4 FALLSTUDIEN ERIKSBERG
4.4 I DENTIFIERADE LEVANDEFAKTORER
I en annan del av undersökningen fick Eriksbergsborna uppge sina favoritplatser i stadsdelen. De populäraste platserna visade sig vara Västertorg, Västra Eriksbergsparken, samt de två naturreservaten. Vid ett idéforum som Uppsalahem anordnade 2012 hölls en liknande övning med samma resultat (Uppsalahem, 2012).
4.4 Identifierade levandefaktorer
I detta avsnitt följder en redogörelse av de faktorer som identifierats ha störst betydelse för att skapa ett levande Eriksberg. Först följer en redogörelse för en större enkätundersökning som Uppsala kommun genomfört, därefter följer en genomgång av resultaten från den enkätundersökning som genomförts i denna studie.
4.4.1 Tidigare studier
Uppsala kommun (2015b) har under våren 2015 genomfört en enkätundersökning bland boende och verksamma inom kommunen med syfte att förvärva kunskap om vilken uppfattning som finns av den fysiska miljön och vilka visioner respondenterna har för stadens framtid. Enkäten har besvarats av drygt 1000 personer, främst i åldrarna 18-‐50 år. Av de svarande var 77 % dessutom boende i Uppsala tätort och en majoritet hade varit bosatta i kommunen i över 20 år eller hela sitt liv. Med hänsyn till den demografiska fördelningen av de svarande kan enkäten anses vara relevant för Eriksberg, som är en stadsdel belägen inom Uppsala tätort. I redogörelsen av svaren från enkätundersökningen som följer nedan skildras främst svaren på de frågor som kan anses vara relevanta för studieområdet Eriksberg.
I en av frågorna fick de svarande beskriva sitt drömboende. Bland de ord som dominerande bland svaren fanns framför allt nära, centrum, staden, natur, restauranger, parker, service, och landsbygden. Genom en kategorisering av svaren kan en grov uppdelning göras av dels en grupp som har sitt drömboende på landsbygden, och dels en grupp som har sitt drömboende i centrala Uppsala nära nöjen, kultur, service och handel. I en annan fråga fick respondenterna ange sina favoritplatser i Uppsala kommun.
De svar som dominerade här var framför allt Hågadalen, Fyrisån, Årummet, Stadsskogen, Stadsparken, Botaniska, och centrum. Många svar kopplades alltså till frilufts-‐ och grönområden, även om typiska turistplatser som domkyrkan och slottet även nämndes i viss utsträckning.
De svarande i enkätundersökningen fick även beskriva sin bild av dagens Uppsala samt sin bild av kommunen i framtiden år 2050 med tre ord. Dagens Uppsala beskrevs främst med orden studenter, växande, centrum, lagom, nära, och vacker. Många svar kretsade alltså kring Uppsala som studentstad, men även att kommunen befinner sig i en tillväxtfas. Framtidens Uppsala beskrevs på samma sätt med orden levande, centrum, storstad, grönt, hållbart, och kollektivtrafik. Många svar byggde alltså på en bild av en kommun som kommer att fortsätta växa och i framtiden utgöra en storstad. Vikten av grönområden och hållbar utveckling stod även centralt.
Slutligen fick respondenterna i enkätundersökningen identifiera platser och miljöer som de ansåg saknas inom Uppsala kommun. De flesta svaren berörde platser specifika till Uppsala stad. Bland de synpunkter som dominerade nämndes avsaknaden av arenor för främst idrott, men även musik. Därutöver lämnades många synpunkter på hur många torg används. Många ansåg att det behövs fler naturliga mötesplatser för Uppsalaborna, samt att de befintliga torgen borde ha en annan roll än vad de har idag. I ett flertal kommentarer påpekades att somliga torg mest fungerar som parkeringsplatser och att det fanns en önskan att människorna skulle få tillbaka herraväldet över dessa torg.
Många svar handlade överlag om att skapa mötesplatser och gynna sociala kontakter.
Generellt uttrycktes önskemål om att det ska finnas ett större utbud av inbjudande sittplatser på centrala platser i tätorten. Det ska upplevas lockande att slå sig ned utan att det behöver medföra några kostnader eller krav på att köpa något. Även om många svar rörde förändringar kopplade till sommarhalvåret nämndes även idéer på hur naturliga mötesplatser också kan skapas under vinterhalvåret, exempelvis genom inglasade platser.
Sammanfattningsvis pekar alltså enkätundersökningen på att invånare och verksamma i Uppsala tätort uppskattar stadens närhet till naturen, men även en levande stad med alla de möjligheter som det innebär. Det finns dock ett behov av fler mötesplatser i staden och miljöer som inspirerar till sociala möten. Bilen anses i detta avseende utgöra en negativ aspekt genom sin barriäreffekt och genom att ta många av stadens potentiella mötesplatser i anspråk.
4.4.2 Resultat från enkätundersökning
I den enkätundersökning som genomfördes i denna studie (se Appendix B) fick de tillfrågade bland annat besvara hur levande de ansåg Eriksberg vara samt vilka faktorer som främst bidrog till att stadsdelen känns levande, liknande den undersökning som beskrevs i avsnitt 3.3.4. I undersökningen förtydligades att levande i detta avseende syftar på inslaget av människor, aktiviteter och rörelser inom och genom området. På frågan om hur levande stadsdelen upplevdes fick de responderande svara för dels dagtid, dels kvälls-‐/nattid på en skala från 1 till 10, där 1 korresponderade till ”inte alls levande” och 10 korresponderade till ”mycket levande”. Svaren som redovisas nedan i Figur 14 och Figur 15 visar att det råder delade uppfattningar kring levandegraden i området. En antydan kan emellertid utläsas att Eriksberg inte upplevs som särskilt levande, speciellt under kvällstid. Tvetydigheten kan till viss del förklaras av att folk har
olika uppfattningar om vad som utgör en levande stadsdel och att personliga intressen påverkar sådana upplevelser, vilket även tydligare framgått utifrån samtal med respondenterna. Utifrån de intervjuer som genomförts och tidigare studier framgår att det många invånare uppskattar främst med Eriksberg är närheten till naturen och inte stadens element.
Figur 14. Enkätfråga: Hur levande upplever du att Eriksberg
är dagtid?
Figur 15. Enkätfråga: Hur levande upplever du att Eriksberg
är kvälls-‐/nattid?
I den andra frågan som ställdes fick respondenterna besvara vilka faktorer de främst ansåg bidra till levandegraden i Eriksberg. Denna fråga var utformad som en flervalsfråga med tretton olika kategorier, inklusive en kategori för andra faktorer som inte stämde in bland något av de givna alternativen. För denna kategori samt för kategorin ”Ett geografiskt fördelaktigt läge” uppmuntrades respondenterna även att förtydliga sina svar. På samma sätt som för den föregående frågan gavs det möjlighet att ange de olika levandefaktorerna för både dagtid (se Figur 16) och kvällstid (se Figur 17).
Respondenterna fick även uppge ett valfritt antal faktorer. På så vis kunde de respondenter som uppfattade Eriksberg som ”inte alls levande” med andra ord avstå från att besvara denna fråga.
Bostäder och handel angavs bland flest respondenter vara av betydelse för livet i området under dagtid. Över 70 % svarade att dessa faktorer spelar en stor roll, följt av ett geografiskt fördelaktigt läge, skolor, gator och torg. De respondenter som uppgav det geografiskt fördelaktiga läget som en faktor hänvisade främst till de omkringliggande naturområdena. Kvällstid visade sig bostäderna ha en överlägset störst betydelse. Dock berodde inte detta på att bostäderna angavs fylla en viktigare funktion under kvällarna, tvärtom angavs resterande faktorer i avsevärt lägre utsträckning än jämfört med dagtid.
0 2 4 6 8 10 12
Inte alls levande Mycket levande
0 2 4 6 8 10
Inte alls levande Mycket levande
På andra och tredje plats angavs ett geografiskt fördelaktigt läge och tydliga gång-‐ och cykelstråk, vilka cirka 30 % av respondenterna uppgav. Kategorin ”annat” besvarades med att det är lätt att få kontakt med främlingar i området.
Figur 16. Enkätfråga: Vilka faktorer i Eriksberg bidrar mest till att det känns levande dagtid?
Figur 17. Enkätfråga: Vilka faktorer i Eriksberg bidrar mest till att det känns levande kvällstid?
Utöver frågorna om levandenivå och -‐faktorer i Eriksberg fick respondenterna besvara tre frågor av mer öppen karaktär. I den första av dessa frågor efterfrågades vad som skulle kunna bidra till ett mer levande Eriksberg. Svaren koncentrerades främst på fler
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%
Kontorsverksamheter Annat**
Inslag av evenemang/nöjen Restauranger, caféer och pubar Sjukvård Kollektivtraxik Skolor Tydliga gång-‐ och Cykelstråk Gator och torg Ett geograxiskt fördelaktigt läge*
Friluftsliv/Naturupplevelser Handel Bostäder
0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80%
Sjukvård Kontorsverksamheter Skolor Inslag av evenemang/nöjen Annat**
Gator och torg Friluftsliv/Naturupplevelser Kollektivtraxik Restauranger, caféer och pubar Handel Tydliga gång-‐ och Cykelstråk Ett geograxiskt fördelaktigt läge*
Bostäder
mötesplatser (framför allt för ungdomar), mer aktiviteter, caféer och restauranger, men även en bättre integration, fler invånare och lägre hyror.
I den andra öppna frågan fick respondenterna uppge om de ansåg att någon typ av plats eller funktion saknades i området i dagsläget. Svar som inkom handlade framför allt om större torg, fler platser och lokaler för kulturutövning, samt ett större kommersiellt utbud.
Den sista öppna frågan syftade till att identifiera populära platser i Eriksberg och de svarande fick uppge sin personliga favoritplats i området. Framför allt uppgavs här Hågadalen och Västertorg, men även pulkabacken och koloniområdet.