Studenterna fick besvara hur betydelsefulla olika studiestrategier hade varit för deras lärande under kliniska studier (enk. I, fr. 25). Resultatet visas i figur 7.
Figur 7. Skattning av studiestrategiernas betydelse för lärande under kliniska studier, i procent (n=221).
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Följa patientvårdkedjan Studera specialitteratur på avd. Diskutera med kurskamrater Observera Testa medicin-teknisk utrustning Diskutera med undersköterskor Följa en patient under längre tid Lyssna på pat. egna berättelser Monitorering Diskutera med sjuksköterskor Delta maximalt i akuta situationer Reflektion med handledaren Diskutera med läkare Delta aktivt i vården Handledaren endast som konsult
• Studiestrategier knutna till handledaren
Det finns fyra strategier som är knutna till handledaren. De tre första skiljer sig från varandra utifrån studentens grad av självständighet, ”att gå bredvid handle-daren och observera”, ”att gå bredvid handlehandle-daren och delta aktivt i vården” och ”ansvara för egna patienter med handledaren som konsult och diskussionspart-ner”. ”Att reflektera över aktuella vårdsituationer tillsammans med handledaren och värdera vad som eventuellt kunde ha gjorts på annat sätt”, är ytterligare en strategi knuten till handledaren.
Den mest betydelsefulla strategin under kliniska studier är att ”ansvara för egna patienter med handledaren som konsult och diskussionspartner”. Det tyder på att de flesta studenter når upp till den grad av självständighet, som är möjlig inom ramen för en utbildningssituation, när en handledare har det yttersta ansvaret för patienternas vård. Betydelsen av de olika strategierna under de kliniska studierna varierar över tid vilket också framgår av en del kommentarer i enkätsvaren.
/Gå bredvid/observera för att bekanta sig med miljön. Gå bredvid/delta ak-tivt för att komma igång, våga agera/. (enk. I: 503)
/Ansvara själv över patienten men med handledaren med i vårdsituationen som bollplank och ser vad jag gör för att hela tiden förbättra mig själv. Jag har velat ha min handledare med på rapporter osv. för att fortsätta utveckla mig så länge jag är student. Försöker också efter varje arbetspass ta fem minuter tillsammans med handledaren och reflektera över dagen tillsam-mans/.(enk. I: 703)
/Viktigt att få ta ansvar för egna patienter (patient) då lär man sig bäst och tvingas tänka själv och fråga läkare osv. …/(enk. I: 807).
• Studiestrategier knutna till andra resurspersoner på avdelningen
Det är inte bara handledaren som har betydelse för lärandet. Vårdteamet på en intensivvårdsavdelning består vanligen av läkare, sjuksköterskor och underskö-terskor. Vissa intensivvårdsavdelningar saknar emellertid eller har mycket få undersköterskor. I många fall finns flera studenter på samma avdelning samti-digt. Att diskutera med kurskamrater under kliniska studier är en del av student-kulturen. Det är en möjlighet att dela erfarenheter med någon i samma situation.
• Studiestrategier utifrån vårdförlopp eller avgränsade moment
Att lära utifrån vårdförlopp inom intensivvård kan ske utifrån olika utgångs-punkter, t.ex. genom att följa en patient från akutmottagning, röntgen, operation och till IVA. Det kan vara att följa en patient under längre tid, t.ex. vid intuba-tion, respiratorbehandling, urträning ur respirator och extubation. Det kan också vara att lyssna på patienternas egna berättelser av sina upplevelser av
intensiv-vård. Möjligheterna för lärande på detta sätt är större under studietiden än när sjuksköterskan väl är anställd och bunden till avdelningen på ett annat sätt än studenten. Att lyssna på patienternas egna berättelser är en viktig del i en holis-tisk omvårdnad, men detta kan vara svårare inom intensivvården än på andra ställen, eftersom de flesta patienter av olika anledningar har en sänkt medvetan-degrad. Patienterna flyttas snabbare till annan vårdavdelning efter avslutad respi-ratorbehandling än tidigare. För att få ta del av patienternas egna berättelser kan sjuksköterskan behöva uppsöka patienterna på andra vårdavdelningar.
Som kontrast till de tre tidigare frågorna ställdes frågan att ”försöka vara med om så många akuta situationer som möjligt”. De flesta anser att detta är av stor eller mycket stor betydelse. I denna fråga finns ingen skillnad mellan grupperna. Det tolkas som en betydelsefull strategi för att skaffa sig handlingsberedskap för akuta situationer i framtiden.
• Reflektion
Reflektion som en möjlighet att koppla ihop teori och praktik har redovisats tidigare. I denna fråga är reflektionen kopplat till handledaren och specifika vårdhändelser.
• Studiestrategier med anknytning till medicinsk teknik
Att använda medicinteknisk övervakningsutrustning är i första hand till för att övervaka patientens tillstånd, men det kan också underlätta lärandet av fysiolo-gi/patofysiologi genom att förändringar i patientens tillstånd åskådliggörs genom olika mätningar. Även effekter av olika medicinska behandlingar åskådliggörs genom den kontinuerliga monitoreringen. Den medicintekniska utrustningen kan också testas utan patient, så att studenten kan bekanta sig med tekniken utan att utsätta patienter för risker.
• Studera speciallitteratur på avdelningen
Genom att läsa speciallitteratur på avdelningen kan förståelsen av vårdhändelser fördjupas. Det är den strategi som anses ha minst betydelse. Studenternas egna attityder och attityder hos personalen på avdelningen kan påverka detta. En stu-dent skriver i en kommentar:
/Studier av speciallitteratur… Om man får tillfälle, utan att bli stämplad på något vis, (lat, okunnig)/(enk. I: 503).
Gruppjämförelser av betydelsen av olika studiestrategier under kliniska studier
I tabell 23 redovisas skillnader mellan grupper för följande studiestrategier:
Tabell 23. Skattning av studiestrategiernas betydelse för lärande under kliniska studier, signifikanta skillnader mellan grupper (n=221).
Studiestrategier Skillnader Signifikans-nivå
Monitorering Kvarvarande>avhoppare *
Observera Yngre>äldre *
Observera Ej IVA-erf>IVA-erf. ***
Testa medicinteknisk utrustning Ej IVA-erf>IVA-erf. * Diskutera med undersköterskor Ej IVA-erf>IVA-erf. * Diskutera med undersköterskor Högskolestud.>universitetsstud. * Följa patienter under längre tid Högskolestud.>universitetsstud. * Lyssna till pat. egna berättelser Högskolestud.>universitetsstud. * Chi-två, * p ≤ 0.05; *** p ≤ 0.001
Studenter utan tidigare IVA-erfarenhet har större behov av den mer passiva stra-tegin att observera. Studenter med tidigare erfarenhet kan snabbare delta aktivt. Att de yngre anser det mer betydelsefullt att observera kan bero på mindre erfa-renhet överhuvudtaget.
Att diskutera och vårda patienter tillsammans med erfarna undersköterskor anser gruppen utan tidigare intensivvårdserfarenhet ha större betydelse än gruppen med tidigare erfarenhet Det tyder på att de som har tidigare intensivvårdserfa-renhet har lärt sig det som ligger inom undersköterskans kompetensområde. Högskolestudenter anser det mer betydelsefullt än universitetsstudenter att dis-kutera med undersköterskor. Det senare kan förklaras med att antalet underskö-terskor är mindre vid universitetsklinikerna.
Högskolestudenterna anser att följa patienter under längre tid och att lyssna till patienternas egna berättelser vara mer betydelsefullt för lärandet än universitets-studenterna. En förklaring till detta skulle kunna vara att vårdtiderna är kortare vid universitetssjukhusen och att möjligheterna därför försvåras.
Att prova medicinteknisk utrustning utan patient anser studenter utan intensiv-vårdserfarenhet som mer betydelsefullt än studenter med tidigare IVA-erfarenhet. Att testa medicinteknisk utrustning utan patient kan ses som ett sätt att bekanta sig med utrustningen utan risk för patienten.