Efter inskolningsperiodens slut övergår den nyanställda intensivvårdssjukskö-terskan till att arbeta självständigt och ingår därmed i den ordinarie personalsta-ben. I och med detta ökar kraven på effektivitet och arbetsinsats. Lärandet måste emellertid pågå parallellt. Vilka möjligheter och hinder som finns för lärande under det första yrkesverksamma året (enkät II; fr. 21) redovisas i figurerna 12 och 13.
Figur 12. Skattning av möjligheter för lärande under det första yrkesverksamma året, i procent (n=175).
Efter ett års yrkesverksamhet är motivationen för att lära sig nytt mycket hög i gruppen, och nästan alla anser att de kan prioritera sina inlärningsbehov.
I begreppet självkontroll ingår tre faktorer som också är nödvändiga för att kun-na arbeta självständigt i yrkesfunktionen: ”att våga ta ansvar” och ”att våga ta initiativ”. Dessutom ingår ”att känna sina egna kompetensgränser” och därmed veta när hjälp behöver tillkallas. Efter ett års yrkesverksamhet har alla i hög grad eller i mycket hög grad uppnått självkontroll. Genom att våga ta ansvar och ini-tiativ ger sjuksköterskan också sig själv möjligheter till att lära genom handling.
Känslomässiga upplevelser har betydelse för lärandet. Upplevelserna kan vara positiva och öka möjligheterna för lärande eller negativa och därmed hindra eller försvåra lärandet. I den undersökta gruppen överväger de positiva upplevelserna. Alla sjuksköterskor känner sig trygga i arbetssituationen.
Att känna att man duger med den kompetens som utvecklats är viktigt för själv-känslan. Endast ett fåtal känner att de endast duger till viss del.
0% 20% 40% 60% 80% 100% Delaktighet i utvecklingen på avdelningen
Kan prioritera inlärningsbehov Känsla av duglighet Stimulerande att lära nya saker Trygg i arbetssituationen Vågar ta egna initiativ Vågar ta eget ansvar Känner egna kompetensgränser
Att känna sig delaktig i utvecklingen på arbetsplatsen beskrivs som en viktig faktor för lärande enligt Ellström (2000.). Det kanske inte är det mest prioritera-de områprioritera-det bland nyanställda att vara prioritera-delaktiga i utvecklingen, men prioritera-det är i för-vånande hög grad som sjuksköterskorna känner sig delaktiga.
Figur 13. Skattning av hinder för lärande under det första yrkesverksamma året, i pro-cent (n=175).
Att utveckla en bred kompetens tar tid. Det kan därför betraktas som ett hinder, men det kan ställas i relation till att i denna grupp anser nästan alla att det är stimulerande att lära sig nya saker. En avdelning som vårdar patienter i alla åld-rar med stor variation i sjukdomstillstånd, har krav på sig att individualisera vården. Men vissa rutiner krävs, inte minst för åtgärder som måste kunna utföras snabbt, alternativt åtgärder som utförs väldigt sällan. Med vissa rutiner räcker det att veta var det går att läsa om dem. Endast ett fåtal anser att de är fixerade vid att lära sig avdelningens rutiner.
På en intensivvårdsavdelning kan den faktiska kompetensen variera stort mellan sjuksköterskorna. Intensivvårdssjuksköterskor med lång erfarenhet kan ha tagit på sig vissa uppgifter, som ligger inom läkarnas kompetensområde. Det skulle därför kunna finnas oklarheter, om vilken kompetens en nyutbildad intensiv-vårdssjuksköterska kan förväntas ha. Resultatet tyder emellertid inte på detta.
Det talas i olika sammanhang om att intensivvården är en tuff miljö att komma till. Det kan handla om kraven som ställs på personalen att möta svårt sjuka eller
0% 20% 40% 60% 80% 100% Oklara förväntningar på kompetens
Svårt att utnyttja tid. kunsk./erfarenheter Övermäktiga krav Fixerad vid att lära sig rutiner Stora krav på snabbhet och effektivitet Tuff miljö Intensivvård kräver bred kompetens
svårt skadade patienter och närstående och patienter i kris. Det kan på vissa stäl-len utvecklas en tuff jargong inom personalgruppen. Det kan också ställas tuffa krav på nyanställda att utsättas för det värsta så tidigt som möjligt. Huruvida en tuff miljö utgör hinder eller möjligheter till lärande kan variera från person till person och från situation till situation. I den undersökta gruppen anser endast ett fåtal att intensivvården inte alls är en tuff miljö.
En av intervjupersonerna berättade följande händelse som hade inträffat under hennes första arbetspass efter inskolningens slut.
I.P. /… jag kommer ihåg, när vi satt där och det var mitt första ensamma pass, att sektionsledaren då sade, att ’Nu får du ta/den svårt skadade pati-enten’/… för hon tyckte, att när man var ny, då skulle man få lite. Ja du vet, lite ja som lite belöning då liksom bonus.
I. Jaha så detta betraktades som bonus?
R. Ja, nej jag kommer ihåg, jag var glad jag fått nånting att bita i. Men det ja det var tufft. Men man vet ju inte riktigt hur tufft det är, det går inte att förutsäga liksom. Ja. – Ja–och så ja vi har ju läkare hela tiden också. Jag hade ju kanske läkaren inne hos mig då hela tiden. Jag har ju alltid frågat, när jag känt mig osäker och sådär men. Ja. – Rent känslomässigt var det tungt, tufft i alla fall. (Intervju II;1).
Inom sjukvården ställs allt större krav på snabbhet och effektivitet. I början av en yrkeskarriär tar saker i allmänhet längre tid att utföra. Knappt hälften av un-dersökningsgruppen känner stora krav på snabbhet och effektivitet. Hur kraven upplevs står också i relation till de förmågor som den anställde har. Om inte balans råder mellan krav och förmågor, finns alltid en risk på längre sikt att den anställde inte orkar vara kvar i verksamheten. Drygt hälften känner inte alls att kraven känns övermäktiga, övriga känner till viss del att kraven är övermäktiga utom ett fåtal som i hög grad eller i mycket hög grad känner att kraven är över-mäktiga.
Gruppjämförelser av möjligheter och hinder för lärande under det första yrkesverksamma året
Resultaten visar på skillnader mellan grupperna för följande hinder.
Tabell 30. Skattning av möjligheter för lärande under det första yrkesverksamma året, signifikanta skillnader mellan grupper (n=175).
Hinder Skillnader Signifikansnivå
Fixerad vid att lära sig rutiner Högskoleutb.>universitetsutb. *
Tuff miljö Högskoleutb.>universitetsutb. *
Det finns inga skillnader mellan grupperna för möjligheter för lärande under det första yrkesverksamma året.
Genom att i högre grad vara fixerade vid att lära sig rutiner visar gruppen hög-skoleutbildade på ett mer anpassningsinriktat lärande universitetsutbildade.