Internationella och nationella persontransporter

För att nå framgång med TDM-planer och få individen intresserad av samordning är de ekonomiska aspekterna av betydelse som till exempel att lösa ett befintligt transportproblem med att minska kostnaden för ensambilåkandet genom att erbjuda samåkning (Lundgren, 1999). De vinster som företaget och individen kan uppnå är avgörande för att TDM skall implementeras och Lundgren (1999) menar att ”De bästa drivkrafterna och argumenten är effektivitet, produktivitet och bekvämlighet.” (sid. 30). De flesta nationella MM projekt är genomförda i storstäderna Malmö, Lund, Göteborg och Stockholm. Delar av aktiviteterna i dessa projekt kan dock direkt implementeras i mindre städer då de oftast har genomförts inom en mindre yta i storstäderna vilket kan jämföras med samma yta på en mindre ort. I Ockelbo har till exempel kollektivtrafiken utvecklats genom samordning av samhällsbetalda transporter för att öka servicen för de boende och för att minska antalet fordon på vägarna. I glesbygden är det av stor vikt att nyttja de befintliga förutsättningarna och anpassa dessa till så många verksamheter och individer som möjligt då de är begränsade liksom resandeunderlaget. Tabell 2:5 åskådliggör några persontransportprojekt genomförda internationellt och nationellt.

Tabell 2:5. Exempel på internationella och nationella persontransportprojekt.

PERSONTRANSPORTER

Internationella projekt Nationella projekt Travel Blending, Australien Mobilitetscenter, Göteborg Travel Feedback Program, Japan Mobilitetsstrateg, Norrköping

Byabuss i Ystad, Skåne

Samordning av samhällsbetalda transporter i glesbygd, KUXA, Ockelbo

Utredning om ökad samordning av samhällsbetalda resor, Stockholms län

Plustrafik, Gotland

Travel Plans, Storbritannien Solna Business Park, Stockholm

Lokala kampanjer, Danmark Miljöanpassat Transportsystem (Lunda MaTs), Lund Samordning av de samhällsbetalda transporterna färdtjänst, sjukresor och skolskjuts, Dalsland

Samordnade buss-, färdtjänst- och sjukresetransporter (SAMLA), Njurunda, Sundsvalls kommun

Travel Blending, Australien

Travel Blending innebär att resenären fyller i en resedagbok under en förutbestämd tidsperiod. Dagboken granskas av projektgruppen eller initiativtagaren och förslag ges på alternativ till bil (Rose och Ampt, 2001).

Försök har visat på ett minskat antal körda kilometer samt ett minskat antal bilresor.

Mobilitetscenter, Göteborg

I stadsdelen Lundby i Göteborg finns ett mobilitetscenter i vilket arbetet med en ny metod, resecoachning, påbörjats och som kan jämföras med TFP eller Travel Blending (Lundby Mobility Centre, 2007). Mobilitetscentret är en fysisk plats dit företag och privatpersoner kan vända sig om de har frågor eller funderingar angående transporter. Syftet med centret är att förändra resvanor och godstransporter hos såväl privatpersoner som företag. Centret hjälper till med att utveckla idéer, inspirera och ge goda exempel samt presenterar och utvecklar nya trafik- och transportlösningar.

Travel Feedback Program, Japan

I Japan är TFP ett sätt att påverka beteendet hos individen, det vill säga att minska användandet av egen bil och öka nyttjandet av kollektiva alternativ.

Försök som genomförts i Japan visar på en minskning av mängden koldioxid och bilanvändandet samt på en ökning av andelen resenärer med kollektivtrafiken (Fujii och Taniguchi, 2006). TFP har implementerats i Toyonaka och Kanazawa och effekten av TFP är beroende av kvalitén på den information som individen tillhandahålls. Procedurerna för att söka åstadkomma beteendeförändring varierar, där den enklaste innehåller ett steg, till exempel en enkät till individen innehållande frågor om hans/hennes resande medan de mer komplicerade kan innehålla flera kontakter och ge individuell information då behov finns.

Kommunikationsmedia vad gäller individuell marknadsföring är telefon, personliga träffar, post och e-post (Brög och Schädler, 1999). Att ändra beteende hos individen har tagit en till ett par månader efter införandet av TFP (Fujii och Taniguchi, 2006).

Mobilitetsstrateg, Norrköping

Norrköpings kommun har anställt en mobilitetsstrateg vars uppgift är att implementera aktiviteter som syftar till att öka individens medvetenhet om trafikfrågor och miljöutsläpp. Strategen leder ett nätverk för att öka medvetenheten inom området hållbara transporter. Projektet kommer att utvärderas och vissa aktiviteter kommer att mätas som till exempel påverkan på miljön (Barrsäter och Sarady, 2005). Fortfarande 2008 finns en mobilitetsstrateg i kommunen och ett nätverk är skapat som arbetar för att förändra individuella val av färdmedel (Norrköpings kommun, 2008).

Byabuss i Ystad, Skåne

Under hösten 2002 startades ett försök med samordning av samhällsbetalda transporter på landsbygden i Ystad. Två år senare utgör försöket, Byabuss Ystad, en närtrafiklinje. Byabussen är en samordning mellan linjetrafik, närtrafik och skolskjutsar (Svanfelt m.fl., 2005). Skollediga dagar byts bussen ut mot taxi.

Projektet Byabuss innebär dagligen elva nya avgångar till och från landsbygden i Ystad och syftet är att under dagtid möjliggöra arbets- och serviceresor samt under kvällstid service- och nöjesresor. Byabussen är en del i den ordinarie kollektivtrafiken men nästan all parallelltrafik finns kvar. Linjen har lagts så att den i första hand kör till närmaste skola för att möjliggöra byten till huvudlinjenätet och för att resenären skall ha möjlighet att till exempel nå centralorten/kommuncentrat. Byabussen har inneburit en utökning av kollektivtrafiken, vilket innebär både ökade kostnader och ökat resande. Svanfelt m.fl., (2005) menar att samordningen är minimal, dock finns det fördelar med att göra kollektivtrafiken tillgänglig för alla.

Samordning av samhällsbetalda transporter i glesbygden, KUXA, Ockelbo

I Ockelbo startades ett samordningsprojekt för att utveckla kollektivtrafiken i glesbygden under 1994 (Börjesson, 2000) och detta utgör idag ett av de samordningsprojekt som pågått längst i Sverige. Samordning av samhällsbetalda transporter som skolskjutsar, linjetrafik och färdtjänst sker till en och samma linje.

Kostnaderna för samhället har inte ökat men däremot har andelen passagerare på linjetrafiken ökat medan andelen färdtjänstresenärer har minskat. Resandet med kollektivtrafiken är gratis. Under 2008 var KUXA bussarna i Ockelbo fortfarande i drift.

Utredning om ökad samordning av samhällsbetalda resor, Stockholms län

Kommunförbundet i Stockholms län och Färdtjänstförvaltningen hade ansvarat för en utredning om att fastställa en gemensam målbild för att utveckla den ordinarie kollektivtrafiken så att den ger den enskilda möjlighet till fler resmöjligheter och särlösningar för dem som har mest behov av det. Utredningen avsågs utgöra underlag vid förhandlingar om ett nytt färdtjänstavtal från och med 2005 (Kommunförbundet Stockholms län och Stockholms läns landsting, 2004) där följande kommer att ingå:

x Nytt färdtjänstavtal, ett ”trafikutvecklingsavtal”, då de nuvarande färd-tjänstavtalen inte uppfyller framtidens behov.

x Forum för samarbete mellan landsting och kommuner, då detta saknas och bör finnas för att kunna utveckla det samhällsbetalda resandet i länet.

x Nya lösningar, det vill säga utvecklande av närtrafiken, för att skapa utrymme för en mer individuellt kundanpassad närtrafik.

Under årsskiftet 2004/2005 tecknades ett fyraårigt avtal mellan Landstinget och Stockholms läns kommuner med innehåll i enlighet med ovanstående (Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län, 2005).

Plustrafik, Gotland

Två dagar i veckan är det möjligt, för personer boende på Gotlands landsbygd, och som inte kan nyttja ordinarie linjetrafik, att nyttja Plustrafik. I tidtabellen framgår till vilken tätort resenären kan resa, vilket är beroende av vilken hållplats resenären reser från (Plustrafik Gotland, 2008). Resenären har möjlighet att tillbringa två till tre timmar i tätorten innan hemresan. Beroende på antal passagerare och var resenären bor finns möjlighet att kliva på i anslutning till bostaden. Hållplatser i tätorten är bland annat lasarettet, Vårdcentral, ICA, Coop, Apotek och Posten. Plustrafik måste bokas senast 12.00 dagen innan planerad resa.

Travel Plans, Storbritannien

Rye (2002) ger exempel på Travel Plans och beskriver Nottingham City Hospital som ligger fem kilometer utanför stadskärnan i Nottingham, Storbritannien.

Sjukhuset var en av de första i Storbritannien att införa Travel Plans. I anslutning till sjukhuset har cykelparkering uppförts och duschar och låsbara skåp finns att nyttja på sjukhuset. Flera busslinjer passerar sjukhuset och transportinformation finns både på ett Intranät och på Internet. Delar av intäkten från parkeringsavgiften på sjukhusparkeringen går till att förbättra cykelvägar och kollektivtrafik till och från sjukhuset.

Flygplatsen i Manchester är ytterligare ett exempel på ett företag i Storbritannien där Travel Plans införts. Under åren 1996 till 2000 arbetade flygplatsen med Travel Plans vilket resulterade i att andelen som valde ett kollektivt alternativ fördubblades samtidigt som andelen cyklister tredubblades och användningen av egen bil minskade från 83 till 63% medan personalstyrkan ökade (Local Government Association, 2001, refererad av Rye, 2002).

Solna Business Park, Stockholm

Under 2005 fanns planer på att införa en samåkningstjänst vid Solna Business Park i Stockholm med Coop Sverige som finns på området som initiativtagare (Vägverket, 2006). Området hade cirka 4 500 anställda, antalet parkeringsplatser var få och det fanns en väl fungerande kollektivtrafik. Fastighetsägarna var intresserade av att skapa ett videokonferenscentra samt bilpool inom området och de hade en slogan som lydde ”En mänskligare arbetsdag” och ett intresse för MM arbete.²²

22 Personlig kommunikation 2008-12-02 med representant från Solna Stad.

Idag, 2008, är det den största fastighetsägaren på området, Fabege som äger 11 av 13 fastigheter, som är den drivande parten tillsammans med bland annat Solna Stad. Ett antal försök har initierats som till exempel ett projekt med Socialförvaltningen, vilket har genomförts och avslutats och som handlade om de anställdas resor till och från arbetet. Andra projekt som har pågått har innefattat bilpooler, resepolicys och att cykla till jobbet kampanjer. Under 2008 pågick ett projekt som innebar att om att de anställda inom området ”sa bort” sin parkeringsplats erhöll de ett gratis årskort med Stockholms Lokaltrafik.

Lokala kampanjer, Danmark

I Danmark inriktade innevånarna sig på lokala kampanjer för att få fler att välja ett annat färdmedel än bilen (Lundgren, 1999) som till exempel att välja cykel så ofta som möjligt och att lämna bilen hemma. Transportministeriet och Naturvårdsverket i Danmark drev kampanjen och deltagarna erhöll varsin ny cykel. Det är inte känt om denna kampanj fortfarande pågår.

Miljöanpassat Transportsystem (LundaMaTs), Lund

I Lund antog kommunfullmäktige 1997 utredningen om ett Miljöanpassat Transportsystem (LundaMaTs) och samma år startades fyra olika projekt:

Cykelkommunen, Lundalänken, Gå och cykla till skolan samt Mobilitetskontor (Lunds kommun, 2007). LundaMaTS är fortfarande i drift (2008).

Samordning av de samhällsbetalda transporterna färdtjänst, sjukresor och skolskjuts, Dalsland

De fem kommunerna Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål har gått samman i Dalsland för att samordna de samhällsbetalda transporterna färdtjänst, sjukresor och skolskjuts. De fem kommunerna tillsammans med Kommunalförbundet Dalsland, Västra Götalandsregionen och Västtrafik AB har utrett på vilket sätt, och hur, en samverkan till exempel vad gäller färdtjänstregler ska offereras (Börjesson, 2001). Första kontakten mellan kommunerna togs under hösten 1998 och våren 2000 startade den nya beställningscentralen i Färgelanda med uppgift att samordna och administrera färdtjänsten. Västtrafik genomförde en upphandling men antalet företag/fordon som besvarade upphandlingen var lågt.

Många lokala taxiföretag lämnade inte in anbud på transporter på grund av att de inte var nöjda med upphandlingen, vilket orsakade störningar i projektstarten vilket, i sin tur, skapade störningar som drabbade resenärerna i form av brister i tidspassningen för de färdtjänstberättigade. Kommunalförbundet Dalsland leder projektet och som ett första steg skall taxitransporter effektiviseras genom en beställningscentral för anropstyrd trafik, vilket innebär gemensamma regelsystem för resande, organiserad beställningsfunktion och stegvis anslutning av trafiken till beställningscentralen. Det finns ytterligare två steg som kommer att genomföras efter det att projektet pågått under en viss tid. Dessa är att anpassa linjetrafiken för färdtjänst och sjukresor samt samordning av skolskjuts och kollektivtrafik. Det

som är speciellt med detta projekt är att det nyttjar andras erfarenheter och inte startar ett helt nytt projekt innan de vet vad liknande projekt har genererat för resultat.

Samordnade buss-, färdtjänst- och sjukresetransporter (SAMLA), Njurunda, Sundsvalls kommun

Samordnade buss-, färdtjänst- och sjukresetransporter (SAMLA) i Sundsvalls kommun är ett samarbete mellan Sundsvalls kommun, Västernorrlands läns Trafik AB och Landstinget Västernorrland som startades 1998. Syftet med projektet var att utveckla ett samarbete mellan de ansvariga och att skapa en för resenärerna anpassad trafik (Sundvall och Tarberg, 2000). Målgruppen var äldre och personer med färdtjänsttillstånd, varför personer äldre än 60 år boende i SAMLA-området kartlades för att ge ett tillförlitligt underlag till servicelinjer och anropsstyrd trafik.

I de områden som inte trafikerades av servicetrafik fanns möjlighet att beställa taxi, så kallad efterfrågestyrd trafik. Vid planeringen av linjerna togs hänsyn till var de äldre och färdtjänstberättigade bodde för att så många som möjligt skulle få så kort sträcka som möjligt till sin hållplats. Under det första året uppmättes en minskning av andelen färdtjänstberättigade som nyttjade taxi med 20% vilket innebar en kostnadsminskning för kommunen med 15%. SAMLA har inneburit att personer äldre än 60 år har ökat sitt resande med nästan 50% vad gäller resandet med kollektivtrafik. Sundsvalls kommun arbetar fortfarande med samordnade buss-, färdtjänst- och sjukresetransporter och en service som kommunen har är att de skickar ut en tidtabell till alla hushåll.²³