P ROBLEMATISERING

Eriksberg   utgör   i   princip   ett   renodlat   bostadsområde   som   därför   har   en   låg   andel   dagbefolkning.   Ett   koncept   med   flexibla   arbetsplatser   skulle   därför   vara   ett   intressant   sätt  att  introducera  nya  funktioner  i  stadsdelen  och  en  högre  andel  dagbefolkning,  vilket   skulle  kunna  få  positiva  effekter  för  stadslivet  i  området.  

4.8 Problematisering  

Detta  avsnitt  syftar  till  att  utifrån  fallstudien  sammanfatta  och  lyfta  problematiken  hos   dagens   Eriksberg   kopplat   till   dels   problemformuleringen   för   denna   studie,   dels   de   förutsättningar  som  enligt  den  bakomliggande  litteraturen  i  kapitel  3  krävs  för  att  skapa   den  levande  staden.  

Eriksberg   är   en   stadsdel   med   tydliga   influenser   från   de   modernistiska   planerings-­‐

idealen.  Eftersom  stadsdelen  har  vuxit  fram  succesivt  under  flera  olika  tidsepoker  har  de   olika   delområdena   även   kraftigt   varierande   fysisk   struktur.   Dessa   förutsättningar   har   även   kommit   att   influera   den   socioekonomiska   och   den   sociokulturella   samman–

sättningen  inom  stadsdelen  som  följer  den  fysiska  strukturen.  Området  i  sin  helhet  har   därför   en   mångfald   av   användare,   medan   de   olika   delområdena   består   av   relativt   homogena   sammansättningar.   De   modernistiska   influenserna   innebär   att   Eriksberg   är   ett  renodlat  bostadsområde  med  en  tydlig  funktionsuppdelning  mellan  bostadsändamål,   handel,  service  och  skolor.  En  hög  andel  av  husen  är  byggda  enligt  principen  hus  i  park,  

vilket   har   gett   området   en   luftig   karaktär   med   en   betydande   grönstruktur.   Eriksbergs   tydliga  funktion  som  ett  bostadsområde  innebär  att  nattbefolkningen  är  markant  större   än   dagbefolkningen.   Detta   innebär   att   stadsdelen   stora   delar   av   dygnet   har   ett   lågt   befolkningsantal.  Eriksberg  kan  i  dagsläget  beskrivas  som  en  sovstad.  

 Stora  delar  av  bostadsbeståndet  i  Eriksberg  har  vuxit  fram  under  tidigt  1960-­‐tal  och  står   inför   en   omfattande   förnyelseprocess.   Det   finns   även   avsikter   att   kombinera   dessa   renoveringar  med  en  större  förtätning  av  stadsdelen  för  att  möta  det  ständigt  växande   bostadsbehovet.   Dessa   åtgärder   innebär   en   omfattande   utveckling   av   stadsdelen   och   parallellt  med  arbetet  med  denna  studie  har  Uppsala  kommun  därför  arbetat  med  att  ta   fram  ett  planprogram  för  hela  stadsdelen.  Visionerna  för  Eriksberg  är  att  skapa  en  mer   stadsmässig  och  levande  stadsdel  än  vad  fallet  är  idag.  

Utifrån   resultaten   av   fallstudien   upplever   Eriksbergs   invånare   att   stadsdelen   har   bristfälligt  med  offentliga  mötesplatser,  handel,  service  och  allra  helst  kvällsaktiviteter   som   riktar   sig   till   alla   målgrupper.   De   offentliga   rum   som   uppskattas   mest   är   stadsdelscentrumet   Västertorg,   samt   naturreservatet   Hågadalen.   Västertorg   bjuder   emellertid   enbart   in   till   en   limiterad   aktivitetsnivå   med   dess   fåtal   verksamheter.  

Hågadalens  höga  popularitet  vittnar  om  ett  stort  intresse  för  naturen  bland  invånarna  i   Eriksberg.  Den  kommande  förtätningen  av  stadsdelen  möts  av  blandade  åsikter  bland  de   boende.  Det  är  därför  viktigt  att  en  utveckling  av  Eriksberg  sker  på  Eriksbergs  villkor.  

Inslag  av  fler  aktiviteter  och  verksamheter  som  inte  sker  på  bekostnad  av  naturvärdena   kan  därför  bidra  till  att  skapa  ett  mer  levande  Eriksberg.  

Naturen  utgör  en  av  Eriksbergs  viktigaste  karaktärsdrag.  Bortsett  från  de  omgärdande   naturreservaten  finns  det  en  välutbredd  grönstruktur  även  inom  stadsdelen.  Många  av   dessa  rum  är  emellertid  tämligen  outnyttjade  ovårdade  och  har  potential  att  utvecklas   för   att   bidra   till   en   attraktivare   och   mer   levande   stadsdel.   Välordnade   gräsytor   utgör   enligt   Carmona   (2014)   populära   miljöer   för   kvardröjande   aktiviteter.   Populära   parkmiljöer  kan  enligt  Jacobs  (1961)  skapas  genom  att  tillföra  särskilda  funktioner  som   lockar  dit  människor.  Dessa  bör  helst  vara  av  primära  slag  om  en  tillräcklig  mångfald  av   besökare  över  stora  delar  av  dygnet  ska  kunna  attraheras.  Exempelvis  skulle  funktioner   och  aktiviteter  som  bad,  konserter,  utomhusbio  eller  teaterföreställningar  kunna  utgöra   sådana  primära  funktioner  i  Eriksberg.  Vidare  finns  det  fyra  kvalitativa  förutsättningar   som   krävs   för   att   en   sådan   miljö   ska   lyckas.   Sinnrikhet,   centrumbildning,   sol,   och   inramning.   Detta   innebär   platser   som   omfattar   strukturell   variation   med   ett   tydligt   centrum,   gott   om   genomsläpplighet   för   solljus   och   en   tydlig   inramning   av   omkring–

liggande  stadskvarter  (se  även  3.2.3)  (Jacobs,  1961).  

Förutsättningarna   för   en   lyckad   parkmiljö   gäller   även   för   torg.   Västertorg   uppfyller   villkoren   för   centrumbildning   och   solljus,   men   saknar   en   tillräcklig   sinnrikhet   och   inramning.  Torget  är  förvisso  inramat  i  tre  riktningar,  men  ebbar  i  den  fjärde  riktningen   ut  mot  en  parkering  som  isolerar  torget  från  vägen.  En  större  fysisk  variation,  tätare  och   högre  byggnadsstruktur  med  fler  primära  funktioner  skulle  bidra  till  att  göra  Västertorg   mer  levande.  

Generellt  skulle  fler  primära  funktioner  i  Eriksberg  bidra  till  fler  nödvändiga  aktiviteter,   vilket  i  sin  tur  genererar  både  valfria  och  sociala  aktiviteter,  samt  har  en  positiv  effekt  på   stadslivet  (Gehl,  2003;  Jacobs,  1961).  Fler  sittplatser  av  varierande  former  i  stadsdelen  

skulle  även  bidra  till  fler  kvardröjande  aktiviteter.  För  att  dessa  ska  användas  i  största   möjliga   utsträckning   bör   de   placeras   i   kanterna   av   rummen   på   grund   av   den   karaktäristiska   kanteffekten:   Enligt   de   Jonge   (1967)   används   helst   kantzonerna   i   rummen   av   dess   besökare.   Där   ges   bäst   överblick   av   rummet,   vilket   ger   bra   förutsättningar  för  sociala  aktiviteter.  Bra  placeringar  av  sittplatser  är  därför  exempelvis   intill  väggar,  träd  och  buskage.  

Omvärldsstudien  i  avsnitt  4.7  bidrar  med  inspiration  till  hur  Eriksberg  skulle  kunna  bli   mer   levande   genom   tillförandet   av   såväl   nya   fysiska   element   som   mer   tillfälliga   förändringar  av  gatumiljön.    

Om  de  offentliga  rummen  i  Eriksberg  tillförs  dessa  funktioner  och  egenskaper  i  samband   med   en   ökning   av   antalet   invånare   finns   goda   chanser   för   stadsdelen   att   bli   mer   stadsmässig   utifrån   den   lokala   fysiska   kontexten.   Därutöver   krävs   troligtvis   en   mer   uppblandad   socioekonomisk   och   sociokulturell   struktur   inom   området   än   vad   som   råder  i  dagens  Eriksberg,  vilket  utgör  en  viktig  förutsättning  för  att  skapa  mångfald,  liv   och  rörelse  över  en  större  del  av  dygnet  (Jacobs,  1961).