Internationella och nationella godstransporter

Godstransporter utgör en stor kostnad för både transportföretag och kunder samtidigt som varje transport bidrar till hälsofarliga utsläpp och/eller buller. Vare sig det gäller godstransporter på väg inom, eller utanför, Sveriges gränser leder faktorer som exempelvis ekonomi och miljö till regler och restriktioner som måste tillämpas. Större städer och kommuner ställer krav på transportföretagen genom att exempelvis införa miljözoner med restriktioner på fordonsstorlek och speciella tider för godsleverans för att erhålla bättre miljö i stadskärnorna (Cordi och Hageback, 1999). I glesbygd tvingas företag att samdistribuera för att skapa kostnadseffektiva lösningar och för att kunna upprätthålla god service. I exempelvis Norrbottens glesbygd har transportföretag som ICA och Coop samordnat vissa av sina transporter för ökad lönsamhet. Tabell 2:4 åskådliggör godstransportprojekt som lett till samordningsförsök internationellt och nationellt.

Tabell 2:4. Exempel på internationella och nationella godstransportprojekt.

GODSTRANSPORTER

Internationella projekt Nationella projekt Samordning av gods,

Storbritannien

Samordning av dagligvaror i glesbygden, Jämtland Samordning av dagligvaror, Lycksele, Västerbotten Samordning av dagligvaror, Borlänge

Samordning av dagligvaror, Danmark

Samordning av dagligvaror, Vilhelmina

Samordning av gods till kommunala enheter, Piteå kommun Samordning och effektivisering inom ICA Sverige AB Samordning av transporter inom KF, Stockholm Samordning av gods mellan

företag, Spanien

Samordning av gods mellan Schenker-BTL och Posten AB, Karlstad

Samordning av gods Schenker-BTL, Umeå-Oslo Samordning av gods, Schweiz Samordning av gods i glesbygden, Ullatti, Gällivare

Samordning av gods, Storbritannien

Sedan mitten av 1980-talet använder flera företag i Storbritannien samordnade transporter, innan dess fick butikerna leverans vid olika tidpunkter under hela dagen (Energimyndigheten, 1998). Det var inte ovanligt att ett stopp vid en butik

8 Även i Sverige har kampanjer genomförts för att minska miljöproblemen som till exempel kampanjer för att få barn att gå (Vandrande skolbuss), cykla eller välja bussen till skolan istället för att bli skjutsade med bil.

tog två timmar. Detaljhandelns aktörer insåg i slutet av 1980-talet att samverkan mellan aktörerna skulle leda till ekonomiska fördelar varför de tog över kontrollen. Tesco är ett företag i Storbritannien inom dagligvaruhandeln som har ett antal uppsamlingspunkter och samlastningscentraler dit transporterna går för att sedan samtransporteras, vilket har inneburit att butikerna kan ha kortare lagerhållning och samtidigt aldrig få slut på gods. Orderna övergick från att ha skickats via post till att skickas elektroniskt. Samtidigt som beställningen kommer från butiken påbörjas paketering och lastning till lastbilar med tre olika förvaringsutrymmen beroende på ställda temperaturkrav. Godset transporteras ut till butiken under natten och butiken får godset dagen efter beställning (Energimyndigheten, 1998).

Samordning av dagligvaror i glesbygden, Jämtland

Under 1997 genomfördes ett projekt i Jämtland med syftet att undersöka om det är möjligt att höja effektiviteten när det gäller godstransporter i glesbygden (Energimyndigheten, 1998). Servicen till butikerna förbättrades, vilket skedde genom att butikerna i tätorten fick leverans fem dagar i veckan och butikerna i glesbygden tre dagar i veckan. Godset som skulle till butiken levererades från Umeå till Lycksele. I Lycksele omlastades godset för att sedan transporteras till de olika butikerna. Detta ledde till 38% kortare transportväg, lägre miljöbelastning och att de flesta butiker fick tätare leveranser. Slutsatsen var att det är möjligt att i glesbygden effektivisera godstransporter (Energimyndigheten, 1998).

Samordning av dagligvaror, Lycksele, Västerbotten

Konsumentverket genomförde under 1998 ett projekt i Västerbottens län med syfte att samdistribuera dagligvaror i Västerbottens glesbygd.⁹ Under elva månader var samdistributionen i praktisk drift och det fanns en samlastningscentral i Lycksele. Samdistributionen bidrog till miljövinster i termer av minskade antal transportkilometrar med 37% och förbättrad service i glesbygden. Butiker som tidigare endast fick gods en gång per vecka fick nu istället gods två till tre gånger per vecka. Projektet tyder på att samdistribution kan öppna möjligheten för fler leverantörer och transportörer att verka inom ett område som det tidigare har varit för dyrt att transportera gods till och från. Samordningscentralen i Lycksele är fortfarande i drift.

Samordning av dagligvaror, Borlänge

Den 1 augusti 1999 startades samordning av dagligvaror till förskolor, skolor, äldreboende och andra kommunala enheter inom Borlänge, Gagnef och Säters kommuner.¹⁰ I samordningsnätet ingår (2008) cirka 150 mottagare och 12 leverantörer. Innan samordningsprojektet startades var antalet leverantörer cirka

9 Personlig kommunikation 2007-01-23 med representant från Norrmejerier Lycksele.

10 Personlig kommunikation 2008-11-20 med representant från Borlänge kommun.

sju. Alla varor levereras till en samordningscentral i Borlänge. Kommunen äger inte samordningscentralen utan upphandlar den med avtal på fyra till fem år åt gången. Sedan hösten 2000 är även Smedjebackens kommun med i samordningen.

Målen var att minska miljöpåverkan, öka konkurrensen, minska de totala kostnaderna, öka trafiksäkerheten och förbättra personalens arbetsmiljö och de har uppfyllts.¹¹ Projektet startade med en kartläggning och därefter en kort introduktion till de deltagande parterna. En månad efter att samordningen hade påbörjats var 80% av deltagarna nöjda med denna. Projektet har inneburit att olika moment idag fungerar på ett annat sätt än tidigare som till exempel i vilken ordning gods lastas och lossas, vem som lastar godset, vilka tider godset finns på samordningscentralen, etc. Detta har lett till att anställda har fått förändrade arbetsuppgifter och att de har fått lära sig av de misstag som har gjorts. Om allt för mycket tid hade gått åt till att lösa detaljfrågor från början hade inte samordningen blivit av.¹²

Samordningen är fortfarande i drift och kommunens direkta kostnader för samordningen är oförändrade. Däremot har den totala kostnaden minskat och fler kommuner har visat intresse att delta i den samordnade livsmedelsdistributionen.

De deltagande kommunerna tycker att det här är något som andra kommuner borde ta efter.

Samordning av dagligvaror, Danmark

Mejeriföretaget MD Food i Danmark började 1998 att, förutom mejeriprodukter, även transportera kött, bröd och frukt till sina kunder. Från fem terminaler samordnades transporter till 3 000 butiker, butikerna fick färskvaror fem till sex dagar i veckan (Energimyndigheten, 1998). Godset kunde vara ute i butiken före 08.00 om godset beställades före 18.00 kvällen innan.

Internetanvändningen som blev allt vanligare i Danmark under 1998 ledde bland annat till att det också blev möjligt att beställa mat via Internet och få den hemkörd. Det är okänt om försöket fortfarande är i drift.

Samordning av dagligvaror, Vilhelmina

I början av 1980-talet genomfördes projektet Samordnade livsmedelstransporter till glesbygd i Vilhelmina (Westin, 1982). Resultaten visade att samordning av livsmedel var mer lönsam än de transportsystem som fanns i början av 1980-talet, såväl företags- som ur samhällsekonomiskt, och att den bland annat ledde till frekventa sändningar med dagligvaror till glesbygden. Några av grossisterna/tillverkarna som var med i projektet var positivt inställda till

11 Personlig kommunikation 2008-11-20 med representant från Borlänge kommun.

12 Personlig kommunikation 2007-01-23 med representant från Borlänge kommun.

samtransport och då från Vilhelmina till inlandet men inte ända från Umeå. En grossist ansåg att initiativet till samordning ligger hos ICA och KF (numera Coop) som var, och är, de största leverantörerna av dagligvaror medan en annan ansåg att resurser för samtransport måste finnas tillgängliga innan förslaget med samordning kunde accepteras. Westin (1982) menade även att, företagsekonomiskt sett, blir transportkostnaderna lägre med samordnade transporter med lastbil om ”flera grossister tillsammans utnyttjar en bils maximala kapacitet” (sid. 44). Projektet genomfördes för cirka 25 år sedan och visar på att samordning av transporter varit aktuellt under lång tid.

Samordning av gods till kommunala enheter, Piteå kommun

Under tolv veckor, hösten 1999, genomfördes en försöksstudie med samdistribution av gods till kommunala enheter i Piteå kommun (Cordi och Hageback, 1999). Syftet var att undersöka om samdistribution var lönsamt i en mindre ort. Innan försöket startades transporterade olika leverantörer och transportörer dagligvaror ett antal gånger per vecka från sina centraler direkt till kunderna som var skolor, förskolor och äldreboende. Allt gods (dagligvaror och pappersprodukter) till kunderna samlastades vid en tillfällig samlastningscentral och från denna utgick tre olika rutter vilket innebar att en kund vid samma tillfälle fick gods från flera olika leverantörer och transportörer. Resultaten visade på positiva effekter i form av ökad trafiksäkerhet och minskade miljöutsläpp då antalet lastbilar minskade och antalet fordonskilometer reducerades med 33%

(Cordi och Hageback, 1999). Efter avslutat försök fortsatte samordnings- verksamheten i några år men lades sedan ned för att sedan påbörjas igen. Några leverantörer, varav några är samma som var med från början, har återupptagit verksamheten och samordnar (2008) transporter till bland annat kommunala enheter. Omlastning av gods sker i en närliggande lokal till den lokal som användes då försöket startades 1999.¹³

Samordning och effektivisering inom ICA Sverige AB

ICA har med olika medel effektiviserat sina transporter under 1998. Sex regionalkontor har blivit fyra och elva distributionsenheter sju medan tre spridningsenheter har tillkommit.¹⁴ En spridningsenhet är ett ställe där leveranser till enskilda butiker samlas och omlastas, det vill säga en omlastningscentral.

Transporter till de olika enheterna gjordes så långt det var möjligt med tåg eller med högbilar, det vill säga lastbilar där det är möjligt att lasta rullpallar i två plan.

Effektiviseringen medförde att fyllnadsgraden i lastbilarna ökade från 75 till 90%.

För att möjliggöra fler transporter på järnväg infördes en ny tåglinje mellan Borlänge och Östersund och dagligen fraktades 15 till 30 godsvagnar med dagligvaror på denna sträcka. Samordningen medförde årligen en minskning av

13 Personlig kommunikation 2008-05-20 med representant från Piteå kommun.

14 Personlig kommunikation januari 2004 med representant från ICA Sverige AB, Umeå.

den totala körsträckan med 640 000 kilometer vilket innebar minskade koldioxid- och kväveutsläpp (Vägverket, 2002b). Försöket pågick i några år och visade på miljövinster för ICA men när avtalet mellan ICA och tågföretaget skulle skrivas om visade det sig vara för dyrt att fortsätta transportera gods med tåg och ICA valde istället transport med högbilar. Det är både ekonomi och miljö som styr valet av transpormedel och transport på järnväg kan bli aktuellt igen menar en representant på ICA Sverige AB i Borlänge.¹⁵

Samordning av transporter inom KF, Stockholm

Sedan 1997 har KF (numera Coop) i Stockholm samordnat transporter från ett femtiotal dagligvaruleverantörer ut till sina enskilda butiker, cirka åtta stormarknader och 170 konsumbutiker i Stockholmsregionen (Vägverket, 2002c). Transporterna delades upp i två flöden, ett för färskvaror och ett för torra och frysta varor. De olika leverantörerna fraktade färskvarorna till en nyuppbyggd färskvaruterminal i Bromma. Personal från KF packade om varorna butiksvis.

Färskvarorna anlände på kvällen och kördes ut tidigt dagen därpå. Beställning av varor skedde via fax eller telefon och en kopia på beställningen skickades till färskvaruterminalen. Resultaten visar att miljöpåverkan minskade med 35%, främst genom minskade avgasutsläpp och att bullernivån sänktes (Vägverket, 2002c). Färskvaruterminalen i Bromma är (2008) nedlagd men färskvaror samordnas dock på samma sätt men i färskvaruterminalen i Västerås, varifrån de transporteras till butiker i ibland annat Stockholm. Övriga varor samordnas i bland annat Bro i Stockholm varifrån de transporteras samordnat till butikerna.¹⁶ Samordning av gods mellan företag, Spanien

Spanien består liksom Sverige av stora områden med glesbygd och få samtransporter. Företaget De La Blanca i Granada i Spanien är ISO-9002 certifierat vilket innebär att företaget har ett kvalitetssystem som tillgodoser kundens behov, garanterar nöjda kunder och en hög servicenivå med säkra transporter (Mattsson, Rempling, och Wedin, 1999). Ågren (2001) har under åren 2000 och 2001 studerat företagets transporter med syftet att ge förslag och rekommendationer för ökad kontroll och planering av de dagliga planerade transportrutterna samt att visa hur kostnaderna påverkas av föreslagna samordningsförslag och rekommendationer. Förslagen visar att transportsträckan kan minskas genom en jämnare fördelning mellan antalet destinationspunkter och att en årlig kostnadsbesparing på cirka 315 000 kronor kan erhållas genom detta.

15 Personlig kommunikation augusti 2008 med representant från ICA Sverige AB i Borlänge.

16 Personlig kommunikation 2008-11-20 med representant från Coop Sverige, Stockholm.

Samordning av gods mellan Schenker-BTL och Posten AB, Karlstad

Ett försök med samordning av gods till butiker i centrala Karlstad startades 1997 med Karlstad kommun som den drivande parten.^17,18 Att en kommun, som är en neutral part bland konkurrerande företag, är drivande är av stor betydelse. Många företag var engagerade från början och det förekom diskussioner om en gemensam terminal dit allt gods skulle köras och omlastas. Företagen trodde att det fanns stora ekonomiska vinster att göra genom att delta i projektet. När projektet startade var det endast Schenker-BTL och Posten AB som deltog och de samordnade sitt gods längs två gator i centrala Karlstad. Ingen kostnadsfördelning förekom mellan företagen. Istället för att Posten AB körde med två bilar och Schenker-BTL med två körde Schenker-BTL varannan vecka med en bil längs den ena gatan och varannan vecka med en bil längs den andra och vice versa för Posten AB. Schenker-BTL som passerade Posten AB på väg in till staden stannade vid Posten AB och lossade de pallar som skulle till den andra gatan och lastade de pallar som skulle till den gata som Schenker-BTL skulle leverera gods till. Godset var styckegods till butiker i centrala staden och försöket innebar bland annat att:

x Schenker-BTL respektive Posten AB nyttjade en bil i vardera riktningen istället för två.

x Antalet lossningsställen per dag halverades och vinster i form av minskade miljöutsläpp, fordonsslitage, färre fordonsförare, etc. erhölls.

Försöket lades dock ned i samband med att en av deltagarna var tvungen att lägga ner sin verksamhet. En representant från Örebro kommun menar dock att detta är ett av de bättre projekt som borde implementeras av andra företag, leverantörer och transportörer.¹⁹

Samordning av gods, Schenker-BTL, Umeå-Oslo

Schenker-BTL introducerade 1998 tillsammans med Gransjö Trafik AB en helt ny typ av fordon på sträckan mellan Umeå och Oslo.²⁰ Ekipaget hade en totallängd av 25,25 meter och ersatte på den svenska sträckan två fordon. Mellan Umeå och Oslo skedde transporten i Sverige med det nya ekipaget. I Norge anslöts ytterligare en dragbil. Varje år transporterades cirka 14 000 ton gods på denna sträcka. Med detta ekipage minskade bränsleförbrukningen med 27 000 liter per år vilket bidrog till att utsläppen av kväveoxider minskade med

17 Personlig kommunikation 2007-01-22 med representant från Schenker-BTL Karlstad.

18 Personlig kommunikation 2007-01-24 med representant från Örebro kommun.

19 Personlig kommunikation 2008-05-20 med representant från Örebro kommun.

20 Volvo har tagit fram ett system där befintliga fordon kan nyttjas i nya kombinationer. Ett fordonsekipage i Sverige får maximalt vara 24 meter och 25,25 meter om vissa restriktioner följs där EU ställer krav på visst mått, etc. (Vägverket, 2008a).

49%, kolväten med 96%, partiklar med 95% och koldioxid med 19%

(Näringslivets Miljöchefer och Industriförbundet, 2001).

Försöket har implementerats i den ordinarie verksamheten och varje vecka avgår fyra ekipage från Umeå till norska gränsen där ekipaget kopplas till två dragare för vidaretransport till Oslo. Schenker AB i Umeå söker dispens av den norska myndigheten för att få möjlighet att köra det 25,25 meter långa ekipaget till godsterminalen i Oslo.²¹

Samordning av gods, Schweiz

I Basel i Schweiz ville ett antal transport- och terminalföretag minska antalet transportfordon i innerstaden och ett projekt genomfördes under åren 1994 och 1995 där gods som bland annat dagligvaror, kläder och elektronikprodukter samordnades (Wettervik, 1999). Transportern skedde med två fordon som transporterade gods från fyra terminaler. Motiven till projektet var att inne i Basel var transport av gods endast tillåten på morgonen och att staden hade en svår trafiksituation med enkelriktade gator och få lastzoner. Samordningen resulterade i att de deltagande företagen kunde halvera antalet fordon.

Efter att projektet avslutades grundades ett företag som drev samordningen men intresset på marknaden var dock lågt och fler företag behöver anslutas för att erhålla en god lönsamhet.

Samordning av gods i glesbygden, Ullatti, Gällivare kommun

Bengtsson, Hildingson, Nilsson, och Olsson (2002) genomförde en studie i Gällivare kommun med syftet att kartlägga inkommande gods till och från Ullatti som är en by inom Gällivare kommun med cirka 370 innevånare. I byn fanns bland annat Mäkis diversehandel, ICA-butik, OK/Q8, hemtjänst/äldreboende, skola med låg- och mellanstadium och taxirörelse med en bil. Leverantörer och transportörer som levererade gods till och från Ullatti var Dagab, Danzas ASG, Gällivare kommun, Hedmans partiaffärer, ICA, Länstrafiken i Norrbotten AB, Bussgods AB, Norrmejerier, Pripps/Falcon, Schenker-BTL samt Poståkeriet AB som levererade post till och från Ullatti och bokbussen. Beställning av gods gjordes främst via telefon men även beställningar via fax var vanligt och godset som transporterades till Ullatti var av typen lätt-, paket- och styckegods. I Ullatti fanns inga tillverkande företag, vilket innebar att andelen gods som transporterades från Ullatti var begränsat.

21 Personlig kommunikation 2008-09-09 med representant från Schenker AB i Umeå.

Bengtsson m.fl., (2002) föreslog att gods som skulle transporteras till Ullatti skulle lämnas på busstationen i Gällivare och från busstationen samdistribueras i ett gemensamt fordon till Ullatti. Det fanns redan en fungerande samdistribution mellan Mäkis diversehandel och OK/Q8. Bengtsson m.fl., (2002) konstaterade även att med ett fungerande samdistributionssystem blir det enkelt och mer kostnadseffektivt för Gällivare kommun att skicka mindre och oregelbundna transporter till Ullatti liksom även till andra byar inom kommunen. Förslaget delgavs kommunen men projektet implementerades inte.