I figur 4 görs en jämförelse mellan utvecklad kompetens och hur viktig denna anses vara för yrkesfunktionen Dessutom anges procentdifferensen mellan hur viktigt det anses vara för yrkesfunktionen och vilken kompetens som har utveck-lats (enkät II, fr. 17a-s).
Figur 4. Skattning av vikten för yrkesfunktionen i relation till skattning av utvecklad kompetens efter ett års yrkesverksamhet, i procent (n=175). Procentdifferenser.
En relativt stor överensstämmelse råder mellan utvecklade kompetensområden och hur viktiga de anses vara för yrkesfunktionen.
0% 20% 40% 60% 80% 100% Katastrofmedicin (Diff=65 %)
Ledning av utv.- och kval.arb. (Diff=53 %) Intensivvård av barn (Diff=78 %) Kristisk granska forskningsresultat
(Diff=51 %)
Handledning och undervisning (Diff=70 %) Identifiera omvårdnadsproblem (Diff=52 %) T ransportmedicin (Diff=63 %) Hantera delegeringar (Diff=27 %) Prioritera vårdåtgärder och/eller patienter
(Diff=32 %)
Förebygga smittspridning (Diff=30 %) Kommunikation med pat.och närstående
(Diff=29 %)
Intensivvård av äldre (Diff=23 %) Omvårdnadsprocessen inom intensivvård
(Diff=22 %)
Etiskt förhållningssätt (Diff=-5 %) Övervaka pat./förebygga kompl. (Diff=18 %
Arbeta utifrån generella ordinationer (Diff=18 %)
Läkemedelshantering vid svikt av vitala funkt.(Diff=16 %)
Arbeta i team (Diff=10 %) Upptäcka förändringar i patientens tillstånd
(Diff=8 %)
Utvecklad kompetens - i hög grad/i mycket hög grad Viktigt/mycket viktigt för yrkesfunktionen
Inom ett antal områden är differenserna fortfarande stora efter ett års yrkesverk-samhet. De områden som kan kopplas ihop med de allmänna målen i en högsko-leutbildning, som det kritiska förhållningssättet, har inte utvecklats i någon nämnvärd grad under året.
Den största differensen uppvisar intensivvård av barn. Det beskrivs som ett pro-blemområde, där den teoretiska utbildningen i många fall varit bristfällig. Det är sällan som barn vårdas inom den allmänna intensivvården, vilket gör att det tar tid att skaffa sig klinisk erfarenhet. Behovet av specifik kompetens inom barnin-tensivvård varierar i undersökningsgruppen utifrån hur vården är organiserad.
/Arbete med svårt sjuka barn kräver specialkunskaper som man enbart kan få genom att arbeta praktiskt med det, samtidigt som man får utbildning via intensivvårdsutbildning + intern utbildning. Mindre viktigt för mig, ef-tersom inga svårt sjuka barn hamnar där jag arbetar/(enk. II: 405)
/Mycket lite teoretiskt utrymme under såväl grund som specialistutbild-ning. Vårdar inte barn med så hög kontinuitet att riktigt god kompetens är möjlig att uppnå/(enk. II: 1110)
Att handleda och undervisa uppvisar stora differenser. Att kompetensen inte utvecklats så mycket under det första året kan tolkas utifrån att det tar tid att bli säker i sin nya yrkesroll, så att det är möjligt att handleda och undervisa.
/Ej så viktigt första året, man har fullt upp att sköta IVA-sjuksköterskearbetet då. Kommer nog senare i yrket/(enk. II: 807)
Det mest uppseendeväckande resultatet är utvecklingen av kompetensområdet etiskt förhållningssätt, där differensen är negativ.
Gruppjämförelse av skattning av utvecklad kompetens och vikt för yrkes-funktionen efter ett års yrkesverksamhet
I tabell 18 a och b redovisas skillnader mellan grupperna för följande innehåll:
Tabell 18 a. Skattning av utvecklad kompetens efter ett års yrkesverksamhet, signifikanta skillnader mellan grupper (n=175)
Kompetensinnehåll Skillnader Signifikansnivå
Handledning/undervisning Äldre > yngre *
Delegering IVA-erf.>ej IVA-erf. *
Intensivvård av barn IVA-erf.>ej IVA-erf. **
Intensivvård av barn Special-IVA>allmän- IVA *
Intensivvård av barn Universitetssjukhus>länssjukhus *
Transportmedicin Universitetssjukhus>länssjukhus ***
Katastrofmedicin Universitetssjukhus>länssjukhus **
Förebygga smittspridning Universitetssjukhus>länssjukhus *
Etiskt förhållningssätt Universitetsutb.>högskoleutb. *
Ledning av kval. och utv.arbete Högskoleutb.>universitetsutb. **
Chi-två, * p ≤ 0.05; ** p ≤ 0.01; ***p ≤ 0.001
Tabell 18 b. Skattning av viktigt kompetensinnehåll efter ett års yrkesverksamhet, signi-fikanta skillnader mellan grupper (n=175).
Kompetensinnehåll Skillnader Signifikansnivå
Intensivvård av barn Högskoleutb.>universitetsutb. * Intensivvård av barn Länsjukhus>universitetssjukhus * Intensivvård av äldre Allmän-IVA>special-IVA * Etiskt förhållningssätt Special-IVA>allmän- IVA * Chi-två, * p ≤ 0.05
Det finns en skillnad mellan äldre och yngre sjuksköterskor efter ett års yrkes-verksamhet när det gäller handledning och undervisning. En skillnad som fanns redan i slutet av utbildningen. Det tyder på att denna kompetens är en mer all-män kompetens än specifik för intensivvård.
Specifik kompetens inom barnintensivvård har i högre grad utvecklats i gruppen med tidigare intensivvårdserfarenhet och bland dem som arbetar vid universi-tetssjukhus eller vid special intensivvårdsavdelningar. Det sammanfaller med de grupper som har haft störst möjlighet att skaffa sig klinisk erfarenhet av att vårda svårt sjuka barn. De grupper som har skattat vikten för yrkesfunktionen högre är däremot de som har minst möjlighet att skaffa sig klinisk erfarenhet inom områ-det, eftersom de arbetar vid läns- eller länsdelssjukhus. Det finns en samvaria-tion med dem som har utbildats vid högskolor, som kan förklaras av att det är färre högskoleutbildade jämfört med universitetsutbildade som har haft kliniska
studier vid ett universitetssjukhus där möjligheterna att skaffa sig erfarenhet av barnintensivvård är större.
När det gäller utveckling av ett etiskt förhållningssätt skattar universitetsstuden-ter detta högre än högskolestudenuniversitetsstuden-ter, vilket visar att universitetsstudenuniversitetsstuden-ter är bätt-re förbebätt-redda för detta än högskolestudenter. Däbätt-remot finns ingen skillnad mel-lan dessa båda grupper, när det gäller vikten för yrkesfunktionen. När det gäller vikten finns en skillnad mellan gruppen som arbetar inom specialistintensivvård jämfört med gruppen inom allmän intensivvård.
Inom några områden skattar sjuksköterskor som arbetar på universitetssjukhus sin kompetens högre än sjuksköterskor som arbetar inom läns- och länsdelssjuk-hus. Förklaringen kan vara att internutbildning förekommer i större utsträckning på universitetssjukhusen, samt att lärosituationer som hör samman med intensiv-vård av barn, transportmedicin, katastrofmedicin och förebyggande av smitt-spridning förekommer oftare vid universitetssjukhusen.