För att kartlägga, identifiera och implementera samordningslösningar av gods- och persontransporter kan samordning beskrivas ur olika perspektiv och kopplas till ett flertal faktorer som påverkar, och påverkas, av samordning som effektivitet, ekonomi/kostnad, konkurrens, livskvalitet/regional utveckling, miljö, tillgänglighet och trafiksäkerhet (Figur 4.4). (Proposition 2005/06:160).
TRANSPORTPOLITISKA MÅL
Figur 4.4. De transportpolitiska målen och faktorer som påverkar eller påverkas av samordning.
Effektivitet
Samordning av gods- och persontransporter innebär effektivisering främst i form av ett minskat antal fordonskilometer. Antalet stopp för fordonen minskar totalt då ett fordon innehåller gods från flera olika leverantörer till en och samma kund jämfört med att varje enskild leverantör levererar gods till alla sina kunder.
Effektiviteten ökar även hos kunden då denna kan ta emot allt gods vid ett tillfälle istället för vid flera tillfällen under samma dag eller vecka. Samordning av gods kan också innebära att kunden får gods mer frekvent, vilket ökar effektiviteten för kunden. För att uppnå hög effektivitet bör leverantören/
transportören lämna samlastningscentralen med ett fullastat fordon. När godset transporterats har föraren möjlighet att återvända till centralen för att lasta fordonet med nytt gods. Kunden vill oftast ha sitt gods så tidigt som möjligt under dagen och helst innan kunden öppnar sin verksamhet för dagen, vilket är omöjligt att uppfylla för alla kunder. Krav från kunder och leverantör/transportör samt mängden gods och antal kunder är faktorer som styr och bestämmer storleken på fordonsflottan. Dessa faktorer ställer dock delvis motstridiga krav.
Institutet för transportforskning (1998) menar att en samordnad godstransport kan förväntas leda till bättre resursutnyttjande i form av färre fordon och minskade körsträckor, vilket borde vara av intresse såväl i glesbygd som i och omkring tätorter. Westin (1994) menar att godstransporter inte bara är en fråga om att förflytta gods från en punkt till en annan till lägsta kostnad utan det handlar även om frekvent service och att godset skall anlända vid rätt tid till rätt plats, vilket är svårt att uppnå i glesbygd då andelen gods som transporteras långa sträckor är låg och då vanligen leder till höga kostnader och långa ledtider.
Samordning av persontransporter innebär främst ökad effektivitet i termer av att färre fordon nyttjas av lika många individer som innan samordning. Sett ur individens tidsperspektiv är samordning, det vill säga resa med kollektivtrafik, inte alltid lika effektivt som att resa med den egna bilen. En samordnad transport kan innebära byte av färdmedel med långa väntetider och ökad restid då en
samordnad transport ofta innebär att fordonet stannar och tar upp personer längs färdvägen.
Ekonomi/Kostnad
Kostnader som uppstår i samband med samordning av gods- och person- transporter är både positiva och negativa och kräver oftast någon form av omstrukturering av befintligt utbud. Samordning av gods kräver specialanpassade fordon som till exempel fordon med flera sektioner där en sektion finns för gods som kräver kyla och en annan för gods som kräver värme men detta bidrar dock till ökade kostnader vid investering. Livsmedelslagen stipulerar att visst gods inte får förvaras i samma lastbil vilket innebär att kyl- och värmeskåp måste finnas i fordonen (SFS 2006:804). Om en samlastningscentral krävs innebär det kostnader i form av uppbyggnad av en ny, eller ombyggnation av en befintlig, terminal till en samdistributionscentral. Samdistribution innebär färre fordon som i sin tur innebär färre förare vilket leder till lägre personalkostnad vid transport av samma mängd gods. Samdistribution kan innebära att godsleverans till kund sker med ett fordon istället för med flera, det vill säga istället för att varje leverantör/
transportör transporterar gods med sitt eget fordon sker transporterna gemensamt vilket reducerar transportkostnaderna. Inköp av gods görs till ett ställe varifrån det samdistribueras till kunden som beställer gods via elektronisk post. Kunden måste, vid elektronisk handel, ha tillgång till dator och Internet samt kunskap om detta, vilket kan generera vissa kostnader. Samdistribution skapar möjlighet för de lokala företagen att samverka då de endast behöver transportera godset till samlastningscentralen och inte till varje enskild kund vilket kan vara en stor kostandsbesparing för ett enskilt företag.
Samordning av persontransporter kräver omstrukturering av befintligt utbud eller nyinsatta linjer. Den kostnad som uppstår är oftast en initialkostnad för att strukturera om kollektivtrafikutbudet eller den samhällsbetalda transporten medan att införa en helt ny busslinje kan innebära en hög kostnad. Syftet med samordning är dock att nyttja det befintliga utbudet mer effektivt och till samma eller till minskad kostnad.
Konkurrens
Samordning av gods- och persontransporter kan innebära ökad konkurrens då flera aktörer skall samsas om transporterna. Samordning av godstransporter kan möjliggöra transporter av gods till perifera områden eller områden där det ställs krav på vissa fordon (miljöfordon). Avsaknad av konkurrens kan innebära att endast ett fåtal leverantörer och transportörer finns på marknaden som själva kan bestämma pris på gods och transporter. Konkurrens kan innebära att priserna sjunker då fler företag kan lämna bud på gods och transporter. Samlastnings- centraler kan skapa möjlighet för de lokala företagen att samverka då de endast behöver transportera gods till denna. Kostnaden för leverantören att själv leverera
gods till alla kunder är oftast för stor för att det ska vara lönsamt och samdistributionscentraler kan medföra en annan kostnadssituation för de mindre företagen eller företag på en mindre ort eller i glesbygd. Detta kan skapa ett tillgängligt transportsystem där fler än ett företag finns på marknaden som konkurrerar om priserna, vilket kan generera lägre priser då fler företag lämnar anbud. Konkurrens kan bidra till regional utveckling med fler företag på marknaden och hög transportkvalitet.
Samordning av persontransporter kan innebära konkurrens då lösningarna som erbjuds kan konkurrera med befintlig verksamhet (taxi och buss). Att erbjuda innevånare att åka med en nyinsatt kvällsbuss skulle kunna innebära att de som nyttjar bussen istället hade valt taxi för att ta sig hem från en aktivitet. Att resa med bussen kostar i regel mindre än att resa med taxi på grund av att bussresan är delfinansierad av kommun och landsting, vilket taxiresan inte är (Svenska Lokaltrafikföreningen, 2002). För att inte konkurrens skall uppstå bör samråd mellan delaktiga parter ske. All form av organiserad transport av individer kräver dock transporttillstånd.
Livskvalitet/Regional utveckling
Samordning av gods- och persontransporter kan innebära ökad livskvalitet för de boende och ökad regional utveckling i länet och i landet. Samordning av godstransporter skulle kunna innebära ökad livskvalitet genom att företag och/eller individen får gods vid fler tillfällen och att gods alltid finns tillgängligt på orten eller kan beställas till orten till nästkommande dag. Omvänt skulle samordning kunna innebära färre transporter men då med fullastade fordon och då kanske leda till minskad livskvalitet. Andra bidragande faktorer till ökad livskvalitet och regional utveckling skulle kunna vara att det finns arbetstillfällen på orten, en dagligvarubutik som genererar arbetskraft och möjlighet till annan service. Antalet arbetstillfällen hos leverantörerna och transportörerna kan minska då antalet körningar minskar, vilken kan innebära minskad livskvalitet och minskad regional utveckling och sämre kvalitet på godset då fler hanterar detta.
En samlastningscentral skulle kunna skapa arbetstillfällen på orten. Kunden skulle kunna uppleva en försämrad livskvalitet då denna får allt gods samtidigt vilket kan vara stressande och, i sin tur, leda till felaktiga lyft då godset snabbt måste lyftas in i kyl- och frysskåp.
Samordning av persontransporter kan innebära ett större geografiskt område för kommuninnevånarna att röra sig inom vilket kan öka livskvaliteten och den regionala utvecklingen då även de som saknar bil, ej har möjlighet att köra bil eller ej har körkort får ökad möjlighet att utföra aktiviteter, utbilda sig och arbeta på annan ort.
Miljö
Samordning av gods- och persontransporter innebär ett minskat antal transporter och därmed minskade utsläpp av CO2 och andra hälsofarliga ämnen. Många transportföretag är miljöcertifierade vilket innebär att företagen måste uppfylla vissa krav som till exempel att gods som transporteras till och från kunden/företagen transporteras på det miljövänligaste sättet där samordning kan vara ett alternativ. Miljökraven kommer att bli allt hårdare och då främst i centrala delar av tätorter och de som transporterar gods kommer att behöva nyttja miljövänligare fordon. Fördelen med samdistribution är då att alla leverantörer/transportörer inte behöver investera i nya fordon. Samordnad transport av gods sker från ett ställe med ett fordon istället för med flera fordon från respektive leverantör/transportör, vilket ger en positiv effekt på miljön om transporterna sker med miljövänliga fordon. Samordning av persontransporter kan ske via samåkning i bilar eller kollektiva färdmedel och kan leda till färre ensambilåkande och därmed minskade miljöutsläpp. Att anpassa fordonsstorleken efter antalet resenärer är ett annat sätt att minska miljöpåverkan.
Säker trafik
Samordning av gods- och persontransporter innebär färre fordon på vägarna med olika start- och målpunkter och därmed minskad risk för olyckor och konflikter.
Riskerna för olyckshändelser mellan fordon och individer kan minska då antalet tunga fordon minskar inom ett område och då samma förare transporterar gods till samma områden blir föraren van vid förhållandena hos kunden och kan anpassa körningen. Antalet lossningar hos kunden minskar med rätt logistik vilket bidrar till ett minskat antal konflikter i form av färre trafikolyckor mellan fordon och gång- och cykeltrafikanter. En risk som finns är att föraren blir van området och slarvar omedvetet, till exempel vid övergångsställen som ingen passerar, vilket innebär en minskad säkerhet och kan leda till fler tillbud. Cordi och Hageback (1999) menar att en samlastningscentral skulle kunna innebära en minskning av antalet fordon inom de olika leveransområdena vilket ökar säkerheten. Enligt SCB (1988) har fordon i klassen 3,5 till 9,4 tons totalvikt det största antalet personskadeolyckor per fordonskilometer och nästan dubbelt så många som för övriga tunga lastbilar, vilket troligtvis beror på att dessa fordon används just i miljöer med många oskyddade trafikanter.
Samordning av persontransporter innebär ett minskat antal fordon vilket genererar säkrare trafik i form av färre fordon. Att erbjuda alternativ till den egna bilen minskar risken för att personer som inte borde köra bil på grund av ålder eller sjukdom har möjlighet att välja ett alternativ till bilen och bidrar därmed till säkrare trafik.
Tillgänglighet
Samordning av gods- och persontransporter kan påverka tillgängligheten. Ett ökat antal godstransporter kan innebära för kunden ökad tillgänglighet till gods som i sin tur kan erbjuda marknaden ökad service. Samordning av persontransporter kan innebära, beroende på individens behov och utbudet, ökad tillgänglighet till service för den enskilde vilket dock är beroende av tillgängligheten till hållplatser för att kunna nyttjas av alla.