Enkäterna
Kontakt togs med kursansvariga lärare vid alla utbildningsorter. För att kunna få ett så högt deltagande som möjligt, hade jag en önskan att genomföra enkät I i samband med studenternas teoriundervisning. Det kunde emellertid endast genomföras på några få utbildningsorter eftersom inte alla hade någon gemen-sam teoriperiod i slutet av utbildningen.
Vid några orter kunde enkäterna distribueras av kursansvarig lärare, men studen-terna fick besvara den hemma och skicka den per post direkt till mig. Övriga enkäter distribuerades som postenkäter. Enkät II distribuerades som postenkät till alla respondenter. En kontroll av aktuella adresser gjordes hos skattemyndig-hetens folkbokföringsregister dessförinnan. Detta hade stor betydelse, eftersom
många hade bytt adress efter utbildningens slut. En påminnelse med en ny enkät skickades ut till dem som inte hade svarat. Ytterligare en påminnelse gjordes per telefon, då telefonnummer fanns tillgängligt. I annat fall skickades ytterligare en enkät ut som påminnelse. För att öka antalet personer som besvarat båda enkä-terna gjordes en tredje påminnelse till dem som besvarat enkät I, men inte enkät II. Svarsfrekvens och bortfall för de båda enkätundersökningarna redovisas i tabell 2.
Intervjuerna
Intervjuerna genomfördes med syfte att kunna fördjupa vissa frågor från enkäten för att få ett rikare datamaterial än vad enkätsvar kan ge. Uppläggningen har tidigare används av bl.a. Walldal (1986, 1991, 1994). Intervjupersonerna valdes ut efter en första analys av enkät I. Personerna valdes utifrån att kunna ge en variation i resultatet, ett s.k. strategiskt urval. Jag gör inte anspråk på att det ska vara ett representativt urval. Samma personer intervjuades vid två tillfällen. Den första intervjun handlade om utbildningen och den andra om arbetet på en inten-sivvårdsavdelning. Åtta personer valdes ut. En person avstod p.g.a. tidsbrist. Jag ringde personligen upp de utvalda och anknöt till den tidigare besvarade enkäten och informerade återigen om undersökningens syfte. Intervjuerna gjordes sedan i hemmiljö, förutom en som gjordes på ett bibliotek. Intervjuernas längd varierade mellan 1 till 2 timmar. Intervjuerna spelades in på band och skrevs sedan ut or-dagrant. Gruppen bestod av sex kvinnor och en man. Åldern varierade mellan 27 och 39 år. I gruppen finns både ensamstående och gifta/sambo, personer med och utan barn. Examensår från sjuksköterskeutbildning varierade mellan 1988 och 1997. Därmed finns sjuksköterskor med antingen en sjuksköterskeutbildning före 1993-års reform eller sjuksköterskeutbildning enligt 1993 års studieordning. Två personer hade uppnått kandidatexamen i omvårdnad varav en under specia-listutbildningen. Intervjupersonerna har fått sin utbildning vid sex olika lä-rosäten. De arbetar inom intensivvård på regions/universitetssjukhus, länssjuk-hus eller länsdelssjuklänssjuk-hus, vilket innebär att intensivvården är mer eller mindre specialiserad. Två av intervjupersonerna hade arbetat som sjuksköterskor inom intensivvård före utbildningen. (Intervjuguiderna, bil. 5 och 6).
Externt bortfall
I tabell 2 redovisas svarsfrekvens och bortfall för båda enkäterna.
Tabell 2. Svarsfrekvens och bortfall, i antal och procent.
Enkät I Enkät II Enkät II*
- avhoppare Enkät I och II besvarat båda n % n % n % n %
Undersökn.grupp 221 221 175 175
Svarsfrekvens 178 81 194 88 148 85 134 77
Bortfall 43 19 27 12 27 15
Avhoppare 46 21
*Enkät II distribuerades till den ursprungliga undersökningsgruppen (221), men de som inte arbetar inom intensivvård (avhoppare=46 [21 %]) skulle endast besvara ett fåtal frågor angå-ende nuvarande anställning/aktivitet. De ingår inte i undersökningsgruppen för övriga frågor. Med tanke på att de flesta enkäter distribuerades som postenkäter, får den upp-nådda svarsfrekvensen betraktas som god. Vid den fullständiga analysen av en-kät II utgörs undersökningsgruppen av 175 personer och svarsfrekvensen uppgår till 85 procent. Eftersom avhopparna endast har besvarat ett fåtal frågor ingår inte dessa vid den fullständiga analysen av enkät II (221-46=175), Förändringar analyseras för gruppen bestående av dem, som har besvarat båda enkäterna och
som arbetar inom intensivvård ett år efter avslutad utbildning. Denna undersök-ningsgrupp består således av 175 personer och svarsfrekvensen utgör 77 procent.
Vid telefonkontakt med dem som inte svarat, framkom att tidsbrist var den van-ligaste orsaken till att inte besvara enkäten. De påtalade också att de tyckte att enkäten var för omfattande och några att den var för svår att besvara. Några hade glömt att svara. De skickade efter telefonpåminnelsen in enkäten. En person ville inte svara, eftersom hon inte kunde vara anonym. Hon ansåg inte att det räckte med att garanteras konfidentialitet. För att endast behöva skicka påmin-nelser till dem som inte svarat märktes enkäterna med kodnummer. Därför ga-ranterades inte anonymitet utan endast konfidentialitet. I samband med telefon-kontakten framkom också vilka som inte arbetade inom intensivvård s.k. avhop-pare. Uppgift om detta saknas endast för fyra personer. Dessa har inte kunnat nås via telefon. I enkät I skiljer sig inte bortfallsgruppen från gruppen som svarat när det gäller ålder eller kön. Andelen avhoppare är däremot större, i bortfalls-gruppen 28 procent jämfört med 19 procent i bortfalls-gruppen som svarat. Detta tyder på att motivationen för att svara var lägre för studenter som ett år senare inte arbe-tade inom intensivvård.
I enkät II är undersökningsgruppen mindre än den ursprungliga undersöknings-gruppen, eftersom avhopparna inte ingår. Bortfallsgruppen skiljer sig inte från ursprungspopulationen med avseende på ålder. Det finns emellertid en skillnad i könsvariabeln. Undersökningsgruppen utgörs till 95 procent av kvinnor och 5 procent män (jämfört med 90 % kvinnor och 10 % män i den ursprungliga un-dersökningsgruppen). Att fördelningen mellan män och kvinnor har förändrats kan förklaras med att män i högre utsträckning ägnar sig åt annan verksamhet än intensivvård, än kvinnorna ett år efter avslutad utbildning.
Fördelningen mellan dem som svarat och bortfallsgruppen skiljer sig åt mellan de olika lärosätena. Andelen bortfall är lite högre i högskolegruppen. En viss del kan förklaras av att andelen avhoppare också är högre i denna grupp och en viss del kan förklaras av att distributionssätten för enkäterna varierade. Det var fler studenter vid universitet som fick enkäten i anslutning till teoriundervisning jämfört med högskolestudenter. Eftersom skillnaderna inte är signifikanta (enligt Chi-två-test) bortses från detta vid analysen av resultaten.
Tabell 3. Svarsfrekvens och avhopp efter universitet/högskola, i antal och procent.
Universitet Högskola Totalt n % n % n %
Undersökningsgrupp 122 55 99 45 221 100
Svarsfrekvens enkät I 100 82 78 79 178 81
Svarsfrekvens enkät II 109 89 85 86 194 88
Avhopp 21 17 25 25 46 21
Svarsfrekvens enkät II* 88 87 60 81 148 85
Svarsfrekvens enkät I och II 78 77 56 76 134 77 * Enkät II distribuerades till den ursprungliga undersökningsgruppen (221), men de som inte arbetade inom intensivvård (avhoppare=46) skulle endast besvara ett fåtal frågor angå-ende nuvarande anställning/aktivitet och ingår inte i studiepopulationen (175) för övriga frågor.
Internt bortfall
Bortfall på enstaka frågor förekommer endast i mycket ringa omfattning, förutom på fråga 17 i enkät I. För skattad inlärning (enkät I; fr. 17 g, k, p, s) är det interna bortfallet stort för variablerna transportmedicin (11 %), hantering av delegeringar (12 %), ledning av utvecklings- och kvalitetsarbete (12 %) och handledning och undervisning (20 %).
För skattad vikt för yrkesfunktionen (enkät I; fr. 17 p) är det interna bortfallet 13 procent för variabeln handledning och undervisning.
En del respondenter har missuppfattat instruktionerna och inte besvarat delfrå-gorna om ”inlärning” och ”hur viktigt är det” om kunskapsområdet inte har fö-rekommit under utbildningen. Resultatet på dessa frågor får därför betraktas med större osäkerhet.