De offentliga rummens betydelse för livet i staden: En fallstudie av stadsdelen Eriksberg

De  offentliga  rummens  betydelse  för  livet  i   staden  

En  fallstudie  av  stadsdelen  Eriksberg  

EDWIN  BJÖRKEFALL  

SoM  EX  2015-­‐23  

___________________________________________  

KUNGLIGA  TEKNISKA  HÖGSKOLAN  

SKOLAN  FÖR  ARKITEKTUR  OCH  SAMHÄLLSBYGGNAD   Institutionen  för  Samhällsplanering  och  miljö   Avdelningen  för  Urbana  och  regionala  studier  

EXAMENSARBETE  INOM  URBANA  OCH  REGIONALA  STUDIER,  AVANCERAD  NIVÅ  

STOCKHOLM  2015  

ABSTRACT  

English   title:   The   meaning   of   public   spaces   for   city   life   –   a   case   study   of   the   neighbourhood  Eriksberg.  

Degree  Project  in  Urban  and  Regional  Planning  

Master  Thesis  in  Sustainable  Urban  Planning  and  Design   KTH,  Royal  Institute  of  Technology,  Stockholm.  

Supervisor:  Tigran  Haas   Examiner:  Karin  Bradley   Date:  September  2015    

Public  spaces  have  through  history  formed  an  important  function  as  meeting  places  for   people  living  in  the  city.  According  to  some  critics,  the  prevailing  planning  ideals  during   the   era   of   the   Modernism   neglected   these   functions,   thus   creating   neighbourhoods   characterised   by   low   interaction   among   the   citizens.   Present   urban   planning   is   once   again   appreciating   the   value   of   creating   vibrant   and   liveable   neighbourhoods   with   a   human  scale  in  mind.  Given  the  high  development  pressure  in  Sweden  and  around  the   world  has  however  entailed  great  challenges  for  the  urban  planning  practise,  which  in   some  cases  seems  to  fail  in  supplying  the  most  essential  settings  for  creating  the  liveable   city.  The  aim  of  this  study  is  to  explore  how  public  spaces  can  contribute  to  the  creation   of   liveable   cities,   looking   at   a   specific   case   study   of   the   neighbourhood   Eriksberg   in   Uppsala.  This  study  stands  on  an  assumption  of  the  existence  of  a  connection  between   physical   design   and   human   behaviour   and   explores   how   the   environment   affects   our   behaviour.  Eriksberg  is  currently  undergoing  a  regeneration  and  densification  process.  

Carrying  out  a  literature  study,  a  survey,  interviews  and  observations  have  resulted  in   the  identification  of  a  number  of  liveability  factors.  The  liveable  city  is  created  through   participation,   collaboration   and   integration.   Furthermore,   an   urbane   and   liveable   city   can  be  described  with  words  such  as  diversity,  density,  a  high  concentration  of  people,   an  open  physical  structure  and  features  of  a  variety  of  different  functions  and  activities.  

Eriksberg  is  currently  an  area  with  weak  connections  and  poor  urban  qualities,  although  

strongly   characterized   by   its   proximity   to   the   nature.   The   results   from   this   study  

highlight   the   importance   of   taking   advantage   of   existing   values   in   order   to   create   a  

liveable  city.  The  nature  appeared  to  be  a  valued  living  factor  in  the  case  of  Eriksberg,  

highly   appreciated   by   the   residents   in   the   area.   By   implementing   a   development  

approach   for   Eriksberg   focusing   on   a   higher   accessibility,   a   greater   range   of   primary  

functions   and   different   activities,   a   neighbourhood   that   is   perceived   as   more   liveable  

than  in  the  current  situation  can  be  created.    

SAMMANFATTNING  

De   offentliga   rummen   har   i   alla   tider   utgjort   en   viktig   funktion   som   mötesplatser   för   stadens  invånare.  Planeringsidealen  som  rådde  under  modernismen  anses  bland  en  del   kritiker  ha  försummat  dessa  funktioner  med  följder  i  skapandet  av  stadsdelar  med  låg   interaktion   bland   dess   invånare.   Dagens   stadsplaneringsideal   eftersträvar   att   skapa   levande  stadsdelar  som  är  stadsmässiga  och  utgår  från  den  mänskliga  skalan.  Det  höga   exploateringstrycket   i   Sverige   och   världen   över   har   emellertid   medfört   stora   utmaningar  för  stadsplaneringen  som  inte  alltid  lyckas  skapa  den  levande  staden.  Syftet   med  denna  studie  är  att  utifrån  en  fallstudie  undersöka  hur  de  offentliga  rummen  kan   bidra   till   att   skapa   städer   som   är   mer   levande.   Studien   utgår   från   att   det   finns   ett   samband   mellan   den   fysiska   designen   och   människans   beteenden   och   undersöker   närmare   hur   omgivningen   påverkar   vårt   beteende.   Eriksberg   är   en   stadsdel   i   Uppsala   som   för   tillfället   genomgår   en   förnyelse-­‐   och   förtätningsprocess.   Genom   en   litteraturstudie,   enkätundersökning,   intervjuer   och   observationer   har   olika   levandefaktorer   kunnat   identifieras.   Enligt   litteraturen   skapas   den   levande   staden   genom  deltagande,  samarbete  och  integration.  En  stadsmässig  och  livfull  stad  bygger  på   mångfald,  täthet,  en  hög  befolkningskoncentration,  en  öppen  fysisk  struktur  och  inslag   av   många   olika   funktioner   och   aktiviteter.   Eriksberg   utgörs   i   dagsläget   av   ett   svagt   sammankopplat  område  med  få  stadskvaliteter,  men  som  är  starkt  präglat  av  närheten   till   naturen.   Resultaten   från   denna   studie   belyser   vikten   av   att   ta   vara   på   befintliga   värden   för   att   skapa   en   levande   stad,   i   fallet   Eriksberg   utgör   naturen   en   värdefull   levandefaktor  som  stadsdelens  invånare  värderar  högt.  Genom  att  utveckla  Eriksberg  till   en   stadsdel   med   högre   tillgänglighet,   med   ett   större   utbud   av   primära   funktioner   och  

olika  aktiviteter  kan  en  stadsdel  som  upplevs  som  mer  levande  än  idag  skapas.      

FÖRORD  

Arbetet  med  denna  uppsats  har  varit  en  spännande  och  lärorik  process  som  har  bidragit   med   många   nya   kunskaper   och   perspektiv   på   förhållandet   mellan   stadsplanering   och   människors  beteende.  Jag  vill  tacka  Ida,  familj  och  vänner  för  allt  stöd  och  uppmuntran.  

Jag   vill   vidare   tacka   Stadsbyggnadsförvaltningen   på   Uppsala   kommun   som   har   bistått   mig   med   resurser   och   ovärderlig   kunskap.   Jag   vill   vidare   tacka   alla   er   som   ingått   i   arbetsgruppen  för  utvecklingen  av  Eriksberg,  särskilt  Lisa  Hellberg.  Ni  har  alla  bidragit   med  idéer,  spännande  diskussioner,  resurser  och  ovärderlig  kunskap  som  har  hjälpt  föra   detta  arbete  framåt.  Stort  tack  går  till  min  handledare  Niclas  Andersson  som  har  stöttat   och  inspirerat  mig  genom  hela  processen,  samt  bidragit  med  värdefull  feedback.  

Jag  vill  dessutom  tacka  min  handledare  Dr.  Tigran  Haas  på  KTH  för  hans  positiva  stöd   och   bidrag   med   relevant   litteratur   om   offentliga   rum   och   forskningsmetoder.   Jag   vill   även   tacka   Tigran   för   att   ha   givit   mig   möjligheten   att   bidra   med   min   studie   till   forskningsprojektet  Social  Life  &  Urban  Form.  

Tack  Ax:son  Johnson  Foundation  för  ert  finansiella  stöd  och  för  möjligheten  att  bidra  till   forskningsprojektet  Social  Life  &  Urban  Form  genom  detta  arbete.  

Slutligen   vill   jag   tacka   alla   er   som   jag   kommit   i   kontakt   med   i   Eriksberg   under   processens   gång.   Ni   har   alla   bidragit   med   värdefull   information   som   har   varit   till   stor   nytta  för  denna  studie  tack  vare  er  kunskap  om  den  lokala  kontexten  i  Eriksberg.  

Stockholm,  september  2015    

INNEHÅLL  

ABSTRACT  ...  I   SAMMANFATTNING  ...  II   FÖRORD  ...  III   INNEHÅLL  ...  IV  

1   INTRODUKTION  ...  1  

1.1   P ROBLEMFORMULERING  ...  2  

1.2   S YFTE  OCH  FRÅGESTÄLLNING  ...  2  

1.3   U PPSATSENS  STRUKTUR  ...  3  

2   METOD  ...  4  

2.1   T ILLVÄGAGÅNGSSÄTT  ...  4  

2.1.1   Epistemologiska  överväganden  ...  4  

2.1.2   Ontologiska  antaganden  ...  5  

2.1.3   Kvantitativa  och  kvalitativa  studier  ...  5  

2.2   I NFLYTELSERIKA  REFERENSER  ...  5  

2.3   F ALLSTUDIEN   E RIKSBERG  ...  7  

2.4   O MVÄRLDSSTUDIE  ...  8  

2.5   I NSAMLING  AV  DATA  ...  8  

2.5.1   Arkivmaterial  och  sekundärdata  ...  8  

2.5.2   Enkätundersökning  ...  9  

2.5.3   Intervjuer  ...  10  

2.5.4   Observationer  ...  12  

2.6   E TISKA  ASPEKTER  ...  12  

2.7   A VGRÄNSNINGAR  ...  13  

3   BAKOMLIGGANDE  STUDIER  ...  14  

3.1   O FFENTLIGA  RUM  ...  14  

3.1.1   Begreppet  offentliga  rum  ...  14  

3.1.2   Olika  typer  av  offentliga  rum  ...  16  

3.1.3   Betydelsen  av  offentliga  rum  ...  19  

3.2   S TADENS  OLIKA  FUNKTIONER  ...  20  

3.2.1   Funktioner  på  olika  nivåer  ...  21  

3.2.2   Gaturummets  funktioner  ...  22  

3.2.3   Stadens  öppna  rum  ...  26  

3.2.4   Stadsdelens  funktioner  ...  27  

3.3   D EN  LEVANDE  STADEN  ...  28  

3.3.1   Målet  om  den  levande  staden  ...  29  

3.3.2   Förutsättningar  för  en  levande  stad  ...  30  

3.3.3   Rörelser  och  aktiviteter  ...  33  

3.3.4   Levandefaktorer  ...  34  

3.3.5   Aktivitetsskapande  egenskaper  ...  35  

4   FALLSTUDIEN  ERIKSBERG  ...  42  

4.1   B AKGRUND  ...  42  

4.1.1   Läge  och  förutsättningar  ...  42  

4.1.2   Visioner  för  Eriksberg  ...  45  

4.1.3   Avgränsning  av  fallstudien  ...  48  

4.2   D EN  DEMOGRAFISKA  OCH  SOCIOEKONOMISKA  KONTEXTEN  ...  49  

4.2.1   Demografi  ...  49  

4.2.2   Socioekonomisk  kontext  ...  49  

4.3   D EN  FYSISKA  KONTEXTEN  ...  50  

4.3.1   Bebyggelsetypologier  ...  50  

4.3.2   Gatunätet  ...  51  

4.3.3   Lokalisering  av  entréer  ...  53  

4.3.4   Identifierade  mötesplatser  ...  54  

4.4   I DENTIFIERADE  LEVANDEFAKTORER  ...  54  

4.4.1   Tidigare  studier  ...  54  

4.4.2   Resultat  från  enkätundersökning  ...  55  

4.5   D EN  SOCIOKULTURELLA  KONTEXTEN  ...  58  

4.5.1   Tidigare  studier  ...  58  

4.5.2   Intervjuer  och  samtal  ...  59  

4.6   I DENTIFIERADE  BETYDANDE  OFFENTLIGA  RUM  ...  60  

4.6.1   Västertorg  ...  60  

4.6.2   Biblioteket  ...  62  

4.6.3   Fritidsgården  ...  63  

4.6.4   Träffpunkten  ...  63  

4.6.5   Naturreservaten  ...  64  

4.6.6   Ekebydalen  ...  64  

4.6.7   Skolområdet  ...  65  

4.6.8   Granitvägen  ...  66  

4.6.9   Lekplatserna  ...  67  

4.7   O MVÄRLDSSTUDIE  ...  67  

4.7.1   Människan  och  gatumiljön  ...  67  

4.7.2   Omprogrammering  av  stadens  rum  ...  71  

4.8   P ROBLEMATISERING  ...  75  

5   DISKUSSION  ...  78  

5.1   A NALYS  UTIFRÅN  FRÅGESTÄLLNINGEN  ...  78  

5.1.1   Den  fysiska  strukturen  ...  78  

5.1.2   Den  sociokulturella  strukturen  ...  81  

5.1.3   Exempel  från  omvärlden  ...  82  

5.2   S LUTSATSER  ...  83  

5.3   R EKOMMENDATIONER  ...  84  

5.4   V IDARE  STUDIER  ...  85  

6   REFERENSMATERIAL  ...  86  

F ÖRTECKNING  ÖVER  FIGURER  ...  86  

F ÖRTECKNING  ÖVER  TABELLER  ...  87  

K ÄLLFÖRTECKNING  ...  87  

A PPENDIX  ...  92  

APPENDIX  A  ...  93  

APPENDIX  B  ...  100  

APPENDIX  C  ...  101    

1 INTRODUKTION  

Stadsplaneringen   möts   ständigt   av   nya   utmaningar.   Rådande   ideal   har   i   alla   tider   influerat  det  som  byggs  i  städerna  på  både  gott  och  ont.  Precis  som  modet  i  exempelvis   klädindustrin   förändras   även   modet   i   hur   städerna   och   dess   komponenter   utformas.   I   många   städer   kan   denna   utveckling   tydligt   bevittnas   genom   de   olika   bebyggelse-­‐

typologier   som   likt   årsringar   ofta   leder   ut   från   den   gamla   stadskärnan   till   yngre   stadsdelar   i   periferin,   allt   eftersom   staden   successivt   expanderat.   På   samma   sätt   har   även   synen   på   de   offentliga   rummens   funktion   varierat   genom   tiderna.   Mänskliga   bosättningar   har   sedan   urminnes   tider   inrymt   offentliga   funktioner.   Kring   samhällets   mötesplatser   har   framförallt   kulturella   och   religiösa   yttringar   centrerats,   varpå   denna   plats  fyllt  en  viktig  sociokulturell  funktion  för  samhällets  invånare  (Silberberg  &  Lorah,   2013).   De   offentliga   rummen   har   dessutom   genom   alla   tider   utgjort   en   plattform   för   infrastruktur   och   transportleder,   men   även   tillhandahållit   utrymme   för   aktiviteter   av   mer  social  karaktär,  som  exempelvis  en  plats  för  uppträdanden,  utbyte  av  idéer  och  en   tillflykt   från   vardagen   (Carr   et   al.,   1992).   I   modern   tid   fyller   dessa   miljöer   en   kanske   ännu   viktigare   funktion   i   de   myllrande   storstäderna.   I   dessa   miljöer   är   de   flesta   människorna   anonyma   främlingar   för   varandra,   ofta   även   den   närmaste   grannen.   En   alienerad   miljö   kan   tendera   att   skapa   en   viss   känsla   av   otrygghet.   Genom   att   de   offentliga   rummen   bjuder   in   till   olika   interaktioner   mellan   stadens   invånare   uppstår   emellertid  en  viss  passiv  form  av  kontakt  som  kan  bidra  till  att  en  viss  trygghetskänsla   infinner   sig   (Jacobs,   1961).   En   förutsättning   för   att   detta   kontaktskapande   uppstår   är   dock  att  de  offentliga  rummen  inbjuder  till  rörelse  och  aktiviteter,  något  inte  alla  rum   lyckas  uppfylla  (Gehl,  2003).  

Under   modernismens   planeringsideal   ansågs   bilen   utgöra   framtidens   transportmedel,   samtidigt  som  husen  avskärmades  från  gatan  i  noga  avskilda  enklaver,  inbäddade  i  en   parkstruktur   för   att   skapa   en   säker   och   hälsosam   bostadsmiljö.   Dessa   planeringsideal   har   enligt   en   del   kritiker   medfört   negativa   konsekvenser   för   stadslivet   (Jacobs,   1961;  

Lynch,  1960;  Whyte,  1980).  Det  funktionsuppdelade  samhället  har  enligt  dessa  kritiker   bidragit  till  att  skapa  isolerade,  livlösa  och  otrygga  miljöer,  i  vilka  avsaknaden  på  social   gemenskap   gjort   sig   kännbar   (Jacobs,   1961).   Som   en   motreaktion   på   modernismen   uppkom   ett   nytt   ideal   baserat   på   den   mänskliga   skalan.   Insikten   om   att   städerna   bör   byggas  för  människorna  som  bor  i  dem  snarare  än  att  människorna  ska  anpassa  sig  efter   städerna   har   gett   upphov   till   en   stadsplanering   som   utgår   från   människans   behov.   De   offentliga   rummens   funktion   som   en   mötesplats   för   stadens   invånare   utgör   en   viktig   aspekt  för  att  skapa  den  levande  staden.  En  levande  stad  kan  förklaras  som  en  stad  full  av   liv   och   rörelser   som   utgör   en   attraktiv   vistelsemiljö   och   ger   upphov   till   bekvämlighet,   sociala   möten   och   trygghet   (Carr   et   al.,   1992;   Gehl,   2003),   men   även   deltagande,   samarbete  och  integration  (Tunström,  2014).  Dessa  utgör  positiva  aspekter  som  många   förknippar  med  den  välfungerande  storstaden  (Carr  et  al.,  1992;  Gehl,  2003).  Emellertid   har   många   stadsplanerare   och   arkitekter   återigen   börjat   negligera   den   viktiga   kopplingen   mellan   stadsutformningen   och   den   mänskliga   skalan,   ofta   till   följd   av   ekonomiska   prioriteringar,   brist   på   tid   och   resurser.   Detta   kan   bevittnas   bland   nya   stadsdelar  som  växer  fram  utan  att  sätta  människornas  behov  i  centrum  (Haas,  2015).  

Hur  de  offentliga  rummen  bör  hanteras  för  att  skapa  förutsättningar  för  en  levande  stad  

är  därför  på  nytt  mål  för  en  pågående  diskussion  i  samhället,  ur  vilken  denna  studie  tar   sin  ansats.  

1.1 Problemformulering  

Denna   studie   är   utformad   utifrån   ett   samarbete   med   stadsbyggnadsförvaltningen   på   Uppsala   kommun,   samt   inom   temat   för   KTH:s   och   Ax:son   Johnson-­‐stiftelsens   projekt   Social   Life   &   Urban   Form   och   fokuserar   främst   på   sambanden   mellan   den   fysiska   utformningen   av   de   offentliga   rummen   och   den   levande   staden.   Studien   bygger   på   ett   antagande   att   utformningen   av   de   offentliga   rummen   har   en   viktig   betydelse   för   att   generera   liv,   rörelse   och   aktiviteter   bland   användarna   av   rummen.   Det   höga   förtätningstrycket  i  stadsdelen  Eriksberg  i  Uppsala  har  lett  till  Uppsala  kommuns  arbete   med  framtagandet  av  ett  nytt  planprogram  för  området.  Utifrån  kommunens  framtids-­‐

visioner   ska   Eriksberg   utvecklas   till   ett   mer   stadsmässigt   och   levande   område.   Denna   studie   har   därför   i   samråd   med   kommunen   utformats   med   syfte   att   utifrån   den   befintliga   lokala   kontexten   undersöka   vad   som   utgör   en   levande   stadsdel   där   liv   och   rörelse   genereras.   Det   finns   många   faktorer   att   ta   hänsyn   till   i   utvecklingen   av   ett   befintligt   bebyggelseområde,   vilket   medför   en   dimension   av   komplexitet   i   genomförandet  av  kommunens  visioner.  

Projektet   Social   Life   &   Urban   Form   är   ett   forskningsprojekt   inom   stadsplanering   och   design  som  undersöker  vilken  betydelse  den  fysiska  designen  har  och  huruvida  det  finns   ett   tydligt   samband   mellan   fysisk   utformning   och   sociala   beteenden.   Modernismens   påverkan  på  stadsplaneringen  har  enligt  vissa  kritiker  (som  ovan  nämnts)  bidragit  till   att  skapa  städer  i  vilka  människans  behov  har  förminskats  till  förmån  för  bland  annat   bilismens   framväxt   och   de   storskaliga   kontorskomplexen   (Jacobs,   1961;   Söderlind  

&.Nedstam,  2015).  Återigen  är  den  oumbärliga  kopplingen  mellan  utformning  och  liv  på   väg   att   glömmas   bort   och   de   mänskliga   aspekterna   av   den   fysiska   utformningen   av   staden  bortprioriteras.  Projektet  utgår  från  att  det  finns  ett  uppenbart  samband  mellan   den   fysiska   designen   och   människans   beteenden   och   syftar   således   till   att   närmare   undersöka  hur  omgivningen  påverkar  vårt  beteende.  Svaren  på  dessa  frågor  söks  genom   omfattande  tvärdisciplinär  och  kvalitativ  forskning.  Däribland  utförs  explorativa  studier,   fallstudier  och  grundande  teorier  (Haas,  2015).  Syftet  med  denna  studie  faller  således  in   under  ramen  för  detta  projekt.  

1.2 Syfte  och  frågeställning  

Denna   studie   undersöker   de   offentliga   rummens   roll   utifrån   dess   funktion   som   mötesplatser.   Detta   kräver   en   initial   förståelse   för   vad   offentliga   rum   är   och   vilka   funktioner   de   offentliga   miljöerna   uppfyller   för   stadens   invånare.   Dessutom   krävs   en   förståelse   för   hur   staden   fungerar   utifrån   dess   fysiska   och   sociokulturella   sammansättning,  samt  hur  denna  antingen  kan  skapa  förutsättningar  för  eller  motverka   en   levande   stadsmiljö.   Dessa   frågor   kommer   att   behandlas   utifrån   en   fallstudie   av   stadsdelen  Eriksberg  i  Uppsala.  Syftet  med  denna  studie  är  således  att  undersöka  hur  de   offentliga  rummen  kan  bidra  till  att  skapa  en  levande  stad  utifrån  förutsättningarna  hos   ett   givet   område.   Förhoppningen   är   att   denna   studie   ska   kunna   bidra   till   en   ökad   förståelse  för  vilka  åtgärder  som  kan  genomföras  av  olika  aktörer  i  staden  för  att  skapa   förutsättningar  för  en  levande,  trygg  och  attraktiv  stad.  

Utifrån  studiens  syfte  ämnas  följande  huvudfråga  besvaras.  Denna  är  vidare  nedbruten  i  

tre  underfrågor.  

v Hur   kan   de   offentliga   rummen   bidra   till   att   skapa   ett   levande   bostadsområde?  

o Hur  påverkar  den  fysiska  strukturen  av  de  offentliga  rummen  människors   förhållande  till  dem?  

o Vilka   samband   finns   mellan   den   sociokulturella   strukturen   och   hur   levande  de  offentliga  rummen  är?  

o Vilka  goda  exempel  på  användningen  och  utformningen  av  offentliga  rum   existerar  i  omvärlden  som  skulle  kunna  tillämpas  i  fallet  Eriksberg?  

1.3 Uppsatsens  struktur  

Kapitel   1   ger   en   introduktion   till   studien,   dess   problemformulering,   syfte   och   frågeställning.  I  kapitel  2  presenteras  de  metodologiska  tillvägagångsätt  som  använts  i   studien.   En   genomgång   ges   av   de   metodologiska   värderingar   som   gjorts,   samt   en   förklaring  av  de  metoder  som  använts  för  insamlande  av  data  till  studien.  Kapitel  3  ger   en   grundlig   genomgång   av   de   bakomliggande   teorier   och   studier   som   denna   studie   baseras  på,  vilka  utgår  från  betydelsen  av  de  offentliga  rummen.  I  kapitel  4  presenteras   fallstudien  av  Eriksberg  utifrån  dess  bakgrund  och  lokala  kontext.  Dessutom  presenteras   resultaten  från  datainsamlingen,  de  identifierade  betydande  offentliga  rummen,  samt  en   kortare   omvärldsstudie   med   ett   antal   referensprojekt.   Kapitel   5   diskuterar   resultaten   från   studien   utifrån   problemformuleringen,   besvarar   frågeställningen   och   bidrar   med   några   slutsatser   och   rekommendationer,   samt   identifierar   vidare   studier.   Kapitel   6   presenterar   en   översikt   av   figurer   och   tabeller,   samt   en   källförteckning.   Detta   följs   av  

appendix.      

2 METOD  

Detta   kapitel   redogör   för   och   motiverar   de   olika   metoder   som   har   använts   i   denna   studie  och  kopplar  även  dessa  till  forskningsmetodikens  grunder.  

2.1 Tillvägagångssätt  

En  studie  kan  genomföras  på  olika  tillvägagångsätt.  En  vanlig  uppdelning  är  den  mellan   deduktiva   och   induktiva   metoder.   En   deduktiv   metod   utgår   från   att   teorin   beskriver   verkligheten.  En  eller  flera  hypoteser  skapas  utifrån  detta  antagande  som  sedan  testas   empiriskt.   Beroende   på   resultaten   kan   sedan   hypoteserna   antingen   bekräftas   eller   förkastas.   Vidare   bidrar   resultaten   till   att   teorin   antingen   stärks,   modifieras   eller   förkastas.   En   induktiv   metod   utgår   tvärtemot   från   empiriska   studier.   Resultaten   från   studierna  används  sedan  som  grund  för  teorin.  Den  senare  metoden  har  ofta  en  generell   och   svårtillämpad   användning   i   studier   av   praktisk   natur,   vilket   medför   att   många   induktiva   studier   innehåller   deduktiva   element.   Det   finns   även   en   tredje   metod   som   består  av  en  mix  av  de  bägge  metoderna,  en  abduktiv  metod  (Bryman,  2012;  Saunders  et   al.,   2012).   Denna   studie   bygger   till   största   delen   på   teoretiska   antaganden,   vilka   sedermera  har  influerat  frågeställningen  (hypoteserna)  som  har  studerats  i  fallstudien   av  Eriksberg.  Således  har  en  deduktiv  ansats  främst  använts.  Emellertid  har  insamlingen   av  primärdata  bidragit  med  vissa  upptäckter  som  inte  varit  helt  förenliga  med  teorin  och   därför  även  bidragit  med  vissa  induktiva  inslag.  

2.1.1 Epistemologiska  överväganden  

Inom  epistemologin  diskuteras  vad  som  utgör  godtagbar  kunskap  inom  olika  discipliner.  

Inom   den   samhällsvetenskapliga   disciplinen   är   en   centralt   förekommande   epistemologisk   fråga   huruvida   samhället   kan   och   bör   studeras   utifrån   samma   villkor   som   inom   naturvetenskapen   (Bryman,   2012).   Denna   studie   delar   många   likheter   med   den  kritiska  realismen,  vilken  bygger  på  uppfattningen  att  allt  inte  nödvändigtvis  är  vad   det  verkar  vara.  Vid  studier  av  samhället  är  inte  observationerna  av  olika  mekanismer   möjliga   att   generalisera   och   extrapolera   i   samma   utsträckning   som   vid   naturvetenskapliga   studier.   De   olika   sociala   regler,   mekanismer   och   strukturer   som   observeras   i   samhällsvetenskapliga   studier   är   nämligen   utformade   av   människor   och   kan  därför  skilja  sig  mellan  exempelvis  olika  grupper  och  individer,  samt  även  förändras   över  tiden  (Bhaskar,  1975).  ”Vi  kan  endast  förstå  –  och  på  så  vis  förändra  –  den  sociala   världen  om  vi  identifierar  de  existerande  strukturer  som  genererar  dess  händelser  och   diskurser.   …   Dessa   strukturer   framgår   inte   spontant   i   det   observerbara   mönstret   av   händelser;  de  kan  endast  identifieras  genom  det  praktiska  och  teoretiska  arbetet  inom   den   samhällsvetenskapliga   disciplinen”   (Bhaskar,   1989:2).   Detta   betyder   att   för   att   förstå   samhällets   sammansättning   räcker   inte   observationer,   utan   en   mer   djupgående   studie  av  teorin  är  nödvändig.  Dessutom  kan  inte  de  resultat  som  framkommer  från  en   enskild  fallstudie  direkt  tillämpas  direkt  i  en  annan  studie.  

I  denna  studie  har  de  hypoteser  som  utformats  baserats  på  teoretiska  antaganden  om  

vad  som  utgör  en  levande  stad.  Observationer  och  det  övriga  empiriska  materialet  har  

samlats   in   för   att   identifiera   de   unika   förutsättningarna   i   fallstudien   utifrån   dessa  

teorier.  

2.1.2 Ontologiska  antaganden  

Utifrån  en  ontologisk  uppfattning  bygger  denna  studie  på  antaganden  som  härrör  till  det   Bryman   (2012)   refererar   till   som   Konstruktivism   och   Saunders   et   al.   (2012)   kallar   för   Subjektivism.  Denna  uppfattning  bygger  på  att  sociala  fenomen  uppstår  till  följd  av  social   interaktion  mellan  människor  och  därför  är  dessa  fenomen  även  ständigt  föränderliga.  

Syftet   med   denna   studie   är   att   undersöka   relationen   mellan   utformningen   av   de   offentliga   rummen   och   hur   levande   en   stadsdel   upplevs,   vilket   alltså   bygger   på   ett   konstruktivistiskt   antagande.   Genom   att   utforma   den   sociala   plattformen   (offentliga   rummen)  enligt  vissa  principer  kan  det  sociala  fenomenet  (dvs.   ett  levande  stadsrum)   skapas.  Ett  konstruktivistiskt  perspektiv  är  ett  naturligt  perspektiv  inom  stadsplanering,   att  genom  fysisk  bearbetning  av  rummen  skapa  nya  förutsättningar  för  sociokulturella   aktiviteter.  

2.1.3 Kvantitativa  och  kvalitativa  studier  

En   studie   kan   använda   sig   av   antingen   kvantitativa   eller   kvalitativa   metoder,   ofta   en   kombination  av  dessa.  De  kvantitativa  metoderna  kännetecknas  av  en  deduktiv  ansats,   en  naturvetenskaplig  syn  och  en  uppfattning  av  världen  som  en  oberoende  och  objektiv   verklighetsuppfattning.  De  kvalitativa  metoderna  kännetecknas  istället  av  strategier  som   framhäver   ord   och   tolkningen   av   dessa.   Ofta   bygger   de   på   en   induktiv   ansats   och   förkastar  den  naturvetenskapliga  modellen.  Istället  värderas  kunskapen  om  hur  världen   tolkas   av   olika   individer   och   uppfattar   världen   som   ständigt   föränderlig,   formad   av   individerna   som   utgör   den   (Bryman,   2012).   Kvalitativa   studier   har   ofta   ett   holistiskt   perspektiv  och  är  särskilt  vanliga  i  studier  av  samhället  (Schwandt,  1994).  

Det  finns  olika  syn  på  hur  vetenskapliga  studier  bäst  bör  genomföras.  Historiskt  sett  har   de   kvantitativa   metoderna   dominerat,   vilket   fortfarande   är   fallet   bland   natur-­‐

vetenskapliga   studier   (Guba   &   Lincoln,   1994).   I   samhällsvetenskapliga   studier   förekommer   emellertid   användningen   av   både   kvalitativa   och   kvantitativa   metoder.  

Vissa  hävdar  att  dessa  två  tillvägagångsätt  bygger  på  väsentligt  olika  uppfattningar  kring   hur   vetenskaplig   forskning   bör   genomföras   och   att   den   enskilda   forskaren   därför   bör   göra   ett   tydligt   val   av   metod   för   sin   studie.   Andra   anser   att   en   genomarbetad   och   vetenskapligt   korrekt   studie   bör   bygga   på   en   kombination   av   de   bägge   metoderna   (Bryman,  2012).  

Denna   studie   bygger   till   stor   del   på   en   deduktiv   ansats   och   en   naturvetenskaplig   syn   utifrån   kritisk   realism   enligt   ett   kvantitativt   tillvägagångsätt.   Studien   innehåller   emellertid   även   kvalitativa   inslag,   främst   genom   den   sociokulturella   kontexten   som   genomförts  med  hjälp  av  semi-­‐strukturerade  intervjuer  (se  2.5.3  Intervjuer  nedan).  

2.2 Inflytelserika  referenser  

För   att   kunna   besvara   frågeställningen   har   en   omfattande   litteraturstudie   genomförts,   vilken  presenteras  i  kapitel  3.  De  teorier  som  behandlas  i  denna  studie  omfattar  främst   definitioner  av  och  teorier  kring  offentliga  rum,  stadens  funktioner  och  levandefaktorer.  

Utöver  vetenskapliga  texter  har  informationssökning  även  vänts  mot  aktuella  rapporter  

och   studier   som   berör   frågeställningen.   Denna   studie   har   ett   stort   fokus   på   just  

bakomliggande  teorier  kring  utformningen  av  de  offentliga  rummen,  vilket  innebär  att  

kapitel   3   även   har   disponerats   ett   stort   utrymme   i   studien.   Källorna   har   identifierats  

med  hjälp  av  handledare  på  KTH  och  Uppsala  kommun,  samtal  med  andra  involverade,  

men   även   med   hjälp   utav   litteratursökningar.   Nedan   följer   en   kort   presentation   av   de   källor  som  haft  störst  inflytande  i  studiens  teorigenomgång.  

Jane   Jacobs   bok   The   Death   and   Life   of   Great   American   Cities   (1961)   har   haft   stort   inflytande   på   modern   stadsplanering.   Hennes   syn   på   staden   utifrån   den   mänskliga   skalan  har  bidragit  med  värdefulla  lärdomar  om  hur  storstaden  fungerar  utifrån  såväl  en   fysisk   som   sociokulturell   kontext.   Hennes   grundläggande   principer   för   hur   en   levande   stad  skapas  är  dessutom  väldigt  konkreta.  Denna  källa  har  varit  den  mest  inflytelserika   för  denna  studie.  

Jan   Gehl   har   även   han   fått   stor   uppmärksamhet   för   sina   studier   av   staden   utifrån   den   mänskliga  skalan.  Genom  böckerna  Livet  Mellem  Husene  (2003),  Cities  for  People  (2010),   Public  Spaces  –  Public  Life  (1996),  New  City  Spaces  (2001)  och  How  to  study  Public  Life   (2013),  samt  filmen  The  Human  Scale  (2012)  har  han  bidragit  med  värdefulla  studier  av   hur   den   fysiska   kontexten   påverkar   människors   agerande.   Följaktligen   har   detta   bidragit  med  tydliga  och  ofta  mätbara  insikter  om  vilka  förutsättningar  som  genererar   liv  i  stadens  offentliga  rum.  Dessa  källor  har  varit  väldigt  inflytelserika  för  studien.  

Glaser   et   al.   har   i   sin   studie   The   City   at   Eye   Level:   Lessons   for   Street   Plinths   (2012)   bidragit   med   värdefulla   insikter   om   interaktionen   mellan   offentliga   och   privata   rum   i   staden.   Den   mänskliga   skalan   är   utgångspunkten   även   för   denna   studie   med   fokus   på   hur   utformningen   av   bottenvåningarna   påverkar   hur   levande   staden   upplevs.   Denna   källa  har  varit  av  betydelse  för  såväl  sina  teoretiska  koncept  som  för  omvärldsstudien.  

Susan   Silberberg   och   Katie   Lorah   har   genom   sin   studie   Places   in   the   Making:   How   placemaking   builds   Places   (2013)   bidragit   med   förståelse   för   betydelsen   av   utformningen  av  de  offentliga  rummen  och  hur  detta  ger  upphov  till  kontakter  mellan   stadens   invånare.   Genom   att   belysa   olika   nutida   stadsplaneringsprojekt   kopplade   till   just  utformningen  av  de  offentliga  rummen  har  de  även  bidragit  till  omvärldsstudien.  

Matthew   Carmona   har   genom   ett   flertal   studier   av   den   fysiska   dimensionen   hos   de   offentliga   rummen   bidragit   med   värdefullt   material   om   de   offentliga   rummens   roll   i   staden   och   vilka   egenskaper   som   skapar   liv   och   rörelse.   Hans   perspektiv   utgår   från   brittisk   stadsplanering   och   bidrar   med   en   åskådning   som   varit   värdefull   för   denna   studie.  

Linköping  kommuns  studie  Levande  centrummiljöer  –  en  bra  blandning  av  bostäder  och   verksamheter  (2014)  har  bidragit  med  en  ökad  förståelse  för  vilka  levandefaktorer  som   har  störst  betydelse  för  hur  levande  en  stadsdel  upplevs.  Denna  källa  har  särskilt  haft   betydelse   för   fallstudien,   i   vilken   enkätundersökningen   hämtat   stor   inspiration   från   utformningen  av  enkätundersökningen  i  Linköpings  studie.  

Den  studerade  litteraturen  går  på  många  sätt  i  en  överensstämmande  linje  beträffande  

synen   på   vad   som   utgör   god   stadsplanering.   Framför   allt   behandlas   den   fysiska  

kontexten  som  en  avgörande  förutsättning  för  att  skapa  den  levande  staden.  På  samma  

sätt   bygger   litteraturen   på   en   underliggande   förståelse   kring   vad   som   utmärker   den  

levande  staden,  vilket  särskilt  centreras  kring  gatumiljön  och  de  öppna  rummen.  Det  bör  

därför  anmärkas  att  synen  på  den  levande  staden  har  i  denna  studie  avgränsats  till  att  

utgå  från  dessa  teorier  och  att  det  givetvis  finns  helt  andra  synsätt  kring  vad  som  utgör   en  levande  stad  och  som  även  kritiserar  detta  synsätt.    

2.3 Fallstudien  Eriksberg  

Detta   avsnitt   syftar   till   att   förklara   bakgrunden   till   valet   av   fallstudie   samt   motivera   varför  denna  är  intressant  för  studien  i  sin  helhet.  

Bryman   (2012)   belyser   att   det   finns   olika   uppfattningar   kring   vad   en   fallstudie   egentligen  innebär.  Vissa  väljer  att  använda  begreppet  baserat  på  att  fältstudier  av  något   slag   genomförs   på   en   enskild   plats.   Han   anser   emellertid   att   en   fallstudie   snarare   innebär  att  det  är  själva  fallet  som  är  intressant  och  därför  studeras.  Även  Stake  (1995)   påpekar  att  en  fallstudie  inte  primärt  utförs  för  att  begripa  andra  fall,  utan  för  att  skapa   en   bättre   förståelse   för   det   specifika   fallet.   Även   om   det   kan   vara   svårt   att   dra   några   generella   slutsatser   från   en   specifik   fallstudie   brukar   ändå   vissa   generella   upptäcker   kunna  göras  utifrån  att  vissa  aktiviteter,  problem  eller  svar  återkommer.  Utifrån  denna   definition   av   en   fallstudie   är   det   väl   motiverat   att   kalla   den   aktuella   studien   för   en   fallstudie   i   och   med   att   arbetet   specifikt   har   studerat   stadsdelen   Eriksberg   utifrån   en   given   problemformulering.   Denna   studie   utgör   även   det   Bryman   (2012)   kallar   för   en   exemplifierande   fallstudie,   det   vill   säga   de   teorier   som   behandlas   i   studien   implementeras  tillsammans  med  ett  empiriskt  underlag  på  en  specifik  plats.  

Mer   ingående   ämnar   denna   studie   förankra   teorin   om   offentliga   rum   och   levandefaktorer  i  en  fallstudie  av  stadsdelen  Eriksberg  i  Uppsala.  Valet  av  studieobjekt   grundar   sig   i   ett   samarbete   med   Uppsala   kommun.   Genom   tidigare   kontakter   med   kommunen   gavs   möjlighet   att   genom   detta   examensarbete   delta   i   kommunens   strategiska   planeringsarbete.   Vid   det   inledande   skedet   av   examensarbetet   hade   en   planprogram-­‐process   precis   dragits   igång   för   Eriksberg   med   syfte   att   ta   fram   ett   planprogram  för  området  på  grund  av  att  där  existerar  ett  stort  exploateringstryck  inom   den   närmaste   framtiden.   Stora   delar   av   den   kommunalägda   bostadsbebyggelsen   i   Eriksberg  står  inför  betydande  restaureringsbehov  samtidigt  som  möjligheterna  till  en   omfattande  förtätning  har  identifierats.  De  kommande  förtätningsplanerna  kan  innebära   upp   emot   en   fördubbling   av   antalet   invånare   i   stadsdelen,   vilket   skulle   få   stora   konsekvenser  för  stadsdelens  funktioner  och  även  kommunen  i  stort.  Uppsala  kommun   är   en   betydande   fastighetsägare   i   området,   allra   främst   av   den   offentliga   platsmarken   och  har  ett  övergripande  intresse  att  se  till  stadsdelens  helhet  och  offentliga  rum.  I  den   gällande   översiktsplanen   för   kommunen   ingår   dessutom   Eriksberg   i   den   så   kallade   stadsväven,  för  vilken  visioner  finns  att  skapa  en  mer  stadsmässig  struktur.  Mot  denna   bakgrund   har   denna   studie   vuxit   fram   i   samråd   med   Uppsala   kommun   i   syfte   att   undersöka  hur  de  offentliga  rummen  i  Eriksberg  kan  bidra  till  att  skapa  en  stadsdel  som   är  mer  levande  och  stadsmässig  än  den  är  i  dagsläget.  Genom  min  personliga  relation  till   Uppsala  kommun  och  det  arbete  som  bedrivs  på  stadsbyggnadsförvaltningen  har  jag  fått   en   inblick   i   kommunens   intresse   för   Eriksberg,   vilka   utmaningar   som   existerar,   samt   vilka  möjligheter  som  finns  att  påverka  stadsdelens  framtida  utformning  i  samband  med   den  pågående  planprogramprocessen.  

Eriksberg   utgör   ett   intressant   studieområde   tack   vare   dess   fysiska   och   sociokulturella   kontext.  Genom  att  området  successivt  har  vuxit  fram  under  ett  flertal  rådande  planideal   skiljer  sig  den  fysiska  strukturen  kraftigt  mellan  de  olika  delområdena  inom  stadsdelen.  

Dessa   förutsättningar   har   kommit   att   influera   den   sociokulturella,   såväl   som   den  

socioekonomiska   sammansättningen   i   stadsdelen   som   kraftigt   varierar   inom   området.  

De   offentliga   rummen   påverkas   i   sin   tur   av   sammansättningen   och   i   slutändan   även   levandegraden  i  stadsdelen.  Dessa  förutsättningar  gör  alltså  Eriksberg  till  ett  intressant   studieobjekt.  

2.4 Omvärldsstudie  

För  att  kunna  besvara  frågeställningen  har  förutom  litteraturstudier  och  studier  av  fallet   Eriksberg  även  genomförts  en  omvärldsstudie.  Genom  att  studera  olika  fall  och  projekt   som  genomförts  runtom  i  världen  där  den  fysiska  strukturen  ändrats  för  att  skapa  mer   livfulla   offentliga   rum   har   goda   åtgärder   som   skulle   kunna   tillämpas   i   fallet   Eriksberg   identifierats.  Omvärldsstudien  har  genomförts  på  liknande  sätt  som  litteraturstudien  (se   avsnitt   2.2).   Deltagande   i   ett   flertal   seminarier   och   evenemang   har   även   bidragit   med   inspiration  och  kunskapsinhämtning.  Genom  att  studera  redan  genomförda  åtgärder  är   det  även  möjligt  att  tillgodogöra  sig  goda  lärdomar  om  vad  som  fungerar  och  inte.  Det  är   emellertid  som  Bryman  (2012)  poängterar  viktigt  att  ha  i  åtanke  att  varje  enskilt  fall  är   unikt   och   har   egna   förutsättningar.   Det   som   fungerar   i   ett   fall   behöver   därför   inte   nödvändigtvis  göra  det  i  ett  annat  fall.  

2.5 Insamling  av  data  

Detta  avsnitt  är  en  genomgång  av  de  olika  metoder  som  använts  för  insamling  av  data   för   fallstudien.   Användandet   av   ett   flertal   olika   metoder   och   källor,   så   kallad   triangulering  bidrar  till  mer  tillförlitliga  resultat  jämfört  med  att  enbart  förlita  sig  på  en   enstaka   metod   (Stake,   1995).   Denna   studie   baseras   till   stor   del   på   arkivmaterial,   men   även  på  en  enkätundersökning,  intervjuer,  samt  fältobservationer.  

2.5.1 Arkivmaterial  och  sekundärdata  

Arkivmaterial   omfattar   sekundäranalyser   av   tidigare   studier   och   utredningar,   samt   inhämtning   av   fakta   som   behandlar   det   studerade   området.   Majoriteten   av   dessa   dokument   är   framtagna   av   myndigheter,   främst   Uppsala   kommun.   Även   Uppsalahem   har   bidragit   till   att   skapa   en   uppfattning   om   områdets   bakgrund   och   nuläge   med   en   omfattande  lägesutredning.  Flertalet  av  dessa  studier  är  av  omfattande  karaktär  och  har   även  använts  som  underlag  för  att  stärka  det  egna  empiriska  materialet.  Statistik  över   den   demografiska   situationen   har   hämtats   från   Statistiska   Centralbyrån   och   Uppsala   kommun.  

2.5.1.1 Sekundäranalys  av  data  

En  sekundäranalys  är  en  analys  av  data  som  genomförs  av  en  forskare  som  normalt  inte   har  varit  involverad  i  själva  insamlingen  av  dessa  data.  Normalt  brukar  sådana  data  ha   samlats  in  av  antingen  andra  forskare  eller  olika  institutioner  eller  myndigheter  för  dess   verksamhet  (Bryman,  2012).  Cook  (1974)  menar  att  sekundäranalyserna  utgör  en  viktig   del   av   forskningen   genom   att   vidareutveckla,   utvärdera   och   validera   tidigare   resultat.  

Enligt   Bryman   (2012)   finns   det   många   fördelar   med   att   utföra   en   sekundäranalys  

jämfört   med   att   samla   in   primär   data.   Särskilt   för   en   studie   av   denna   storlek   med  

begränsad  tid  och  resurser  finns  det  goda  anledningar  att  använda  sig  av  sekundärdata  

då   dessa   finns   tillgängliga.   Istället   för   att   lägga   ned   ett   omfattande   arbete   på  

datainsamling   som   till   följd   av   begränsningar   sällan   uppnår   en   tillräckligt   kvantitativ  

mängd  för  att  kunna  utgöra  ett  tillförlitligt  underlag  kan  det  ofta  vara  mer  givande  att  

lägga  den  tiden  på  att  analysera  och  tolka  den  data  som  redan  finns  tillgänglig  utifrån  ett  

nytt   perspektiv.   Användandet   av   sekundärdata   innebär   emellertid   en   avsaknad   av   kontroll  på  kvaliteten  av  data.  

I   fallstudien   av   Eriksberg   har   omfattande   data   funnits   tillgänglig   vid   inledningen   av   denna   studie   eftersom   området   redan   har   utretts   inför   en   kommande   förtätning.   Då   dessa   data   kan   antas   vara   aktuella   och   framtagna   med   omfattande   resurser   har   den   ansetts  vara  av  god  kvalitet  och  därmed  utgöra  en  god  resurs  för  en  sekundäranalys  i   denna  studie.  

2.5.2 Enkätundersökning  

För   att   skapa   en   ökad   förståelse   för   hur   invånarna   i   Eriksberg   uppfattar   sin   stadsdel   beträffande  vilka  offentliga  rum  som  anses  mest  betydelsefulla,  samt  vilka  faktorer  som   påverkar   hur   levande   stadsdelen   uppfattas   har   användningen   av   sekundärdata   kompletterats   med   insamlingen   av   primärdata.   En   enkätundersökning   har   genomförts   utformad  som  ett  kortare  intervjublad  med  några  slutna  flervalsfrågor,  samt  ett  flertal   öppna   frågor   för   att   bidra   till   en   dialog   med   respondenterna,   alltså   en   form   av   strukturerade  intervjuer  (se  Appendix  B).  Detta  har  bidragit  till  en  ökad  förståelse  för   bakgrunden  till  svaren  på  enkäten.  

En   enkätundersökning   utgör   normalt   en   typisk   kvantitativ   studie.   Upplägget   på   undersökningen   med   en   intervjukaraktär   samt   inslaget   av   de   öppna   frågorna   innebär   emellertid   även   kvalitativa   inslag.   Öppna   frågor   har   fördelen   att   respondenterna   kan   svara  med  egna  termer,  vilket  nyanserar  svaren.  De  ger  även  utrymme  till  oväntade  svar   som  forskaren  inte  har  räknat  med  och  vägleder  inte  respondenterna  till  vissa  svar  som   slutna  frågor  tenderar  att  göra.  Detta  bidrar  till  att  avslöja  respondenternas  kunskaps-­‐,   och  intressenivå  (Bryman,  2012).  Slutligen  möjliggör  öppna  frågor  utforskandet  av  nya   områden   inom   vilka   forskaren   har   begränsade   kunskaper.   Öppna   frågor   innebär   emellertid   även   vissa   nackdelar.   Dessa   är   mer   tidskrävande   än   slutna   frågor   då   respondenterna   tenderar   att   prata   längre   och   svaren   kräver   tolkning   och   att   kodas.  

Dessutom   kräver   de   en   större   insats   från   respondenterna,   vilket   tenderar   till   att   medföra  ett  lägre  svarsdeltagande  än  vid  slutna  frågor  (Gillham,  2000).  Slutligen  ställer   öppna   frågor   större   krav   på   intervjuarens   skicklighet   i   att   anteckna   och   tolka   svaren   jämfört  med  frågor  med  svarsalternativ  (Bryman,  2012).  

I  denna  studie  har  en  enkätundersökning  med  öppna  frågor  genomförts  för  att  inte  styra   respondenternas  svar  eller  exkludera  okända  svarsalternativ.  Utifrån  fältobservationer   och  övrigt  underlag  har  Västertorg  identifierats  som  den  mest  frekvent  besökta  platsen  i   stadsdelen.   Torgets   centrumfunktion   bidrar   till   att   generera   nödvändiga   aktiviteter   (främst   handel   och   service),   vilket   bidrar   till   en   stor   demografisk   variation   bland   besökarna.  Därför  har  denna  plats  använts  som  utgångspunkt  för  enkätundersökningen.  

Det  är  dock  viktigt  att  poängtera  att  det  kan  antas  finnas  invånare  i  området  som  inte   använder  denna  plats,  vilket  influerar  svarsfrekvensen  som  således  inte  kan  antas  vara   representativ  för  området  i  stort.  Den  låga  aktivitetsnivån  i  övriga  områden  vid  de  olika   besöken   har   dock   försvårat   möjligheterna   till   att   genomföra   enkätundersökningen   på   andra   platser.   En   del   av   undersökningen   har   emellertid   syftat   till   att   identifiera   andra   betydelsefulla  platser  i  studieområdet.  

2.5.2.1 Demografisk  bakgrund  enkätundersökning  Eriksberg  

Den   demografiska   fördelningen   av   de   svarande   beskrivs   här   för   att   förstå   resultatens  

relevans.  Totalt  tillfrågades  cirka  40  personer  genom  direktkontakt  i  området,  varav  25  

respondenter  besvarade  enkätundersökningen.  Av  de  svarande  var  52  %  kvinnor  och  48  

%   män,   vilket   utgör   en   jämn   könsfördelning.   Åldersfördelningen   illustreras   i   Figur   1.  

Även   denna   fördelning   kan   anses   vara   relativt   jämn   bortsett   från   avsaknaden   av   svar   från  en  yngre  åldersgrupp  under  20  år,  vilket  innebär  begränsningar  i  denna  aspekt.    

Figur  1.  Åldersfördelningen  hos  de  svarande.    

Av  respondenterna  var  en  majoritet  (19  av  totalt  25  respondenter)  bosatt  i  stadsdelen.  

Övriga  hade  någon  form  av  relation  till  området,  främst  yrkesmässig  sådan.  Därmed  har   samtliga   respondenter   kunnat   anses   vara   relevanta   för   studien.   På   grund   av   det   låga   urvalet   av   svaranden   kan   enkätundersökningen   inte   betraktas   som   statistiskt   representativ   för   stadsdelen   i   stort,   däremot   bidrar   den   med   vissa   indikationer   som   tillsammans  med  arkivmaterial  utgör  underlag  för  en  diskussion  kring  kvaliteterna  hos   stadsdelens  offentliga  rum.    

Enkätundersökningen   har   genomförts   med   Västertorg   som   utgångspunkt   vid   tre   olika   tillfällen,  under  två  eftermiddagar,  fredagen  den  3  juli  och  måndagen  den  3  augusti,  samt   under  lunchtid  fredagen  den  14  augusti.  Det  är  viktigt  att  poängtera  att  valet  av  dagar   för  utförandet  av  studien  kan  antas  påverka  resultatet.  Besöksfrekvensen  har  generellt   varit   låg   i   området   vid   de   olika   tillfällena,   vilket   troligen   kan   förklaras   av   att   tidpunkterna   för   undersökningen   valts   under   semestertider.   Besök   under   helger   och   övriga   tidpunkter   skulle   troligtvis   generera   en   mer   variationsrik   och   högre   svarsfrekvens.  Dock  har  detta  försvårats  på  grund  av  personliga  möjligheter  till  besök   vid   sådana   tidpunkter.   Dessa   förutsättningar   har   begränsat   den   heterogena   sammansättningen   hos   respondenterna.   Begränsningarna   till   trots   har   det   insamlade   materialet  tillsammans  med  analysen  av  existerande  sekundärdata  bidragit  till  en  ökad   förståelse   för   betydelsen   av   olika   offentliga   rum   i   stadsdelen   och   vilka   faktorer   som   bidrar  till  liv  och  rörelse.  

2.5.3 Intervjuer  

Som   ett   komplement   till   enkätundersökningen   har   även   ett   mindre   antal   intervjuer   genomförts  i  studien.  Vid  samhällsvetenskapliga  studier  av  ett  specifikt  fall  är  det  viktigt   att   inse   att   det   oftast   finns   olika   perspektiv   bland   de   berörda.   Intervjun   som   metod   bidrar  till  att  fånga  dessa  olika  perspektiv  (Stake,  1995).  Intervjun  är  vidare  en  metod   som   ofta   är   kvalitativ,   men   kan   även   vara   av   mer   kvantitativ   natur.   Jämfört   med   en   enkätundersökning  ställer  genomförandet  av  intervjun  högre  krav  på  tillvägagångsättet   (Bryman,   2012).   Intervjuarens   skicklighet   har   dessutom   större   betydelse   än   själva   utformningen   av   intervjufrågorna.   Intervjuarens   viktigaste   uppgift   är   att   lyssna   och   fånga   kärnan   av   innehållet   i   intervjun,   snarare   än   att   försöka   fånga   vad   som   sägs  

0%  

5%  

10%  

15%  

20%  

25%  

30%  

35%  

20-­‐29   30-­‐49   50-­‐64   +  65