Tre frågor från enkät I finns med i identisk form i enkät II. Känsla av duglighet, erfarenheter av övermäktiga krav och en tuff miljö.
Frågan om studenten kan dra nytta av tidigare kunskaper och erfarenheter (möj-ligheter) ställs i omvänd form i enkät II som svårigheter att dra nytta av tidigare kunskaper och erfarenheter (hinder). I enkät I ställs frågan om osäkerhet och rädsla (hinder) den kan ses som motsatsen till frågan om trygghet i arbetssitua-tionen (möjligheter) i enkät II. Vid denna jämförelse har värdena från enkät I inverterats. Att frågorna inte är identiska är en svaghet, men jag väljer ändå att göra en jämförelse.
Tabell 32. Skattning av möjligheter och hinder för lärande under kliniska studier i rela-tion till möjligheter och hinder för lärande under det första yrkesverksamma året (n=175).
Möjligheter och hinder Förändring Signifikansnivå
Känsla av duglighet Ökat ***
Övermäktiga krav Minskat ***
Tuff miljö oförändrat n.s.
Nytta av tid. Kursk./erf. Ökat ***
Trygghet i arbetssituationen Ökat ***
Mc Nemar, * p ≤ 0.05; ** p ≤ 0.01; ***p ≤ 0.001
Efter ett års yrkesverksamhet har det skett en förändring i positiv riktning när det gäller känslan av att duga med de kunskaper och erfarenheter som undersök-ningspersonerna har.
Efter ett års yrkesverksamhet har en bättre balans mellan krav och förmåga upp-nåtts. Under de kliniska studierna var det många som i hög grad eller mycket hög grad upplevde att kraven var övermäktiga. Efter ett års yrkesarbete har det skett en nettoförändring på 33 procent och nästan alla anser att kraven inte alls eller endast till viss del är övermäktiga.
Inga förändringar har skett när det gäller hur undersökningspersonerna uppfattar sin arbetsmiljö, utan fortfarande efter ett års yrkesverksamhet är det en hög andel som uppfattar intensivvården som en tuff miljö.
En positiv nettoförändring på 16 procent har skett under det första yrkesverk-samma året, när det gäller att kunna dra nytta av tidigare kunskaper och erfaren-heter.
En positiv nettoförändring på 79 procent har skett på ett år när det gäller att kän-na trygghet i arbetssituationen. Alla undersökningspersoner känner trygghet i arbetssituationen efter ett års yrkesverksamhet. En mycket positiv utveckling med tanke på att nästan 80 procent i hög grad eller mycket hög grad kände osä-kerhet och rädsla för att göra fel under de kliniska studierna.
Sammanfattning
Resultatet på frågan om vilka förutsättningar för lärande som erfars i utbildning och yrke ger en mångfacetterad bild.
Av de förekommande arbetsformerna i utbildningen har föreläsningar haft störst betydelse. Det kan jämföras med att det kunskaps- och kompetensinnehåll, inom vilket undersökningsgruppen skattat högst lärande, är kopplat till övervakning och medicinsk behandling, som i sin tur kan inordnas i det naturvetenskapliga området. Enligt Ramsden (1986) associerar studenter naturvetenskap med formel-la undervisningsmetoder och kformel-lara inlärningsmål. De arbetsformer, som kan kopp-las till ett kunskaps-/kompetensinnehåll med betydelse för förändring och utveck-ling, t.ex. artikelgranskning och fördjupningsarbete, skattas inte som lika betydel-sefulla för yrkesfunktionen jämfört med t.ex. föreläsningar och seminarier.
Intensivvården kräver en bred kompetens och undersökningspersonerna priorite-rar lärande av områden, som ger kompetens för det dagliga arbetet. Men efter ett års yrkesverksamhet känner ändå de flesta sig delaktiga i utvecklingen på sin arbetsplats.
Resultaten visar att förutsättningarna för lärande under de kliniska studierna i specialistutbildningen för gruppen som helhet är relativt goda, trots den tidigare beskrivna bristen på intensivvårdssjuksköterskor. Men handledningens kvalitet under kliniska studier skattas högre av studenter vid högskolor jämfört med uni-versitetsstudenter. En förklaring kan vara att bristen på intensivvårdssjukskö-terskor är störst i storstäderna, där de flesta av universitetsstudenter gör sina kliniska studier. Det finns också skillnader mellan avhoppare och kvarvarande. Avhopparna skattar kvaliteten på handledningen lägre och de har i högre grad känt sig osäkra och rädda för att göra fel.
Personalen uppfattas som mycket positiv och handledarnas kompetens uppfattas i de flesta fall som mycket hög. Respondenternas syn på sig själva under de kli-niska studierna är också till största delen positiv. De flesta känner arbetsglädje och delaktighet i vården. De flesta har kunnat dra nytta av sina tidigare kunska-per och erfarenheter under sina kliniska studier. Den mest betydelsefulla studie-strategin under de kliniska studierna är att ansvara för egna patienter med hand-ledaren som konsult. Detta tyder på att de flesta studenter når så långt det är möjligt, när det gäller ansvar och initiativ. Under utbildning kan inte studenten få det fullständiga ansvaret för patienten.
Inskolningsperioden är en viktig övergång mellan utbildning och yrkesverksam-het för att sjuksköterskan ska lära sig det specifika för just den arbetsplats, som hon anställs på. Det kan gälla olika administrativa rutiner, medicinsk teknik, fördjupade kunskaper om de olika patientkategorier som vårdas på den aktuella avdelningen och förhållningssätt inom arbetslaget med mera (Dunn, 1992). Kva-liteten på inskolningen skattas högre av dem, som arbetar på ett universitetssjuk-hus, jämfört med dem, som arbetar på ett läns- eller länsdelssjukhus. Resurserna för inskolning är störst vid universitetssjukhusen.
Lärandestrategier under yrkesverksamhet är inom intensivvården präglade av både ett erfarenhetsbaserat lärande och ett mer formaliserat lärande genom un-dervisning och instruktion, men även reflektion anses som mycket betydelsefullt.
Efter ett års yrkesverksamhet har alla erfarit att de har uppnått självkontroll i arbetet, d.v.s. att de kan ta ansvar och initiativ och att de vet var de egna kompe-tensgränserna finns. Möjligheterna för lärande uppfattas som mycket goda. Att intensivvård är en specialitet, som kräver bred kompetens, uppvägs av att under-sökningspersonerna har mycket hög motivation för att lära nytt. De kan också i hög grad prioritera sitt lärande. Ett hinder, som däremot kvarstår i lika hög grad även efter ett års yrkesverksamhet, är att intensivvården uppfattas som en tuff miljö. Finns här möjligen ett samband med att kunskaper och kompetens i etiskt förhållningssätt inte anses lika betydelsefullt efter ett års yrkesverksamhet som vid utbildningens slut? Finns det i den tuffa miljön endast utrymme för ett ratio-nellt effektivt tänkande med inriktning på livsuppehållande behandling till varje pris och mindre utrymme för ett reflekterande och öppet förhållningssätt till etiska frågor.
9 Diskussion
För att få svar på mina forskningsfrågor har studenters/nyblivna intensivvårds-sjuksköterskors erfarenheter studerats genom enkäter och intervjuer. Det över-gripande syftet med denna studie var att beskriva och analysera erfarenheter av att lära intensivvårdssjuksköterskans kunskaps- och kompetensområden. Per-spektivet i den empiriska delen har således varit studenternas/de nyblivna inten-sivvårdssjuksköterskornas perspektiv. Eftersom detta område inte har studerats tidigare utifrån svenska förhållanden har studien till stor del haft en explorativ inriktning. Det har inneburit att en stor mängd data har samlats in för att täcka området. I den avslutande diskussionen väljer jag därför ut några teman utifrån de mest intressanta resultaten för att relatera dessa till de problemområden som presenterades i kapitel 1. Förutsättningar för lärande relateras till individnivå, organisations- och samhällsnivå.