCutchan.
Dines, N. & Cattell, V. (2006). Public Spaces, Social Relations and Well-‐being in East London, Bristol: The Policy Press.
Dome of Visions (2015). Dome of Visions – Rum för Hållbara Idéer, [online]
Tillgänglig på: http://domeofvisions.se, [Hämtad: 2015-‐07-‐31].
Evidens och Spacescape (2011). Värdering av stadskvaliteter.
FHWA (2014). Livability Initiative [online]
Tillgänglig på: http://www.fhwa.dot.gov/livability/, [Hämtad: 2015-‐09-‐18].
Fine young urbanists. (2014). Mierīgi!. [online video].
Tillgänglig på: https://vimeo.com/110836621, [Hämtad: 2015-‐03-‐11].
Flusty, S. (1997). Building Paranoia, i: Ellin, N. (Ed.) Architecture of Fear, 47-‐59, New York: Princeton Architectural Press.
Gehl, J. (2003). Livet Mellem Husene: Udeaktiviteter og udemiljøer, Köpenhamn:
Arkitektens Forlag.
Gehl, J. (2010). Cities for People, Washington DC: Island Press.
Gehl, J. & Gemzøe, L. (1996). Public Spaces -‐ Public Life, Copenhagen 1996, Köpenhamn:
Arkitektens Forlag, Kunstakademiets Forlag.
Gehl, J. & Gemzøe, L. (2001). New City Spaces, Köpenhamn: The Danish Architectural Press.
Gehl, J. & Svarre, B. (2013). How to study Public Life, Washington DC: Island Press.
Gillham, B. (2000). Case Study Research Methods, 1 ed. Padstow: Continuum.
Glaser, M., van’t Hoff, M., Karssenberg, H., Laven, J. & van Teeffelen, J. (2012). The City at Eye Level: Lessons for Street Plinths, Eburon Academic Publishers. Delft, the Netherlands.
Guba, E.G., & Lincoln, Y.S. (1994). Competing paradigms in qualitative research, i Denzin, N.K. & Lincoln, Y.S., (Eds.). Handbook of qualitative research 2, 163-‐194. Thousand Oaks, CA: Sage.
Gulick, J. (1998). The Disappearance of Public Space: An Ecological Marxist and Lefebvrian Approach, i: Light, A. & Smith, J. (Eds). The Production of Public Space, Oxford: Rowan and Littlefield.
Haas, T. (2015). Urban form and Social life (Human Behavior), [online],
Tillgänglig på: http://researchprojects.kth.se/index.php/kb_1/io_10649/io.html, [Hämtad: 2015-‐09-‐10].
Haas, T. & Olsson, K. (2014). Transmutation and Reinvention of Public Spaces Through Ideals of Urban Planning and Design, Space and Culture 2014, 17:1, 59-‐68.
Hedin, K. (2010). Gentrifiering, Socialgeografisk Polarisering och Bostadspolitiskt Skifte.
Lic-‐avh. Lund: Lunds universitet.
Jacobs, J. (1961). The Death and Life of Great American Cities, Random House.
Jonge, Derk de (1967). Applied Hodology, Landscape, 17:2, 10-‐11.
Kilian, T. (1998). Public and Private Power and Space, i: Light, A. & Smith, J.M. (Eds).
Philosophy and Geography II: The Production of Public Space, Lanham, MD: Rowman and Littlefield.
Kokins, T. & Ozola, E. (2015). Fine young urbanists, [online]
Tillgänglig på: http://fineyoungurbanists.tumblr.com, [Hämtad 2015-‐05-‐27].
Københavns kommune (2014). Bylivsregnskab: Tendenser i det københavnske byliv 2013, Teknik-‐ og Miljøforvaltningen, Københavns Kommune.
Linköpings kommun (2014). Levande centrummiljöer – en bra blandning av bostäder och verksamheter: Resultat från enkätundersökning, Linköping: Teknik-‐ och
Samhällsbyggnadskontoret.
Lydon, M. & Garcia, A. (2015). Tactical Urbanism: Short-‐term Action for Long-‐term Change, Island Press.
Lyle, J. (1966). Tivoli, Studierapport, Köpenhamn: Kunstakademiets Arkitektskole.
Lynch, K. (1960). The Image of the City, Cambridge, MA: MIT Press.
Lynch, K. (1972). What time is this place?, Cambridge, MA: MIT Press.
Madanipour, A. (2003). Public and Private Spaces of the City, London: Routledge.
Nationalencyklopedin (2015). Offentligt rum. [online]
Tillgänglig på: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/offentligt-‐rum, [Hämtad 2015-‐04-‐08].
Newman, O. (1972). Defensible Space: Crime Prevention through Urban Design, New York:
Macmillan.
NORD Arkitekter (2010). Nyt byliv i byrummet omkring Guldberg skole i Sjællandsgade.
NYC gov. (2015). Public Plazas in New York, [online]
Tillgänglig på: http://www.nyc.gov/html/dot/html/pedestrians/public-‐plazas.shtml, [Hämtad: 2015-‐07-‐03].
Oldenburg, R. (1989). The Great Good Place: Cafes, Coffee Shops, Community Centers, Beauty Parlors, General Stores, Bars, Hangouts, and How They Get You Through the Day.
New York: Paragon House.
Open Streets Project (2015). About Open Streets, [online]
Tillgänglig på: http://openstreetsproject.org/about/about-‐benefits-‐of-‐open-‐streets/, [Hämtad: 2015-‐07-‐03].
Ouf, A.M.S. (2001). Authenticity and the Sense of Place in Urban Design, Journal of Urban Design, 6:1, 73-‐86.
Parkinson, J. (2012). Democracy and Public Space: The Physical Sites of Democratic Performance, Oxford: Oxford University Press.
Project for Public Spaces (1976). Planning Public Spaces Handbook: Project Summaries, New York: Project for Public Spaces.
Rebar (2012). About Park(ing) Day, [online]
Tillgänglig på: http://parkingday.org/about-‐parking-‐day/, [Hämtad: 2015-‐08-‐06].
Relph, E. (1976). Place and Placelessness, London: Pion.
Remius-‐Strömberg, T. (2014). Så ska årets Open Street förvandla Götgatan till en gatufest, [online]
Tillgänglig på: http://www.alltomstockholm.se/stadsliv/article4104584.aos, [Hämtad:
2015-‐07-‐03].
Rågsjö-‐Thorell, A. (2012). ANR:s succékampanj – en kopia, Resumé, 29 november.
Saunders, M., Lewis, P. & Thornhill, A. (2012). Research Methods For Business Students.
6th ed. Italy: Pearson Eduscation Limited.
Schwandt, T. (1994). Constructivist, interpretivist persuasions for human inquiry. I Denzin, N.K. & Lincoln, Y.S., (Eds.). Handbook of qualitative research, 118-‐137. Thousand Oaks, CA: Sage.
Statistiska Centralbyrån (SCB) (2010). Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010.
Statistiska Centralbyrån (SCB) (2012). Befolkningen 16-‐ år 2012 efter kommun, delområde, kön, sysselsättning och ålder.
Statistiska Centralbyrån (SCB) (2013). Befolkningen 2013-‐12-‐31 efter kommun, delområde, kön och ålder.
Schmidt, S. & Németh, J. (2010). Space, Place and the City: Emerging Research on Public Space Design and Planning, Journal of Urban Design, 15:4, 453-‐457
Sennett, R. (1992). The Fall of Public Man, New York: W.W. Norton & Company.
Sibley, D. (1995). Geographies of Exclusion, London: Routledge.
Silberberg, S. & Lorah, K. (2013). Places in the Making: How placemaking builds places and communities, MIT Department of Urban Studies and Planning, Massachusetts Institute of Technology.
Stake, R.E. (1995). The Art of case study research, London: Sage.
Storgaard, J.P., Ørum-‐Nielsen, J., Marcussen, H. & Ørum-‐Nielsen, A. (1974). Galgebakken, Arkitektur 3, 81-‐91.
Svedberg, O. (2000). Planerarnas århundrade: Europas arkitektur 1900-‐talet, Stockholm:
Arkitektur förlag AB.
Söderlind, J. & Nedstam, A. (2015). Levande Stadskärnor: Kartläggning av hot och möjligheter, Stadsliv AB.
The Human Scale (2012) [film]. Regissör: Andreas Dalsgaard. Köpenhamn: Final Cut for Real.
Toloie-‐Eshlaghy, A., Chitsaz, S., Kariman, L. & Charkhchi, R. (2011). A Classification of Qualitative Research Methods, Research Journal of International Studies, 20, 106-‐123.
Trafikverket (2011). Attraktiva stadsrum för alla – Shared Space, publikation 2010:122.
Trädgård på spåret (2015). Förening, [online]
Tillgänglig på: http://pasparet.org/om-‐oss/, [Hämtad: 2015-‐03-‐11].
Tunström, M. (2014). Livability på Svenska: Kunskapsutveckling kring livability som begrepp, politik och praktik i svensk transportplanering. Publikation 2014:177, Trafikverket.
Upplands Lokaltrafik (UL) (2015). Reseplaneraren [online]
Tillgänglig på: http://www.ul.se, [Hämtad: 2015-‐07-‐03].
Uppsala kommun (2010). Översiktsplan 2010 för Uppsala kommun.
Uppsala kommun (2014a). Aktualitetsförklaring av Uppsalas översiktsplan 2010.
Uppsala kommun (2014b). Parkplan för Uppsala stad.
Uppsala kommun (2015a). Tjänsteskrivelse Programuppdrag: Planprogram för Eriksberg, Plan-‐ och Byggnadsnämnden.
Uppsala kommun (2015b). Rätt riktning? Uppsala kommun idag och i framtiden:
Enkätundersökning genomförd i mars 2015.
Uppsala kommun (2015c). Träffpunkt Eriksberg [online]
Tillgänglig på: http://vardochomsorg.uppsala.se/fritid-‐och-‐
traffpunkter/traffpunkter65/har-‐ar-‐vara-‐traffpunkter/traffpunkt-‐klockbacken/, [Hämtad: 2015-‐08-‐05].
Uppsala kommun (2015d). Statistik över boendetäthet.
Uppsalahem (2012). Nya Eriksberg – Visionsmanual.
Urban Green Spaces Taskforce (2002). Urban Spaces, Better Places, Final Report of the Urban Green Spaces Taskforce, London: DTLR.
Van Melik, R., Van Aalst, I. & Van Weesep, J. (2007). Fear and Fantasy in the Public Domain: The Development of Secured and Themed Urban Space, Journal of Urban Design, 12:1, 25-‐42.
White Architects (2015). Projekt Pocket Park, [online]
Tillgänglig på: http://www.white.se/projekt/333-‐pocket-‐park, [Hämtad: 2015-‐08-‐10].
Whyte, W.H. (1980). The Social Life of Small Urban Spaces, New York: Project for Public Spaces.
Workaround (2015). Om Workaround, [online]
Tillgänglig på: https://www.workaround.io/about, [Hämtad: 2015-‐03-‐31].
Appendix
Appendix A: Diagram över demografiska förhållanden i Eriksberg Appendix B: Enkätundersökning
Appendix C: Intervjuformulär
APPENDIX A
Figur 29. Åldersfördelning i Eriksberg och de olika delområdena.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Åldersfördelning Eriksberg
75-‐ år 65-‐74 år 40-‐64 år 30-‐39 år 19-‐29 år 16-‐18 år 6-‐15 år 1-‐5 år 0 år
Figur 30. Fördelningen av upplåtelseformer inom Eriksberg.
Figur 31. Andelen invånare med utländsk bakgrund i de olika delområdena i Eriksberg, stadsdelen i sin helhet, samt Uppsala kommun.
32%
24%
38%
5%
Upplåtelseformer
Hyresrätter (Uppsalahem) Hyresrätter (Övriga)
Bostadsrätter
Äganderätter
16%
9% 8%
24%
19%
39%
29% 31%
24%
22%
0%
5%
10%
15%
20%
25%
30%
35%
40%
45%
Andel med utländsk bakgrund
Figur 32. Sysselsättningsfördelningen bland invånare i åldrarna 20-‐64 år i Eriksberg, de olika delområdena
och i Uppsala kommun.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Sysselsättning 20-‐64 år
Övriga Studerande
Förtidspensionärer Arbetslösa
Förvärvsarbetande
Figur 33. Medelinkomst bland Eriksberg invånare i åldrarna 20-‐64 år.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Båda könen 20-‐64 år
480,0 -‐ w tkr 360,0 -‐ 479,9 tkr 240,0 -‐ 359,9 tkr 120,0 -‐ 239,9 tkr 1 kr -‐ 119,9 tkr 0 kr
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Män 20-‐64 år
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Kvinnor 20-‐64 år
Figur 34. Medelinkomst bland Eriksbergs invånare över 65 år.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Båda könen, 65-‐ år
480,0 -‐ w tkr 360,0 -‐ 479,9 tkr 240,0 -‐ 359,9 tkr 120,0 -‐ 239,9 tkr 1 kr -‐ 119,9 tkr 0 kr
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Kvinnor 65-‐ år
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Män 65-‐ år
Figur 35. Utbildningsnivån bland Eriksbergs invånare i åldrarna 20-‐64 år.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Båda könen
Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre
Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år
Gymnasial
Förgymnasial 0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Män
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Kvinnor
Figur 36. Andelen familjer med bil i Eriksberg.
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
Familjer med bilinnehav
Med 2 eller xlera bilar Med en bil
Utan bil
APPENDIX B
Enkätundersökning: Stadslivsfaktorer i Eriksberg
KÖN: Kvinna Man Annat
ÅLDER: 0-12 år 13-19 år 20-29 år 30-49 år 50-64 år + 65 år
BOR DU I ERIKSBERG? Ja Nej Om Nej: Vilket är ditt ärende i Eriksberg idag?
HUR LEVANDE UPPLEVER DU ATT ERIKSBERG ÄR?
(På en skala från 1-10, där 1 = Inte alls levande och 10 = Mycket levande)
Med Levande avses inslag av människor, aktiviteter och rörelser inom och genom området.
DAGTID: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Vet ej
KVÄLLS/NATTID: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Vet ej
VILKA FAKTORER BIDRAR MEST TILL ATT DET KÄNNS LEVANDE?
Markera valfritt antal alternativ.
DAG KVÄLL DAG KVÄLL
⃝ ⃝ Bostäder ⃝ ⃝ Kollektivtrafik
⃝ ⃝ Tydliga Gång- och Cykelstråk ⃝ ⃝ Inslag av evenemang/nöjen
⃝ ⃝ Gator och torg ⃝ ⃝ Restauranger, Caféer & Pubar
⃝ ⃝ Skolor ⃝ ⃝ Friluftsliv/Naturupplevelser
⃝ ⃝ Sjukvård ⃝ ⃝ Kontorsverksamheter
⃝ ⃝ Ett geografiskt fördelaktigt läge ⃝ ⃝ Handel
(Ange gärna till vad): ⃝ ⃝ Annat:
VAD SKULLE KUNNA BIDRA TILL ETT MER LEVANDE ERIKSBERG?
FINNS DET NÅGON TYP AV PLATS/FUNKTION SOM SAKNAS I OMRÅDET?
VILKEN (OM NÅGON) PLATS I ERIKSBERG ÄR DIN FAVORITPLATS?
TACK FÖR DIN MEDVERKAN!
Detta material kommer att användas som underlag för ett examensarbete inom stadsplanering på KTH. Arbetet ämnar undersöka vilka faktorer som bidrar till att skapa en levande stadsmiljö i de offentliga rummen i Eriksberg.
APPENDIX C
Intervjufrågor (Namn):
Varför intressant för studien:
Verksamheten/funktionen
Hur fungerar verksamheten/offentliga platsen?
Bidrar denna funktion/plats till en levande stadsmiljö? Hur?
Vilken roll fyller denna funktion/plats för Eriksberg?
Vilka sociala grupper möts här? (ålder, kön, var bor de?)
Stadsliv i Eriksberg
Vilka andra offentliga rum i Eriksberg används idag?
Vilka offentliga rum i Eriksberg bidrar främst till en levande stadsdel i dagsläget?
Finns det mötesplatser för alla samhällsgrupper (ålder, kön, andra tillhörigheter) i det offentliga rummet? Om inte – vilka grupper saknar denna funktion?
Saknas det någon funktion/offentligt rum i Eriksberg?
Förekommer det några problem i anslutning till de offentliga rummen i Eriksberg?
Vad skulle kunna bidra till ett mer levande område?