I figur 3 b görs en jämförelse mellan vad som har lärts och hur viktigt detta anses vara för yrkesfunktionen. Dessutom anges procentdifferensen mellan hur viktigt det anses vara för yrkesfunktionen och vad som har lärts (enk. I; fr.17 a-s).
Det interna bortfallet överstiger tio procent för fyra variabler. Bortfallet samvari-erar med att motsvarande kunskapsinnehåll inte har erfarits av studenterna i ut-bildningen. Det interna bortfallet får därför betraktas som systematiskt.
Figur 3 b. Skattning av vikten för yrkesfunktionen och deras skattning av i vilken grad de har lärt sig ett utbildningsinnehåll vid utbildningens slut, procentuell fördelning (n=221). Skillnader anges med procentdifferenser. ¤ Internt bortfall11-12 %, ¤¤ 20 %.
0% 20% 40% 60% 80% 100% Handledning och undervisning ¤¤
(Diff=58 %)
Ledning av utv.- och kval.arbete ¤ (Diff=46 %)
T ransportmedicin ¤ (Diff=64 %) Hantera delegeringar ¤ (Diff=66 %) Katastrofmedicin (Diff=45 %) Intensivvård av barn (Diff=63 %) Identifiera omvårdnadsproblem (Diff=41 %) Intensivvård av äldre (Diff=55 %) Prioritera vårdåtg.och/eller pat. (Diff=49 %) Arbeta i team (Diff=46 %) Kommunikation med pat.och närstående
(Diff=52 %)
Etiskt förhållningssätt (Diff=51 %) Kristisk granska forskningsresultat
(Diff=25 %)
Förebygga smittspridning (Diff=50 %) Arbeta utifrån generella ordinationer
(Diff=33 %)
Omvårdnadsprocessen inom intensivvård (Diff=27 %)
Upptäcka förändringar i patientens tillstånd (Diff=29 %)
Läkemedelshantering vid svikt av vitala funkt. (Diff=28 %)
Övervaka pat./förebygga kompl. (Diff=18 %)
Lärande av kunskapsinnehåll - I hög grad/i mycket hög grad Viktigt/mycket viktigt för yrkesfunktionen
De kunskapsområden som flest undersökningspersoner skattar att de i hög grad har lärt sig hör hemma inom det naturvetenskaplig/medicinska kunskapsområ-det. Det sammanfaller också med de kunskapsområden som flest studenter har erfarit som ett innehåll i utbildningen och vad som anses vara viktigt för yrkes-funktionen. Det är områden som i hög grad är uppgiftscentrerade.
Att tillägna sig ett etiskt förhållningssätt och att lära sig att kommunicera med patienter och närstående tillhör det beteendevetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena. Det är områden som i hög grad är relationsinriktade. Dessa områden har inte lärts i lika hög grad, men anses lika viktiga som de naturveten-skapliga/medicinska. Detta stödjer tesen att det är något som tar tid att lära sig och att det i hög grad lärs av erfarenhet, men det är också något som efterfrågas av studenterna under den teoretiska delen av utbildningen. Det framgår av de kommentarer som studenterna lämnat i enkäterna.
/Framför allt lärt mig under praktiken/(enk. I: 408) /Mer utbildning i att stödja närstående behövs/(enk. I: 608)
Att arbeta i team, kunna hantera delegeringar, kunna arbeta efter generella ordi-nationer och att kunna prioritera vårdåtgärder och/eller patienter, är kunskaps-områden som hör till organisation/ledarskap och till sjuksköterskans förmåga att göra medicinska och omvårdnadsbedömningar. Det är kunskapsområden som studenterna inte har tillägnat sig i så hög grad under utbildningen, men de anses nästan lika viktigt för yrkesfunktionen som de tidigare beskrivna.
De kunskapsområden som framför allt kan föras till de allmänna högskolemålen (kritiskt granska forskningsresultat, kunna identifiera omvårdnadsproblem och metoder för att leda utvecklings- och kvalitetsarbete) har heller inte lärts i så hög grad, med undantag av att kritiskt kunna granska forskningsresultat. De anses inte heller som lika viktiga för yrkesfunktionen som de direkt yrkesrelaterade kunskapsområdena. Det kan tolkas på flera sätt. Det tyder på att studenterna inte prioriterar det som något viktigt att lära sig för att klara den första tiden i yrket. En annan förklaring kan vara att det inte har varit synligt för studenterna som en del i intensivvårdssjuksköterskans kompetensområde.
Gruppjämförelser av skattning av lärande och vikt för yrkesfunktionen
I tabell 17 a och b redovisas skillnader mellan grupperna för följande innehåll:
Tabell 17 a. Skattning av lärande av utbildningsinnehåll, signifikanta skillnader mellan grupper (n=221).
Utbildningsinnehåll Skillnader Signifikansnivå
Handledning/undervisning Äldre > yngre **
Teamarbete utb. efter 1993 > utb. före 1993 * Transportmedicin utb. efter 1993 > utb. före 1993 *** Katastrofmedicin utb. efter 1993 > utb. före 1993 ** Identifiera omv.problem utb. efter 1993 > utb. före 1993 * Ledning av kval. och. utv.arbete utb. efter 1993 > utb. före 1993 * Intensivvård av barn Universitetsstud.>högskolestud. * Generella ordinationer Högskolestud.>universitetsstud. * Chi-två, * p ≤ 0.05; ** p ≤ 0.01; ***p ≤ 0.001
Tabell 17 b. Skattning av viktigt utbildningsinnehåll för kommande yrkesfunktion, signi-fikanta skillnader mellan grupper (n=221).
Utbildningsinnehåll Skillnader Signifikansnivå
Identifiera omv.problem IVA-erf.>ej IVA-erf. * Ledning av kval. och. utv.arbete IVA-erf.>ej IVA-erf. * Arbeta i team Högskolestud.>universitetsstud. * Chi-två, * p ≤ 0.05
Att äldre studenter skattat att de i högre grad har lärt sig att handleda och under-visa än yngre tyder på att de äldre vanligen har längre yrkeserfarenhet, som givit dem en trygghet i sjuksköterskerollen, även om det inte är från det specifika intensivvårdsområdet. De har också hunnit skaffa sig mer livserfarenhet.
De skillnader som finns mellan studenter med sjuksköterskeutbildning efter 1993 och sjuksköterskeutbildning före 1993 kan ha olika förklaringar. Att kunna identi-fiera omvårdnadsproblem för att ta initiativ till förändringar och att lära sig me-toder för kvalitets- och utvecklingsarbete är områden som faller inom de högsko-lemässiga målen, vilka har blivit tydligare i sjuksköterskeutbildningen efter 1993 års utbildningsreform. Katastrofmedicin har förekommit i både den äldre sjuk-sköterskeutbildningen och den nya, men det kan vara kunskaper som snabbt blir föråldrade om man inte arbetar med området.
Att universitetsstudenter i högre grad har lärt sig intensivvård av barn kan för-klaras av att specialistintensivvård för barn framför allt bedrivs vid
universitets-kliniker, och det kan vara lättare för universitetsstudenter att komma i kontakt med denna specialitet.
Att identifiera omvårdnadsproblem, för att kunna ta initiativ till utvecklings- och kvalitetsarbete och att ha lärt sig metoder för att leda utvecklings- och kvalitets-arbete anser studenter med tidigare intensivvårdserfarenhet vara viktigare för yrkesfunktionen än de utan tidigare erfarenhet. Det är områden som skattats relativt lågt av gruppen som helhet, men en rimlig tolkning utifrån de uppvisade gruppskillnaderna är att studenter utan tidigare IVA-erfarenhet anser att de har fullt upp att hantera det dagliga arbetet inom intensivvården. De har inte utrym-me för det utrym-mer långsiktiga arbetet.
Det finns skillnader i fler variabler, när det gäller i vilken grad de lärt sig, jäm-fört med hur viktigt de anser det vara för yrkesfunktionen. En slutsats som kan dras av detta är att de kunskapsmål som eftersträvas av studenterna inte skiljer sig åt i så stor utsträckning. Hur långt studenterna når kan delvis förklaras av skillnader i bakgrund. Gruppen studenter med den nya sjuksköterskeutbildning-en, enligt 1993 års studiegång, uppvisar positiva skillnader inom flest områden.