Under 2004/2005 stannade 12% av den totala andelen gods31 som transporterades inom Norrbottens län i länet, 22% transporterades utanför länet och resterande 66% exporterades. Om en jämförelse istället görs med godsets värde var motsvarande andelar att 25%, 27% och 48% (SIKA, 2006c). Under 1997 transporterades 37 miljoner ton gods till Norrbottens län och 19 miljoner ton från länet och ett större godstransportarbete utfördes på järnväg än på landsväg (SIKA, 2000b). Jämtland och Norrbotten var de enda län i Sverige där transport av gods på järnväg var större än transport av gods med lastbil. Ett problem som finns om gods skall fraktas på järnväg mellan Sverige och Finland är att spårvidden på rälsen inte är desamma. Omlastning av gods sker i Haparanda samt i Torneå vilket tar sex till tolv timmar för ett godståg med 30 vagnar. Skulle en spårväxlare finnas skulle ett godståg med 30 vagnar passera gränsen på 35 till 40 minuter (Bothnia Arc, 2000). Till Pajala kommun finns ingen räls som möjliggör transporter på järnväg. Transport av gods på väg alternativt med flyg är de transportsätt som finns tillgängliga till och från Pajala kommun. Flygplatsen, Pajala-Ylläs Airport, invigdes 1999 och ligger cirka tolv kilometer väster om Pajala tätort efter Riksväg 395 och nyttjades under 2003 av 2 755 passagerare och under 2006 av 2 978 passagerare (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2004b;
Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2007).
I hela Sverige fanns 2006 drygt 98 000 kilometer statsvägar. Av dessa fanns cirka 10% i Norrbotten (8 661 kilometer) och 2008 cirka 1% i Pajala (950 kilometer
31 Andelen gods mätt i vikt med alla transportslag.
statsvägar) (Tabell 5:2) (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2007; Vägverket, 2008c).
I mitten av 1990-talet fanns cirka 128 skogsbilvägar i Pajala kommun med en sammanlagd sträcka på 1 500 kilometer (Nordström och Björklund, 1995). I Pajala kommun finns vägar som har begränsad vikt under delar av året i samband med tjällossning vilket innebär längre transporter för några och minskat kundunderlag för andra. Antalet personbilar i trafik under årsskiftet 2006/2007 var 4 202 463 i Sverige, 130 408 i Norrbotten och 3 576 i Pajala kommun.
Tabell 5:2. Längd statsvägar och antal personbilar i trafik i Pajala kommun, i Norrbotten och i Sverige (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2004b; Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2007; Vägverket, 2008c).
Vägar och fordon Pajala Norrbotten Sverige
Statsvägar (väglängd i km) 950 8 66132 98 33433 Antal personbilar i trafik årsskiftet 2003/2004 3 575 128 218 4 075 414 Antal personbilar i trafik årsskiftet 2006/2007 3 576 130 408 4 202 463
Till Pajala kommun och tätort kan vägtrafiken komma från söder via väg 392 och 400, från väster via väg 395 och från norr via väg 400 och 403 (Figur 5.2).
Resandeandelen med kollektivtrafik skiljer sig mellan storstäder och glesbygd och kostnaden att investera i nya bussar är inte lika lätt att motivera i glesbygd där det oftast är en enskild företagare som företräder linjetrafiken och där underlaget är betydligt lägre än i storstäderna. Länstrafiken i Norrbotten AB är huvudman för kollektivtrafiken i Pajala kommun och Länstrafiken upphandlar i sin tur företag som trafikerar de olika byarna. I Norrbottens län reser knappt 10% med kollektivtrafiken34.
Länstrafiken i Norrbotten AB trafikerar idag Pajala kommun med Linje 46 Pajala–Gällivare, Linje 51 Kiruna-Vittangi-Pajala, Linje 53 Kiruna-Pajala-Övertorneå-Haparanda, Linje 54 Pajala–Övertorneå-Haparanda och Linje 55 Pajala-Överkalix-Luleå (Länstrafiken i Norrbotten AB, 2008). Utöver dessa linjer har kommunen upphandlat Länstrafiken för att sköta skolskjuts, färdtjänst och sjukresor inom kommunen.
32 Data från 1 januari 2006 varav 66% var belagd väg (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2007).
33 Data från 1 januari 2006 varav 79% var belagd väg (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2007).
34 Personlig kommunikation december 2008 med representant från Länstrafiken i Norrbotten AB, Överkalix.
Figur 5.2. Karta över vägar till Pajala tätort. © Lantmäteriverket Gävle 2008.
Medgivande I2008/1702.
Under 2006 pendlade 83 män och 63 kvinnor till Pajala kommun och 331 män och 85 kvinnor från kommunen vilket innebar en nettopendling på minus 248 män och minus 22 kvinnor (Tabell 5:3) (Pajala kommun, 2007).
Tabell 5:3. Mäns och kvinnors pendling till/från Pajala kommun under 2006 (Pajala kommun, 2007).
Pendling under 2006 till och från Pajala kommun
Män
(Antal 16 år och äldre)
Kvinnor (Antal 16 år och äldre)
Inpendling, totalt 83 63
-varav från övriga kommuner i länet 75 57
-varav från övriga län 8 6
Utpendling, totalt 331 85
-varav till övriga kommuner i länet 296 67
-varav till övriga län 35 18
Nettopendling -248 -22
5.2 Samhällsbetalda transporter
Samhällsbetalda persontransporter är resor som genomförs av enskilda personer och där samhället bekostar hela eller del av resan. Transporterna som innefattar samhällsbetalda persontransporter inom Pajala kommun utgörs av Hemtjänst- och
serviceresor, inom Länstrafiken i Norrbotten AB av kollektivtrafik, efterfrågestyrd trafik och skolskjuts35 och inom Norrbottens läns landstings (NLL) färdtjänst- och sjukresor. Hemtjänstens resor och NLL:s transporter är inte persontransporter i samma bemärkelse som de övriga utan innebär att personal färdas till och från vårdtagare. Dessa är intressanta ur det perspektivet att de är samhällsbetalda och att de även skulle kunna transportera gods.
Hemtjänst, Pajala kommun
Hemtjänst innebär att en person får hjälp i det egna hemmet med dagliga uppgifter för att kunna bo kvar. Personalen är oftast från kommunen och vilken hjälp individen är berättigad till styrs bland annat av Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Hemtjänsten i en kommun är oftast uppdelad i ett antal geografiska områden där antalet är beroende av kommunens storlek och/eller antal invånare.
Pajala kommun är indelad i sex områden med totalt cirka 25 till 30 personbilar stationerade vid de olika områdeskontoren.
Serviceresor, Pajala kommun
Serviceresor innebär att boende i byar utan dagligvarubutik cirka en gång per vecka har möjlighet att åka med buss till närmaste ort med dagligvarubutik.
Bussen stannar vid en dagligvarubutik i cirka en timme för att därefter köra tillbaka. Resenärerna har möjlighet att uträtta postärenden, besöka vänner, handla dagligvaror eller träffa övriga resenärer. Serviceresor innebär ökad service för de boende i kommunen, ökade intäkter för butiken samt minskad miljöpåverkan i form av färre fordon.36 Pajala kommun erbjuder serviceresor till kommuninnevånare som bor utanför en större ort och i kommunen finns cirka tio olika linjer. Antalet passagerare varierar och på vissa sträckor reser fem till tio resenärer och på andra 25 till 30. Fordonen anpassas efter resandeunderlaget.
Alternativet för de kommuninvånare som inte har möjlighet att resa med en serviceresa, det vill säga om de bor på en ort som inte trafikeras av en serviceresa och/eller har svårigheter att själva ta sig till en dagligvarubutik för att handla, har möjlighet till hemsändning av varor. Kostnaden för detta står Pajala kommun för som även betalar ett hemsändningsbidrag till alla butiker, varubussar och entreprenörer som levererar varor till boende i glesbygden (Pajala kommun, 2003).
Efterfrågestyrd trafik, Länstrafiken i Norrbotten AB
Efterfrågestyrd trafik är trafik som finns utöver linjetrafiken och kan ha en fast tidtabell men för att trafiken ska trafikera en viss sträcka måste en resenär ringa och boka plats (Westerlund, 2006). Den kan ha en fast linjesträckning eller en linjesträckning som påverkas av var de som bokat turen bor och benämns ibland
35 Länstrafiken i Norrbotten AB har upphandlat skolskjuts och sköter den för Pajala kommun.
36 Personlig kommunikation november 2003 med representant från Pajala kommun, Tekniska kontoret.
även anropstyrd trafik, plustrafik eller serviceresor. Efterfrågestyrd trafik är främst till för att förbättra möjligheten för de boende i avlägsna områden eller boende i glesbygden för att ta sig till och från service som inte finns på den ort som de bor i. Syftet med efterfrågestyrd trafik är att de som inte har tillgång till egen bil en eller ett par gånger i veckan skall ges möjlighet att åka med bussen för att antingen handla i närmaste dagligvarubutik eller åka vidare med en anslutningsbuss till en tätort.
Kollektivtrafik, Länstrafiken i Norrbotten AB
Kollektivtrafik är organiserade regelbundna transporter som erbjuds allmänheten via tidtabeller och annan information eller särskilda grupper enligt förbestämda regler (SIKA, 2004; SIKA, 2006b). Trafiken kan vara linjelagd, ha anropsstyrda linjeavvikelser och/eller avgångar eller vara helt anropsstyrd (Westerlund, 2006).
Särskild kollektivtrafik erbjuds en förutbestämd grupp och/eller person, det vill säga skolskjuts, färdtjänst och sjukresor (exklusive ambulanstransporter) och är i övrigt allmänt tillgänglig för dessa (Svenska Naturskyddsföreningen, 2005). Skilda lagregler gäller för transporter som förts till gruppen särskild kollektivtrafik baserad på vilken personkrets den vänder sig till. I Pajala kommun är det Länstrafiken i Norrbotten AB som ansvarar för bokning och beställning av färdtjänst och sjukresor i kommunen. Länstrafiken ansvarar för busstrafiken i länet och ägs till hälften av kommunerna i länet och till hälften av NLL. De flesta turerna i glesbygden avgår en till två gånger per dag, oftast en på morgonen och en på eftermiddagen.
Skolskjuts, Länstrafiken i Norrbotten AB
Skolskjuts innebär dagliga resor mellan bostad och grund-, sär- och gymnasieskola som anordnas eller bekostas i enlighet med Skollagen (SFS 1985:1100; SFS, 1991:1110; SFS, 1991:1120). De som är berättigade till skolskjuts är de som har ett visst avstånd till skolan, vilket varierar mellan kommuner. De flesta elever som bor i glesbygd nyttjar skolskjuts för att ta sig till och från skolan och de som bor i byarna där skolskjuts förekommer, och inte är skolelever, har möjlighet att åka med, vilket få är medvetna om varför möjligheten nyttjas av få. Tiderna för varierar skolskjutsen beroende på var eleverna bor men oftast avgår skolskjutsen 07.30 och går åter cirka 15.00. På orter eller i byar med få elever nyttjas taxi som skolskjuts. I Pajala kommun reser eleverna med Länstrafikens bussar och på de sträckor som Länstrafiken inte trafikerar har kommunen upphandlat lokala entreprenörer. I Pajala kommun finns skolskjuts på cirka 20 till 30 olika sträckningar.
Besöksresor, Norrbottens läns landsting (NLL)
I Pajala kommun har NLL cirka tio personbilar.37 Fordonen är stationerade vid olika områdeskontor i kommunen och nyttjas vid hembesök av sjukgymnaster, arbetsterapeuter och distriktssköterskor. Resorna sker oftast dagtid. NLL har cirka 8 000 anställda varav 6 500 arbetar inom hälso- och sjukvården (Norrbottens läns landsting, 2008). NLL arbetade under 2004 med att styra om sjukresor med taxi till buss, samordna transporter till och från sina centrallager i Boden och om möjlighet fanns att transportera blodprover med Bussgods AB. Under 2004 var cirka tre till fyra procent av transporterna i länet NLL-transporter.38
Färdtjänst, Norrbottens läns landsting (NLL)
Färdtjänst innebär transporter för personer med funktionshinder där transporterna utgörs av någon typ av kollektivtrafik. År 1997 infördes Färdtjänstlagen i Sverige (SFS, 1997:735; SFS, 1997:736). Tidigare har färdtjänsten styrts av Socialtjänstlagen. Endast de som är berättigade till färdtjänst kan boka en färdtjänstresa. För att få färdtjänst ansöker individen hos Socialförvaltningen som sedan utvärderar och godkänner eller ger avslag. Det finns även så kallade huskort i vissa kommuner vilket innebär att boende på gruppboende och sjukhem får använda detta för att nyttja färdtjänsten. Individen som nyttjar en färdtjänstresa får betala en viss kostand för resan.
Sjukresor, Norrbottens läns landsting (NLL)
En sjukresa innebär transport av patienter, det vill säga transporter för resor som är ersättningsberättigade enligt Sjukreselagen (SFS 1991:419). Sjukresor är persontransporter för dem som skall på läkarbesök och de vanligaste sjukresorna är till läkare, tandläkare och/eller sjukgymnast. För att få ersättning för en sjukresa skall det billigaste färdsättet väljas och det är antingen buss, tåg eller egen bil. Om patienten har behov av taxi beställs taxi i vissa kommuner genom en beställningscentral och i Pajala kommun är det Länstrafiken som fungerar som beställningscentral.39 I Norrbotten genomfördes 1,4 sjukresor per 1 000 innevånare under 2003 och av dessa genomfördes knappt två tredjedelar med taxi, knappt en tredjedel med eget fordon och knappt en tiondel med kollektivtrafik (buss) (SIKA, 2005a).