Omprogrammering  av  stadens  rum

I   detta   avsnitt   presenteras   olika   projekt   där   försummade   platser   får   en   ny   permanent   betydelse  som  offentliga  rum  och  på  så  sätt  bidrar  till  den  levande  staden.  Dessutom  ges   exempel   på   olika   satsningar   som   strävar   efter   att   omprogrammera   de   befintliga   rummen  för  att  skapa  en  ny  syn  på  stadens  funktioner.  Dessa  idéer  bidrar  till  att  skapa   nya  förutsättningar  för  en  levande  stad  genom  mångfald  och  innovation.  

4.7.2.1 Dome  of  Visions  (DK/SE)  

Dome  of  Visions  är  ett  experiment  och  hållbarhetsprojekt  som  genomförts  i  Köpenhamn   och   Århus   i   Danmark   sedan   2013.   Konceptet   bygger   på   uppförandet   av   en   tillfällig   kupolformad  byggnad  inom  vilket  rum  skapas  för  olika  aktiviteter.  Byggnaden  är  menad   att   utmana   den   traditionella   synen   på   hur   byggnader   skapas   och   inspirera   till   nytänkande  i  utvecklingen  av  framtidens  städer.  Dessutom  fungerar  byggnaden  som  ett   experiment   inom   stadsplanering   och   ämnar   undersöka   hur   liv   kan   skapas   i   mellanrummen   mellan   byggnader   och   de   tillfälliga   platser   som   uppstår   medan   det   byggs,  samt  hur  invånarna  kan  ges  en  mer  aktiv  roll  i  utvecklingen  av  dess  egna  städer   (Dome  of  Visions,  2015).    

Sommaren   2015   uppförs   Dome   of   Visions   enligt   samma   koncept   i   Stockholm   på   KTH   campus.  Här  kommer  hållas  aktiviteter  i  form  av  utställningar,  seminarier,  debatter  och   konstnärliga   evenemang   på   temat   hållbar   utveckling   mellan   september   2015   och   september   2016.   Projektet   drivs   av   NCC   och   KTH   i   samarbete   med   IVL   Svenska   Miljöinstitutet,  Stockholms  stad,  Uniarts  och  Open  Lab  (Dome  of  Visions,  2015).  

Uppförandet   av   ett   Dome   of   Visions   i   Eriksberg   i   samband   med   det   omfattande   renoverings-­‐  och  förtätningsprojektet  skulle  kunna  fungera  som  en  intressant  kanal  för   medborgardeltagande   och   kommuninformation.   Dessutom   skulle   en   sådan   installation   kunna  fungera  som  ett  temporärt  kulturhus  som  uppmanar  till  engagemang  och  socialt   umgänge  bland  invånarna  i  stadsdelen.  

Figur  27.  Uppbyggandet  av  Dome  of  Visions  på  KTH  campus  sommaren  2015.    

4.7.2.2 Guldberg  skole  (DK)  

Guldberg  skole  är  en  skola  i  Köpenhamn  som  har  belysts  som  ett  bra  exempel  på  hur  en   funktion  kan  bidra  till  att  skapa  ett  levande  område.  En  skola  utgör  normalt  enligt  Sibley   (1995)  ett  typiskt  slutet  rum,  begränsat  för  en  specifik  målgrupp  (dvs.  skolans  elever).  

Skolområdet  kring  Guldbergs  skola  utgör  emellertid  förutom  en  skolgård  även  ett  torg   och  en  offentlig  lekplats  på  samma  gång.  Framför  allt  utgör  den  påkostade  lekplatsen  ett   komplement  till  lokalområdets  rekreativa  utbud.  Gränserna  mellan  skolområdet  och  det   offentliga   stadsrummet   har   suddats   ut   och   därigenom   skapat   ett   nytt   stadsrum   som   erbjuder   möjligheter   till   lek,   rörelse   och   avslappning.   De   många   funktionerna   ger   upphov  till  betydligt  fler  aktiviteter  i  området  än  innan  området  byggdes  (Københavns   kommune,  2014;  NORD  Arkitekter,  2010).  

Idén  till  den  nya  mötesplatsen  vid  Guldbergs  skola  grundar  sig  i  att  skolan  fungerar  som   en   naturlig   mötesplats   i   samband   med   att   barn   hämtas   och   lämnas.   Skolan   representerar  så  kallade  nödvändiga  aktiveter,  sådana  som  genereras  oavsett  kvaliteten   på  den  fysiska  miljön.  Genom  att  skapa  ett  nytt  offentligt  rum  och  funktioner  i  anslutning   till   en   sådan   plats   skapas   goda   förutsättningar   för   sociala   och   valfria   aktiviteter   att   uppstå.  Sådana  aktiviteter  kan  uppmuntras  genom  exempelvis  sittplatser  eller  ett  café   intill  skolan  (Gehl,  2003;  Københavns  kommune,  2014;  NORD  Arkitekter,  2010).  

I  Eriksberg  utgör  Eriksbergsskolan  och  Hågadalsskolan  en  viktig  miljö  som  är  centralt   belägen   i   stadsdelen.   Vid   den   kommande   förtätningen   i   stadsdelen   kan   även   en   utbyggnad  av  skolorna  bli  aktuell  för  att  möta  ökningen  av  antalet  invånare.  Guldberg   skole   utgör   ett   intressant   koncept   för   hur   skolområdet   bättre   skulle   kunna   integreras   med  bostadsbebyggelsen  och  stadsdelens  centrum.  

4.7.2.3 Lampbrella  (RU)  

Mikhail  Belyaev  (2015)  var  ute  och  körde  i  regnet  i  centrala  Sankt  Petersburg  en  dag  då   han  genom  gatubelysningens  sken  uppmärksammade  hur  människor  försökte  ta  skydd   från  regnet.  Istället  för  att  bara  lysa  på  människorna  insåg  han  att  lyktstolparna  skulle   kunna   fungera   som   regnskydd.   Lampbrella   utgörs   av   en   lyktstolpe   utrustad   med   en   paraplyliknande  konstruktion.  Sensorer  känner  av  då  det  börjar  regna,  varpå  paraplyet   fälls  ut  och  lyktstolpen  fungerar  som  ett  regnskydd  i  gatumiljön.  

I  länder  med  mycket  nederbörd  skulle  denna  konstruktion  kunna  bidra  till  att  skapa  nya   mötesplatser   i   de   offentliga   rummen   dagar   då   väderförhållandena   annars   inte   tillåter   utomhusaktiviteter.   Prototyper   av   Lampbrella   har   ställts   ut   inom   utställningen   Reprogramming  the  City:  Opportunities    for  Urban  Infrastructure  och  andra  utställningar  i   USA,  Sverige  och  Danmark.  Särskilt  i  Storbritannien  har  konceptet  mötts  med  positiva   reaktioner.  

Sverige  tillhör  ett  land  med  relativt  riklig  nederbörd  och  Eriksberg  utgör  inget  undantag.  

Innovativa   konstruktioner   likt   Lampbrella   uppmuntrar   till   liv   och   rörelser   även   under   dagar  med  mindre  gynnsamt  väder.  

4.7.2.4 Ljusterapi  (FIN/SE)  

Små   förändringar   av   infrastrukturen   i   stadens   kollektivtrafik   kan   bidra   till   att   öka   livskvaliteten   för   invånarna.   I   norra   delarna   av   Norden   är   antalet   soltimmar   få   under   vinterhalvåret.  I  Finland  hade  energibolaget  Fortum  en  kampanj  under  2005,  2006  och   2008,  Fortum  Bright  Light  med  stor  succé.  Kampanjen  innebar  att  busskurer  över  hela   landet  utrustades  med  ljusstarka  lysrör  med  ett  ljussken  som  efterliknar  solens  strålar   för  att  lysa  upp  tillvaron  för  bussresenärerna  under  en  annars  mörk  årstid.  I  väntan  på   bussen  kunde  pendlarna  alltså  njuta  av  några  minuters  ljusterapi.  Umeå  energi  hade  en   likadan   kampanj   2012   i   Umeå   stad   som   har   nåtts   av   internationell   uppmärksamhet.  

Kampanjen   fick   stort   genomslag   bland   antalet   resenärer,   som   fördubblades   under   kampanjens  tid  (Rågsjö-­‐Thorell,  2012).  

Även   i   Uppsala   är   antalet   soltimmar   få   under   vinterhalvåret.   Det   finns   ett   flertal   busshållplatser   inom   Eriksberg   som   genom   en   liknande   lösning   skulle   stärkas   som   mötesplatser.  Dessutom  skulle  resandet  med  kollektivtrafiken  uppmuntras.  

4.7.2.5 Pocket  Park  (SE)  

I  den  växande  staden  ökar  tätheten  mellan  byggnaderna,  vilket  skapar  ett  högt  tryck  på   stadsdelsparker  och  andra  grönytor.  Emellertid  finns  det  många  mellanrum  som  lämnas   outnyttjade   –   gatuhörn,   gränsområden,   jordlotter   och   trottoarer   –   som   anses   vara   för   små  för  att  staden  eller  dess  entreprenörer  ska  ge  dem  någon  uppmärksamhet.  White   Architects   (2015)   har   sett   potentialen   hos   dessa   platser   genom   att   skapa   så   kallade   fickparker.  Förutom  rekreativa  ändamål  erbjuder  dessa  platser  olika  ekosystemtjänster   som   gynnar   såväl   staden   som   dess   invånare   genom   rening   av   luft   och   vatten,  

Holk-­‐  och  belysningsstolpen  –  en  gatlykta  som  även  inhyser  bostäder  för  stadens  fåglar.  

Växtväggen   –   en   grönklädd   vägg   som   filtrerar   luften,   dämpar   buller,   fungerar   som   habitat  för  smådjur,  är  estetiskt  tilltalande  och  avkopplande.  

Stekelväggen   –   håltegel   på   högkant   fungerar   som   bostäder   för   steklar,   exempelvis   det   rödlistade  solitärbiet.  

Fröbytarbyrån   –   här   uppmuntras   till   biologisk   mångfald   i   staden   genom   att   byta   frön   med  andra  stadsodlare.  

I   Eriksberg   finns   det   många   outnyttjade   grönområden   som   genom   en   tydligare   programmering  skulle  bli  attraktivare  och  bidra  till  en  högre  interaktion  mellan  naturen   och  människorna.  Särskilt  i  de  södra  och  västra  delområdena  bidrar  den  modernistiska   hus-­‐i-­‐park-­‐strukturen  med  gott  om  grönområden.  Eftersom  tillgången  till  naturen  utgör   en   viktig   levandeaspekt   för   Eriksberg   kan   skapandet   av   fickparker   på   ett   positivt   sätt   bidra  till  att  stärka  Eriksbergs  identitet.  

4.7.2.6 Rosens  röda  matta  (SE)  

Bilanvändningen   minskar   i   hela   Skandinavien   och   större   delen   av   Europa,   vilket   har   medfört   att   många   städer   ser   efter   nya   bättre   användningsområden   för   parkeringsplatser  och  annan  infrastruktur  för  bilar.  I  Stadsdelen  Rosengård  i  Malmö  har   kommunen  utvecklat  ett  projekt  som  visar  parkeringsplatsernas  potential  som  en  viktig   funktion   för   det   sociala   livet   i   stadsdelen.   Rosengårdsstråket   utgörs   av   ett   nätverk   av   renoverade   och   nyanlagda   ytor   för   gångtrafikanter   och   cyklister   som   rör   sig   mellan   Rosengård  och  centrala  Malmö.  I  mitten  av  nätverket  har  en  före  detta  parkeringsplats   omvandlats  till  en  mötesplats  för  dans,  musik  och  familjeaktiviteter  (Björnson,  2013).  

I  Rosengårdsprojektet  har  ungdomarna  i  stadsdelen,  speciellt  unga  tjejer  fått  delta  och   bestämma   utformningen   av   platsen.   Processen   utformades   för   att   just   unga   tjejer   i   stadsdelen   skulle   ta   plats   i   de   annars   mansdominerade   offentliga   rummen.  

Omvandlingsprojektet   av   parkeringsplatsen   präglades   inte   enbart   av   ett   ungdoms–

orienterat   medborgardeltagande   genom   planerings-­‐   och   utvecklingsprocessen.  

Ungdomarna   fick   även   möjlighet   att   delta   i   själva   uppbyggnaden   och   lära   sig   nya   kunskaper   till   nytta   för   framtida   arbeten.   Korttidsanställningar   på   kommunen   erbjöds   för   att   ordna   testevenemang,   exempelvis   anordnades   en   hållbarhetsfestival,   en   musikshow  och  en  julmarknad  (Björnson,  2013).  

Rosens  röda  matta  utgör  ett  intressant  projekt  som  visar  hur  medborgardeltagande  och   medborgarinflytande   i   planeringsprocesser   kan   bidra   till   att   skapa   positiva   offentliga   miljöer   som   utgår   från   invånarnas   behov   och   intressen.   Vidare   belyser   projektet   hur   målgrupper   som   sällan   gör   sig   hörda   i   stadsutformningen   på   ett   effektivt   sätt   kan   involveras  i  dessa  processer.  Enligt  samtal  med  invånare  i  studien  av  Eriksberg  finns  det   idag   brist   på   mötesplatser   för   stadsdelens   ungdomar.   Att   involvera   denna   målgrupp   i   planeringsprocessen   skulle   därför   bidra   med   både   stimulerande   arbetsuppgifter   för   dessa  samt  möjligheten  att  skapa  nya  offentliga  miljöer  som  attraherar  en  försummad   målgrupp.   Projektet   belyser   dessutom   hur   parkeringsplatserna   i   Eriksberg   kan   få   nya   användningsområden  som  stimulerar  det  sociala  livet  i  stadsdelen.  

4.7.2.7 Trädgård  på  Spåret  (SE)  

Intill  Skanstull  i  södra  Stockholm  finns  ett  gammalt  spårområde  som  vittnar  om  svunna   tiders   hamnverksamhet,   men   som   legat   ödelagt   under   många   år.   Grundarna   till   föreningen   Trädgård   på   Spåret   såg   chansen   att   utnyttja   denna   bortglömda   mark   för   stadsodling.  Sedan  2011  finns  här  därför  en  mötesplats  som  förutom  odlingslotter  även   erbjuder  planteringsskola  för  både  vuxna  och  barn,  caféverksamhet,  bibliotek,  och  olika   kulturella  evenemang  (Trädgård  på  spåret,  2015).  

Detta   projekt   utgör   ytterligare   ett   exempel   på   hur   outnyttjade   områden   kan   få   nya   användningsområden  och  bidra  till  aktiviteter  och  liv.  Intill  Eriksberg  finns  det  redan  ett   större  odlingsområde  i  Ekebydalen  som  är  populärt  bland  dess  medlemmar,  vilket  visar   att  det  finns  ett  intresse  för  odling  bland  stadsdelens  invånare.  Det  finns  emellertid  stor   potential  för  organiserad  odling  även  inne  i  Eriksberg,  där  det  i  dagsläget  existerar  en   hel   del   outnyttjade   och   ovårdade   grönytor   som   enligt   stadsdelens   invånare   försämrar   totalupplevelsen   av   området.   Stadsodling   har   blivit   väldigt   populärt   under   de   senaste   åren  och  passar  väl  in  i  Eriksberg  som  karaktäriseras  av  just  naturen.  Odlingslotter  kan   fungera  som  mötesplatser  mellan  invånare  med  olika  bakgrund  och  ålder  som  delar  ett   intresse  för  odling.  

4.7.2.8 Workaround  (SE)  

Workaround   är   en   nystartad   tjänst   som   syftar   till   att   förmedla   kontorslokaler   för   tillfälliga   ändamål   genom   att   utnyttja   det   redan   existerande   beståndet   av   lokaler.  

Tjänsten   vänder   sig   främst   till   frilansande   yrkesgrupper   utan   permanenta   kontorslokaler,  men  som  behöver  tillgång  till  lokaler  vid  vissa  tillfällen  för  exempelvis   konferenser  eller  möten.  Affärsidén  uppstod  ur  insikten  att  det  finns  en  mängd  lokaler   som   står   outnyttjade   stora   delar   av   dygnet,   samtidigt   som   det   finns   en   brist   och   efterfrågan   på   arbetsplatser.   Exempelvis   finns   det   många   lägenheter   som   står   tomma   större   delen   av   dagen   då   de   boende   befinner   sig   på   sina   arbetsplatser,   kontorslokaler   och  mötesrum  som  bara  används  vid  ett  fåtal  tillfällen  och  affärslokaler  som  bara  håller   öppet   och   används   under   vissa   tider   på   dygnet.   Innehavarna   av   dessa   lokaler   skulle   således   kunna   välja   att   hyra   ut   dem   då   de   inte   används   till   de   som   behöver   dem.  

Konceptet  Workaround  bidrar  alltså  till  att  optimera  lokalanvändningen  (Workaround,   2015).   Detta   koncept   möjliggör   för   renodlade   bostadsområden   som   utgörs   av   en   majoritet   nattbefolkning   att   även   få   in   en   dagbefolkning   genom   adderandet   av   kontorsverksamhet.   Detta   medför   ett   högre   och   jämnare   befolkningsantal   över   hela   dygnet  och  en  större  mångfald,  vilket  bidrar  till  att  skapa  ett  mer  levande  område.  

Eriksberg   utgör   i   princip   ett   renodlat   bostadsområde   som   därför   har   en   låg   andel   dagbefolkning.   Ett   koncept   med   flexibla   arbetsplatser   skulle   därför   vara   ett   intressant   sätt  att  introducera  nya  funktioner  i  stadsdelen  och  en  högre  andel  dagbefolkning,  vilket   skulle  kunna  få  positiva  effekter  för  stadslivet  i  området.