Någon gång under 1550-talet kom Lasse Pajanen och hans familj, vilka anses vara de som grundande Pajala by, från mellersta Finland och bosatte sig i Roukovaara i Pajala (Pajala kommun, 2008a). År 1587 flyttade familjen närmare älven där de
37 Personlig kommunikation november 2003 med representant från NLL, Gällivare.
38 Personlig kommunikation 15 april 2004 med två representanter från NLL, Luleå.
39 Personlig kommunikation november 2003 med representant från Länstrafiken i Norrbotten AB, Överkalix.
började svedjebruka40 marken. Fram till mitten av 1900-talet försörjde sig befolkningen i Pajala främst på skogsbruk, jordbruk, jakt och fiske. År 1953 bodde cirka 15 400 personer i Pajala kommun, vilket anses utgöra dess befolkningstopp (Henriksson, Johansson, och Karvonen, 1986). Därefter har befolkningen minskat och var 2007 6 522 innevånare (Pajala kommun, 2007). År 1971 bildades storkommunen Pajala av Pajala, Korpilombolo, Tärendö och Junosuando kommuner (Pajala kommun, 2002).
Pajala kommun ligger i Tornedalen och befolkningen i kommunen är av samisk, finsk och svensk härkomst. En stor del av Pajalaborna talar minoritetsspråket meänkieli (tornedalsfinska). Det finska språket dominerade i Pajala fram till 1888 då de första statsskolorna inrättades med villkoret att all undervisning skulle ske på svenska (Groth, 1984; Winsa, 1996). Bland tornedalingarna används till exempel begreppet Knapsu, som varken är ett finskt, samiskt eller ett svenskt ord, med innebörden något som kvinnor gör men inte män. Niemi (2000) menar att männens roll i Tornedalen bygger på att inte vara Knapsu, vilket tillämpades starkt i den äldre generationen där mäns och kvinnors sysslor var uppdelade.
Mäns sysslor inrymde motorer som drevs av bränsle och kvinnors elektriska maskiner. En man som dammsög, diskade, sydde eller passade barn var Knapsu varför dessa göromål inte förekom bland män (Lakso, 2001). Med tiden har användandet av begreppet (i sin ursprungsbetydelse) minskat då samhället inte ser ut som det gjorde på 1950- och 1960–talen men begreppet kommer dock sannolikt att alltid leva kvar hos tornedalingarna.
Cirka 14% av männen (20-64 år) i Pajala kommun hade 2007 eftergymnasial- utbildning, i Norrbotten var andelen cirka 26 % och i riket som helhet cirka 31%. Motsvarande andelar för kvinnorna var 29%, 36% och 39%.
En jämförelse av medelinkomsten visar att Pajala kommun 2005 hade den lägsta medelinkomsten i Sverige. Medelinkomsten i Pajala kommun var 18% lägre än för hela Sverige (SCB, 2006).41 I Pajala kommun hade män en medelinkomst på 181 100 kronor per år och kvinnor 156 600 vilket kan jämföras med Norrbottens län där män hade en medelinkomst på 222 900 och kvinnor 170 900 och med hela Sverige där medelinkomsten var 241 100 respektive 173 700 (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2007). Antalet arbetslösa i kommunen var december 2007 9,9%
(7,6% för män och 11,7% för kvinnor) vilket kan jämföras med hela Sverige där andelen arbetslösa var totalt 4,2% (för män 3,9% och för kvinnor 4,4%) (Arbetsförmedlingen, 2008).42 Andelen förtidspensionärer i Pajala kommun var högre än för genomsnittet i Sverige. Andelen förtidspensionärer mellan 20 till 64
40 Svedjebruka innebär att bland annat råg som kallas för svedjeråg, finnråg eller juureinen på finska sås medan marken är varm (efter att ha bränt kvistar och träd vid midsommartid) (Finnskog, 2008).
41 Medelinkomsten är beräknad på personer tjugo år och äldre.
42 Arbetslösheten baseras på kvinnor och män i åldrarna 16 till 64 år.
år var 17% i Pajala kommun och 10 % i Sverige, mellan 55 till 59 år var andelen 26% i Pajala och 20% i Sverige och mellan 60 till 64 år var andelen 46%
respektive 30% (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2007).
Rantakyrö (2001) menar att Pajala under lång tid har haft en låg tillväxt av företag och hög arbetslöshet. Misstänksamheten mot företag och företagande har varit hög i Pajala vilket har försvårat utvecklingen av det lokala näringslivet. I kommunen fanns under 2002 270 egna företag registrerade i Pajala kommuns företagsregister och under 2006 279 (Pajala kommun, 2002; Pajala kommun, 2007).
De vanligaste yrkena i Pajala kommun under 2006 var vård och omsorg (24%), utbildning och forskning (15%), tillverkning och utvinning (14%) och handel och kommunikation (11%) (Pajala kommun, 2007). Pajala kommun var den största arbetsgivaren i Pajala med knappt 662 årsanställda under 2006, av dessa var cirka 80 så kallade plusjobbare43 och under 2002 657 årsanställda.44 De största privata arbetsgivarna 2002 var AB Krekula & Lauri Såg, Keros Läder AB och Mikromakarna de största. År 2007 var AB Krekula & Lauri
Såg,
Jutos Timber, elektronikföretaget Mikromakarna och Polarfönster AB de största förtagen.Utöver dessa finns många mindre företag som dataföretag, skönhetsvård, möbel- och fönstersnickerier samt hantverkare. Koncessionssamebyarna Muonio, Sattajärvi, Tärendö och Korju bedrev renskötsel i Pajala kommun under 2002. I byn Lovikka stickades och designades den första Lovikkavanten 189245 och företaget fanns kvar fram till 2007. Under 2008 har fokus för kommunen legat på den eventuellt framtida gruvindustrin vilken kan komma att generera ett flertal arbetstillfällen.
Avstånden till närmaste dagligvarubutik för innevånarna i en kommun varierar beroende på butikens geografiska läge. Cirka 61% av innevånarna i Pajala kommun hade kortare än 2,5 kilometer till närmaste butik (2005) och i Norrbottens län var motsvarande andel 77% och för riket som helhet 83% (Tabell 5:4) (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2007). I Pajala kommun hade 2005 27% av innevånarna mellan 2,5 och 15 kilometer till närmaste dagligvarubutik och andelen som hade längre än 15 kilometer var 12% (2005).
43 Plusjobbare är anställda av arbetsförmedlingen och arbetar tillfälligt. Under 2006 och 2007 har det under vartdera året varit cirka 80 plusjobbare anställda inom kommunen.
44 Personlig kommunikation 2008-12-02 med representant från Pajala kommun. Antalet gäller för 2002-12-31 och 2006-12-31, där 2006 års siffror inkluderar cirka 80 plusjobbare.
45 Erika Aittamaa född 1866 i Junosuando stickade den första Lovikkavanten.
Tabell 5:4. Avstånd till närmaste dagligvarubutiker i Pajala, Norrbottens län och Sverige under 2005 (Länsstyrelsen i Norrbottens län, 2007).46
Avstånd till närmaste dagligvarubutik Pajala 2005 (%)
Norrbotten 2005 (%)
Sverige 2005 (%) Andelen innevånare som har < 2,5 km 61 77 83 Andelen innevånare som har 2,5-15 km 27 20 17 Andelen invånare som har > 15 km 12 3 1
I Pajala tätort (centralort) beläget cirka 40 kilometer från finska gränsen fanns 2008 cirka 2 008 innevånare (Eniro, 2008) vilket motsvarade 31% av innevånarna i kommunen. Pajala tätort begränsas i väster av korsningen Kirunavägen – Genvägen - Väg 99, i öster av Tornedalsvägen – Genvägen - Väg 403 och i söder av Odonvägen-Teknikvägen – Väg 392 och i norr av Torne älv (Figur 5.3).
Figur 5.3. Pajala tätort (centralort) och korsningar som avgränsar tätorten.
© Lantmäteriverket Gävle 2008. Medgivande I2008/1702.
46 Procentandelen borde vara 100% dock var den inte det i materialet från Länsstyrelsen i Norrbottens län (2007).
KORSNING Kirunavägen – Genvägen - Väg 99
KORSNING Odonvägen - Teknikvägen – Väg 392
KORSNING Tornedalsvägen – Genvägen – Väg 403 Torneälven
I tätorten finns hotell och vandrarhem, restauranger, café, dagligvarubutiker, apotek, järnhandel, frisör, skönhetsvård, resebyrå, sportaffär och blomsteraffär.
Det finns även ett par bensinstationer, verkstäder, bilbesiktning, sporthall, badhus, ridanläggning, möjlighet att läsa universitets- och högskolekurser, gymnasieskola, grundskola, förskola, brandstation och en busstation.
Pajala kommun med långa avstånd, lågt och sjunkande innevånarantal, omfattande areal, hög arbetslöshet, låg medelinkomst, växande avstånd till dagligvarubutiker, ökande antal turister och företag och en eventuell framtida gruvindustri visar att Pajala trots dystra siffror är en framåtsträvande kommun som ser möjligheter och är öppen för förändringar, vilket i sin tur kan innebära förändringar för varje enskild kommuninnevånare. Samordning av gods- och persontransporter skulle kunna innebära utveckling av regionen till en region med ökade möjligheter, ökad tillgänglighet och ett större geografiskt område för service etc. vilket är positivt för de boende.
6 GODSTRANSPORTER I PAJALA KOMMUN
I Pajala kommun har tre studier, rörande godtransporter till och från företag, genomförts med det övergripande syftet att identifiera, realisera och utvärdera samordningsmöjligheter för godstransporter i glesbygden i syfte att bibehålla eller helst förbättra servicenivån för medborgare. Därigenom kan vinster erhållas i form av regional utveckling, ökad tillgänglighet, effektivitet, trafiksäkerhet, förbättrad miljö och ökad möjlighet för boende och företag att överleva i glesbygden. Den första studien behandlar företagens behov, den andra leverantörens och transportörens möjlighet att tillfredsställa dessa behov och den tredje om möjligheten att implementera samordningslösningar i ordinarie verksamhet. Studierna genomfördes mellan 2000 och 2005.