måste bli attraktivare för individen för att kunna tillfredsställa ställda miljö- och trafiksäkerhetskrav ”En bra infrastruktur skall leda till effektiva transporter.”
För att uppnå ett effektivt transportsystem gav regeringen Vägverket i direktiv i mars 2002 att skapa en Nationell Väghållningsplan (NPVS) för åren 2004 till 2015. I rapporten Program för hållbart resande (Vägverket, 2003a) redovisar Vägverket sina mål och syften med hållbart resande (Lundgren, 2004). Målen baseras på indikatorerna tillgänglighet, trafiksäkerhet och miljö mäts till exempel genom hur många som cyklar i förhållande till hur många som totalt reser (tillgänglighet), hur många cyklister som nyttjar hjälm (trafiksäkerhet) och minskning av mängden koldioxid (miljö). Vidare har regeringen ställt som krav i proposition 2003/04:95 att åtgärder skall analyseras i enlighet med den så kallade Fyrstegsprincipen2 vilken innebär att befintliga resurser skall nyttjas i första hand och om möjligt effektiviseras. Detta kan innefatta attityd- och beteendemässiga förändringar och marknadsförande av alternativa och hållbara transportval innan ny- och ombyggnation initieras, vilket, i sin tur, ställer krav på kommuner, organisationer och individer att arbeta i enlighet med de transportpolitiska målen vilket är en utmaning för alla parter.
Ett sätt att uppnå effektivitet skulle kunna vara att arbeta i enlighet med Mobility Management (MM)3 (Figur 1.3). MM nyttjas av stat, kommuner och organisa- tioner och innebär att ”på olika sätt effektivisera användandet av gods- och persontransporter och infrastruktur. Syftet är att påverka resan eller transporten innan den börjat” (Mobility Management 2008, sid. 1) där en MM-lösning skulle kunna innebära att fler bussar sätts in för att minska biltrafiken istället för att en ny väg byggs för att minska bilköerna. MM-lösningar skulle inom området godstransporter kunna vara att samordna gods till alla företag som finns i ett mindre samhälle och att kombinera gods- och persontransporter i samma fordon.
Att öka antalet busslinjer leder inte per automatik till ökad transporteffektivitet, det vill säga att individen väljer att resa med buss. Individen kanske inte ens vet att alternativet buss skulle kunna passa hans/hennes behov och en vanebilist kanske inte ens tror att han/hon skulle kunna ändra sitt beteende från att resa med bil till att resa med buss. Att ändra beteende är en lång process som är beroende av olika faktorer inom, och utanför, individen (Ajzen, 2005). Attityd- och beteendeförändringar är av stor betydelse och måste beaktas och bearbetas vid MM-lösningar för att lyckas (Figur 1.3). Om företaget respektive vanebilisten inte är medveten om fördelarna med samordnade transporter, det vill säga ett effektivare transportsystem i termer av bättre miljö, trafiksäkerhet, regional utveckling och minskade kostnader för den enskilde, företaget och för samhället i
2 Fyrstegsprincipen definieras i Kapitel 1.5 Definitioner.
3 Mobility Management definieras i Kapitel 1.5 Definitioner.
stort, är de kanske heller inte intresserade. För att en MM-lösning skall bli lyckosam, det vill säga bli en del av ordinarie verksamhet, är det av vikt att det sker en attityd- och/eller beteendeförändring på individnivå.
Figur 1.3. De transportpolitiska målen som leder till bättre effektivitet genom Mobility Management och attityd- och beteendeförändring.
Det finns ett flertal studier genomförda inom området samordning av transporter i och utanför glesbygd, nationellt och internationellt (Börjesson, 2000; Svanfelt, Morin, Fredriksson, och Andersson, 2005; Sandow och Westin, 2007). En del av dessa har även innefattat implementering av olika samordningslösningar och i vissa fall har implementeringen permanentats i ordinarie utbud. Varför läggs vissa samordningslösningar ner medan andra permanentas? En orsak skulle kunna vara den beteendeförändring som krävs på individnivå. Är det möjligt att förändra ett beteende hos en vanebilist eller hos ett företag som alltid har transporterat sitt gods på ett visst sätt?
1.1 Syfte och frågeställningar
Det övergripande syftet med föreliggande arbete är att identifiera, realisera och utvärdera samordningsmöjligheter för gods- och persontransporter i glesbygd i syfte att bibehålla, eller förbättra, servicenivån för boende och företag. Det övergripande syftet har indelats i underliggande syften med tillhörande frågeställningar:
1. Undersöka möjligheten att effektivisera godstransporter för att möjliggöra ytterligare samordning av gods till och från dagligvarubutiker och andra företag genom att kartlägga befintliga godstransporter, identifiera behov och därigenom finna nya samordningslösningar.
x Är det möjligt att minska antalet godstransporter till och från glesbygden genom ytterligare samordning samtidigt som andelen gods till och från glesbygden är densamma, eller ökande, utan ökade kostnader?
2. Undersöka möjligheten att tillgängliggöra samhällsbetalda persontransporter för boende i glesbygd och därigenom öka möjligheten för dem att resa med kollektivtrafiken istället för med den egna bilen. Detta genom att kartlägga befintliga samhällsbetalda persontransporter och de boendes resande inom kommunen samt identifiera behov och därigenom finna nya samordningslösningar.
x Är det möjligt att i glesbygden minska antalet persontransporter och öka antalet resande genom ytterligare samordning av samhällsbetalda persontransporter utan ökade kostnader?
1.2 Disposition
Kapitel 1 beskriver bakgrunden till avhandlingen och kapitel 2 begreppet Mobility Management inkluderande genomförda internationella och nationella projekt inom området (Figur 1.4). Attityder och beteenden kopplat till transporter avhandlas i kapitel 3. Begreppen gods- och persontransporter samt samordning och samdistribution beskrivs i kapitel 4 och kapitel 5 behandlar Norrbotten och Pajala kommun. Kapitel 6 och 7 redovisar undersökningar om godstransporter till och från Pajala kommun och persontransporter inom Pajala kommun. I kapitel 8, slutligen, diskuteras genomförda undersökningar i relation till presenterade teorier och tidigare forskning.
Pendlarbuss 2009 i drift
Bussgods AB, ICA Meny och ICA Sverige AB, 2004
Tidningstjänst AB och Posten AB 2009 i drift
ANALYS
Figur 1.4. Genomförda studier.
1.3 Avgränsning
Arbetet innefattar endast samordning av gods- och persontransporter på vägnätet i den svenska glesbygden och då specifikt i Pajala kommun. Studierna berör de transportpolitiska målen (Proposition 2005/06:160) och då i första hand att skapa ett tillgängligt transportsystem och därmed regional utveckling och att kunna erbjuda innevånarna en god miljö och säker trafik med hög transportkvalitet. Ett jämställt transportsystem behandlas endast indirekt genom att arbetet genomförs med det bakomliggande syftet att utveckla möjligheterna i en specifik kommun genom att erbjuda innevånarna ökad service och lika möjligheter för män och kvinnor att resa med erbjuden kollektivtrafik.
Studierna om dagligvarubutiker har begränsats till att endast gälla de dagligvaru- butiker som har prioriterats av Pajala kommun och Länsstyrelsen i Norrbottens län att finnas kvar i minst tio år samt ytterligare en butik med högt kundunderlag.
1.4 Vetenskapssyn, övergripande metod
God forskning innebär epistemologiska och ontologiska ställningstaganden.
Epistemologin betyder ”läran om kunskap eller kunskapsteori” (Åsberg, 2000, sid. 25) och hanterar frågor om varifrån kunskap kommer, tillförlitligheten hos kunskapen, etc. Hur kan då forskaren erhålla kunskap och vilken kunskap har forskaren? Beroende på ”kunskapsteoretiska grundantaganden” (Åsberg, 2000, sid. 25) kan grunden till kunskap, dessa ursprung, fås genom svar på frågor som ställs, olika ansatser och bakgrund. Ansatser innebär att kunskap kan nås exempelvis genom tankeverksamhet (rationalism) eller genom erfarenhet (empirism) (Alvesson och Sköldberg, 1994; Bengtsson, 2005). En kunskapsteori som baserar sig på en realistisk uppfattning av verkligheten hävdar att studieobjektet i sig är en källa till kunskap. Ontologi betyder ”läran om varandra”
(Åsberg, 2000, sid. 23) och handlar om verkligheten och innebär att det som är verklighet för en individ inte behöver vara verklighet för en annan och utgör ett grundläggande antagande som forskaren gör och som ligger till grund för de vetenskapliga metoderna och de teoretiska antagandena. Forskaren har en viss verklighetsuppfattning till ett forskningsområde och innan de empiriska studierna påbörjas finns redan en referensram som kan skilja sig mellan olika individer.
(Åsberg, 2000). Forskaren tar ställning till vilken dennes verklighet är och vilken kunskap denne har, och förlitar sig till, och vilken kunskap denne söker. Därefter bestäms de metodologiska ställningstagandena, det vill säga om enkätunder- sökningar, intervjustudier, observationer, etc. skall genomföras.
Syftet med arbetet är att, identifiera, realisera och utvärdera samordnings- möjligheter. Kunskap inom området har erhållits genom att kartlägga förutsättningar, undersöka möjligheter och genomföra implementering (Figur 1.5). Kartläggningen har inneburit att beroende på vilken studie som har genomförts har information om studieobjektets förutsättningar samlats via
litteraturstudier, möten och observationer. Undersöka möjligheter har inneburit att data har samlats in genom intervjuer, enkätundersökningar, möten och observationer och därefter har implementering av olika studier genomförts i ordinarie verksamhet. Varje studie har analyserats och utvärderats allt eftersom studierna har genomförts för att därefter möjliggöra jämförelser mellan de olika studiernas slutsatser och därigenom erhålla en förståelse om helheten Yin (2007).
Varje studie har analyserats separat då de har genomförts vid olika tidpunkter, inom olika geografiska områden och med olika delsyften.
GODS-OCH PERSONTRANSPORTER Kartlägga förutsättningar
Undersöka möjligheter
Genomföra implementering Val av forskningsstrategi,
övergripande syfte, underliggande syften och
forskningsfrågor
Besvara övergripande syfte, underliggande syften och
forskningsfrågor
Analys Utvärdering
Analys
Analys
Utvärdering
Utvärdering
Figur 1.5. Metod.
Fallstudier valdes som forskningsstrategi för att därefter om möjligt implementera framkomna resultat. Fallstudier innebär att flera olika källor granskas och att empiri genomförs som följs av analys baserat på teoretiska antaganden (Yin 1989).
Då författaren hade viss kunskap om området för samordning av transporter och samtidigt sökte en djupare förståelse av möjligheten av att samordna transporter i glesbygden ansågs fallstudier utgöra en lämplig strategi. Vid genomförandet av de olika fallstudierna var det av vikt att kunna ställa frågor och därefter tolka svaren, kunna lyssna och vid implementering vara flexibel och kunna anpassa lösningar efter olika förutsättningar.
Yin (1989) menar att det viktigaste vid val av strategi är vilken typ av forskningsfrågor som ställs och om forskningsfrågorna börjar med hur och varför kan strategin karakteriseras som en fallstudie. Författaren menar vidare att en flerfallsstudie är att föredra framför en enfallsstudie då flerfallsstudier innebär att framkomna slutsatser bygger på fler än en studie och därmed är mer trovärdiga.
När de olika studierna analyseras oberoende av varandra och slutsatserna ändå blir desamma bekräftar detta ytterligare resultaten. En styrka med fallstudier är att forskaren inte är ensam om att ta alla beslut i möten med personer inom organisationer som berör fallstudierna och att besluten diskuteras med personer med forskningsstatus och med insikt i forskningsfrågorna vilket är värdefullt. I föreliggande arbete har deltagande personer haft insikt i, och kännedom om, de fall som studerats men få har haft kännedom om det specifika syftet och de specifika frågeställningarna även om de flesta dock har haft insikt i projekten.
I fallstudier används många informationskällor där varje källa prövar slutsatserna och därmed stärks validiteten och reliabiliteten. Källorna i detta arbete har varit kartläggning via skriftliga källor som artiklar och rapporter, arkivmaterial (kartor och statistik), enkätundersökningar, intervjuer (personliga och via telefon), direkta observationer (platsbesök) och deltagande observationer (möten med kommuninnevånare och samarbete med beslutsfattare) (Yin, 2007).
Formen för varje specifik kartläggning har skett utifrån vilken typ av information och data som eftersträvats. När det gällde information om individens syn på godstransporter eller individens resande med kollektivtrafik valdes intervjuer och enkäter och när det gällde att informera om pågående studier och föra diskussioner mellan olika parter valdes möten. Data som har insamlats har analyserats för att därefter sammanställa slutsatser från de olika källorna, det vill säga triangulering. Triangulering innebär att kvalitativa och kvantitativa metoder kombineras för att erhålla en djupare förståelse av insamlat data (Denzin och Lincoln, 2000). I arbetet har, i ett första skede intervjuer genomförts med ett mindre antal respondenter ur en förutbestämd grupp som till exempel intervjuer med leverantörer och transportörer som transporterade gods till och från Pajala. I ett andra skede har antalet respondenter utökats och för att möjliggöra att samla information från dessa har enkäter använts. Utöver detta har intervjuer och enkätundersökningar genomförts med företag som mottog gods från dessa leverantörer och transportörer. De kvalitativa intervjuerna har gett en förståelse av respondentens kunskap och kännedom om olika områden och de kvantitativa enkätundersökningarna har varit ett sätt att finna mönster (Yin, 1994). En anledning till att både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts är att de två metoderna ger olika typer av information, intervjuerna en bild av hur det såg ut, intresset hos respondenterna och om det fanns möjligheter att gå vidare och finna lösningar för samordning och enkäterna om andelen som ansåg olika saker,
det vill säga för att få en helhet och ett vidare perspektiv. Att ha flera metoder kan dock vara en nackdel då dessa kan visa på olika resultat (Bryman, 1997) men att endast välja en hade inte gett en helhetsbild av respondentens förutsättningar och området.
En forskningsprocess innehåller ett antal olika aktiviteter från det att forskningsfrågan formuleras till dess att slutsatser dras; formulering av forskningsfråga, val av forskningsstrategi och –metod, insamling av data, tolkning av data samt fastställande av slutsatser (Lekvall och Wahlbin, 2001). Föreliggande arbete innehåller samtliga dessa delar och utgör en samverkan mellan akademin och samhället. I de empiriska studierna har möten mellan representanter för olika samhällsfunktioner genomförts. I dessa möten har individer med olika bakgrund deltagit och samtidigt utgjort en del i forskningen vilket har inneburit att luckor i form av exempelvis lokalkännedom och lokala behov har kunna täckas då de, men inte akademin, har haft kännedom om, och kunnat åskådliggöra, dessa.
Inom den kvalitativa forskningen används till exempel djupintervjuer, deltagande observationer och fältstudier och forskaren är främst intresserad av vilka kvaliteter och egenskaper en händelse eller ett fenomen har (Bjereld, Demker, och Hinnfors, 1999). Det är viktigt att forskaren sätts in i den situation forskningen är kopplad till för att förstå hur exempelvis individer som blir intervjuade känner sig och upplever en viss situation. Bryman (1997) menar att kvalitativ forskning oftast tar avstånd från teorier och begrepp som formuleras före fältarbetets inledning och att formulering av begrepp i förväg är negativt då det begränsar forskarens rörelsefrihet och dessutom minskar överensstämmelsen mellan forskarens och aktörernas perspektiv. De studier som genomförts i föreliggande arbete har skett på ett liknande sätt då de teoretiska referensramarna har beaktats vid analys av de olika studierna vilket också kännetecknar fallstudier. Intervjuer genomförs enligt Kvale (1997) med ett tema vilket i föreliggande arbete har varit samordning av transporter. De genomförda telefonintervjuerna var av en mer fokuserad4 karaktär än de personliga (Yin, 2007). Intervjuerna som skedde via personliga besök gav mer utrymme för öppna diskussioner och delgivande av information om företaget. Strategin vid de kvalitativa intervjuerna i föreliggande arbete har varit att ge utrymme för övriga frågor vilket innebär ökade möjligheter att finna information som intervjuaren inte har tänkt på (Bryman, 1997).
De kvalitativa studierna har kompletterats med kvantitativa för att fånga ett större antal respondenters syn på ett flertal frågor. Den kvantitativa vetenskaps- uppfattningen representerar en positivistisk hållning, det vill säga förklaring, abstraktion, förenkling, avbildning, opartiskhet, distans, förutsägelse, etc.
4 Enligt Yin (2007) innebär den fokuserade intervjun att intervjun sker under en begränsad tid (45 minuter till en timme) och är fokuserad till ett visst antal frågor i ett protokoll.
(Bryman, 1997; Ylinenpää, 1987). I den kvantitativa forskningen kvantifieras materialet för att hitta mönster och studierna om godstransporter är av mer kvantitativ natur då enkätstudier genomförts samt textdata kategoriserats och resultaten har presenterats i tabell-, diagram- och sifferform.
Föreliggande arbete utgör även ett exempel på interaktiv forskning vilket innebär att det under hela processen har skett ett samarbete mellan olika deltagare och författaren. Det som framkommit via möten och intervju- och enkätstudierna har prövats genom implementeringar vilket innebär de som vistats inom det geografiska implementeringsområdet har deltagit och/eller nyttjat implementeringslösningarna och därigenom blivit en del av forskningen. De har även varit en viktig del i processen då de har haft kunskap i form av lokalkännedom och samordningslösningar som efterfrågas inom ett visst område, vilket författaren inte hade men sökte.
Det som framkommit via kartläggning och empiri har omsatts i praktiken via implementering vilkas utformning berörda deltagare har haft möjlighet att påverka varför dessa delar kan sägas utgöras av aktionsforskning. Aktionsforskning kännetecknas av att individerna är delaktiga och att det resultat som genereras och den förändring som sker återkopplas (Denscombe, 2000). Vidare har varje implementering kritiskt granskats för att därigenom kunna ändra, och om möjligt förbättra, denna.
1.5 Definitioner
I föreliggande arbete används följande definitioner:
Centrala avtal
För att erhålla förmånliga inköp för kunden samtidigt som lönsamhet för leverantören och/eller transportören att transportera gods till/från kunden tecknar kunden och leverantören/transportören avtal mellan varandra. I avtalen kan det framgå hur ofta och vilka dagar gods skall transporteras till och/eller från kunden, vilka typer av fordon som ska användas, vad som händer om någon av parterna inte följer avtalen etc. Avtalen är vanligtvis tidsbegränsade. I föreliggande arbete benämns avtalen centrala avtal.
Dagligvarubutik
Dagligvarubutik är en butik där det bland annat går att köpa matvaror, hygienartiklar, rengöringsmedel och papper.
Efterfrågestyrd trafik
Efterfrågestyrd trafik är trafik som har en fast tidtabell men för att den skall passera vissa förutbestämda orter måste kunden ringa till bussbolaget, i vissa fall dagen innan, och boka plats på turen.
Fyrstegsprincipen
Fyrstegsprincipen är ”En planeringsmetod för att hushålla med resurser och minska vägtransportsystemets miljöpåverkan” (Sveriges Kommuner och Landsting, 2007, sid.
1). Fyrstegsprincipen innehåller fyra steg som åtgärder inom vägtransportsystemet skall analyseras efter där Steg 1 innebär ”Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt” (förbättrad kollektivtrafik genom fler och nya turer samt fler och prioriterade cykelvägar) och Steg 2 ”Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon” (samåkning med bilpooler och samordning av transporter) (Steg 1 och 2 skall tillämpas i möjligaste mån) (Vägverket, 2002a, sid. 5). Steg 3 innebär ”Begränsade ombyggnadsåtgärder” (hastighetsnedsättning, refuger och sidoområden) och Steg 4 ”Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder” (nybyggnation av väg).
Färdtjänst
Färdtjänst innebär transporter för personer med funktionshinder som har ett färdtjänstbevis som erhållits från kommunen. De som önskar nyttja färdtjänst beställer resan från Länstrafiken i Norrbotten AB och får betala en viss del av resan, ett förutbestämt pris (SFS 1997:736; SOU 2003:87).
Glesbygd
Glesbygd definieras som områden som ”har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än 3 000 invånare…” (Glesbygdsverket, 2008a, sid. 1). I Sverige bor knappt 20% av innevånarna i glesbygd.
Gods
Gods indelas i tre olika typer av gods beroende på hur tungt och skrymmande godset är; lättgods (gods under 1 kg), paketgods (cirka 1 kg till 100 kg) och styckegods (cirka 100 kg till 1 000 kg) (Tarkowski och Ireståhl, 1988).
Just In Time (JIT)
Just In Time (JIT) innebär att gods som transporteras till eller från en kund kommer fram i rätt tid, till rätt plats, i rätt skick och till rätt mängd (Ballou, 1987;
Tarkowski och Ireståhl, 1988).
Kollektivtrafik
Kollektivtrafik är ”i förväg organiserade, regelbundet tillgängliga transporter som erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt givna regler” (SIKA, 2004, sid. 6) och indelas i Allmän kollektivtrafik och Särskild kollektivtrafik (SIKA, 2006b).
Kund = Mottagare = Varuköpare
Begreppet kund representerar även mottagare och varuköpare och kan vara ett företag, en organisation, en dagligvarubutik eller en individ som köper och/eller beställer något.
Leverantör
Leverantör är ett företag, en person eller en organisation som har ett lager med gods varifrån de levererar godset till kunden. Exempel på leverantörer är ICA Meny, ICA Sverige AB, KF eller Coop och Norrmejerier.
Mobility Management (MM)
Mobility Management (MM) innebär bättre nyttjande av befintliga resurser vilket leder till effektivisering av en transportlösning till följd av attityd- och beteendeförändring hos individen.
Pendling
Pendling innebär resande till och från arbetet med egen bil eller med en samhällsbetald transport.
Returgods
Returgods är gods som går i retur från ett företag, en dagligvarubutik, etc. och kan utgöras av tomma rull-, mejeri- och/eller standardpallar, returglas, bröd-,
Returgods är gods som går i retur från ett företag, en dagligvarubutik, etc. och kan utgöras av tomma rull-, mejeri- och/eller standardpallar, returglas, bröd-,