Enkätstudie vid företag - Företagens behov, 2000-2001

6.1 Företagens behov, 2000-2001

6.1.2 Enkätstudie vid företag

6.1.2.1 Metod Respondenter

Alla 278 företag registrerade i företagsregistret⁴⁷ och med postort Pajala tillställdes med posten en enkät 2001-05-09 (Bilaga 6.2) och en påminnelse 2001-06-01 (Bilaga 6.3). Posten AB returnerade sex enkäter (en i tätort och fem utanför) då adressaten var okänd eller hade flyttat utan att ange eftersändningsadress. Vidare meddelade fem företag att de redan hade fått en enkät, det vill säga de hade fått

47 Företagsregistret användes för att få kännedom om registrerade företag i kommunen (Pajala kommun, 2001).

dubbla enkäter⁴⁸. Ytterligare 22 företag (alla utanför tätorten) meddelade att de inte hade någon verksamhet, var nedlagda, var vilande eller inte använde godstransporter. Femton företag returnerade enkäten obesvarad eller ofullständigt besvarad. Svarsfrekvensen var därmed:

x Totalt: 115 inkomna enkäter minus 37 (ingen verksamhet eller ej möjliga att analysera) dividerat med 245 företag i Pajala kommun gav en svarsfrekvens på 32%.

x Tätorten: 71 inkomna enkäter minus 10 (ej möjliga att analysera) dividerat med 176 företag i tätorten gav en svarsfrekvens på 35%.

x Utanför tätorten: 44 inkomna enkäter minus 22 (ingen verksamhet) minus 5 (ej möjliga att analysera) dividerat med 69 företag utanför tätorten gav en svarsfrekvens på 25%.

Material

Enkätfrågorna byggde på de tidigare genomförda intervjuerna (kapitel 6.1.1).

Enkäten delades upp i fyra delar. Den första och sista behandlade allmänna frågor till företaget och båda benämndes ”Allmänt”. Del 1 kommer dock hädanefter att benämnas ”Allmänt, företaget” och Del 4 ”Allmänt, samdistribution”, Del 2 och 3 behandlade Gods till Pajala respektive Gods från Pajala.

Enkäten innehöll både fasta och öppna frågor⁴⁹ och behandlade olika aspekter på godstransporter och samdistribution. Med enkäten följde ett introduktionsbrev som kort beskrev syftet med enkäten, visade de fyra delar som enkäten var uppdelad i och gav telefonnummer till en kontaktperson som kunde besvara eventuella frågor. Anonymitet utlovades i det brev som bifogades med enkäten.

Procedur

Enkäten var adresserad till företaget med namn på den person som var registrerad som kontaktperson på företag. Om det inte fanns något namn registrerat i företagsregistret skrevs företagets namn samt ”Transportansvarig” på kuvertet.

Enkäterna var kodade för att veta vilka företag som hade svarat på enkäten för att därmed undvika att skicka en påminnelse till någon som redan hade svarat. De som inte besvarade enkäten efter påminnelse kontaktades ej ytterligare. Inga personliga kontakter togs med företagen och inget företag premierades för att de hade besvarat enkäten.

48 Detta innebar att fem företag både fyllde i en enkät och returnerade en tom. Orsaken till att fem företag fått dubbla enkäter kan ha varit att två olika företag hade samma person och samma adress registrerad på företaget.

49 Fasta frågor var frågor som hade givna svarsalternativ och öppna frågor skrev respondenten själv sitt svar på.

Databehandling

Svaren i de inkomna enkäterna kodades och analyserades med hjälp av statistikprogrammet SPSS⁵⁰ version 14.0. För att tydliggöra svaren från respektive fråga har flertalet av frågorna redovisats i tabellform. Frågorna redovisas i samma ordning som de fanns i enkätformuläret och delades upp i enkätens fyra delar samt ytterligare en del, Del 5 Samdistribution. Del 5 behandlar frågorna om samdistribution kombinerat med övriga frågor från enkätformuläret.

Erhållna enkäter indelades efter respektive företags geografiska läge, det vill säga företag i tätorten och företag utanför tätorten, där tätorten begränsades av korsningen Genvägen - Kirunavägen – Väg 99 i väster, korsningen Genvägen - Tornedalsvägen – Väg 403 i öster, korsningen Odonvägen - Teknikvägen – Väg 392 i söder och Torneälven i norr (Figur 5.3). Procentandelar i resultaten anges endast som heltal.

Varje företag kodades och fick en siffra som har använts vid sammanställningen av enkäterna.

Avgränsning

Enkäten skickades endast till företag med postort Pajala och till transportansvarig inom respektive företag.

6.1.2.2 Resultat

Del 1 Allmänt, företaget

Av de företag som besvarade enkäten fanns 65% i Pajala tätort och resterande utanför. Åttiotre procent hade tio eller färre anställda och resterande fler än tio anställda (Tabell 6:2). Sjuttioåtta procent av företagen i tätorten hade en till tio anställda och utanför tätort hade alla företag en till tio anställda.

Företagen hade möjlighet att ange flera alternativ när det gällde vilket hjälpmedel de använde vid beställning av gods. Det hjälpmedel som var vanligast oberoende av lokalisering var telefon (82%), fax näst vanligast (41%) och därefter Internet (28%), Post (18%) och annat hjälpmedel⁵¹ (4%) (Tabell 6:2). Fax var vanligare bland företag i tätorten än utanför, Internet vanligare utanför tätorten än i tätorten och Posten var lika vanligt oberoende av lokalisering.

50 Statistical Package for the Social Sciences (SPSS).

51 Annat hjälpmedel var till exempel besök av representant, Bussgods AB, försäljare och mässor.

Tabell 6:2. Antal anställda och hjälpmedel vid beställning av gods fördelat över i och utanför tätorten.

Geografisk placering I tätort (%) Utanför tätort (%) Totalt (%)

Antal anställda (n=59) (n=17) (N=76)

1-10 anställda 78 100 83

> 10 anställda 22 0 17

Hjälpmedel (n=61) (n=17) (N=78)

Fax 43 35 41

Internet 26 35 28

Post 18 18 18

Telefon 82 82 82

Annat 3 6 4

Del 2 Gods till Pajala

Fyrtiosex procent av företagen hade krav på att få gods en viss dag och/eller vid en viss tidpunkt på dagen, 53% hade inga krav och 1% visste inte om företaget hade sådana krav.⁵² Av företagen i tätorten hade 47% krav på att få gods en viss dag eller tidpunkt på dagen och utanför tätorten 41% medan 6% ej visste om företaget hade sådana krav.

Sextiofyra procent av företagen menade att de fick sitt gods den dag och/eller tidpunkt på dagen som de hade beställt det, nio procent att de ibland fick sitt gods i tid, nio procent att de inte fick sitt gods i tid och 18 procent svarade vet ej.⁵³ Av de företag som fanns i tätorten fick 64% godset då de förväntade sig det, motsvarande andel utanför var 63%, 10% i tätorten och 6% utanför fick sitt gods ibland i tid medan 6% i tätorten och 19% utanför inte fick sitt gods i tid. Av företagen i tätorten var det 20% som svarade vet ej och utanför 12%.

De orsaker som angavs till varför företaget inte fick sitt gods i tid var att:

x De som transporterade godset lovade mer än vad de kunde hålla.

x Leverantören/transportören orsakade förseningar.

x Problem med omlastning längs vägen.

Av de 45% av företagen (35 företag) som hade krav på att få gods levererat en viss dag eller tidpunkt på dagen ansåg 60% att de fick godset då de hade förväntat sig att få det, 11% ibland, 9% att de ej fick godset då de hade förväntat sig det och 20% visste inte.

52 Av 78 företag hade 77 besvarat frågan vilket motsvarade 60 företag i tätorten och 17 utanför.

53 Av 78 företag hade 77 besvarat frågan vilket motsvarade 61 företag i tätorten och 16 utanför .

Det gods som transporterades till företagen delades upp i fem olika kategorier beroende på typ av gods. Dessa var:

x Kategori 1: Dagligvaror, det vill säga gods som krävde speciell temperatur och som måste levereras inom viss tid för att inte förstöras.

x Kategori 2: Kontorsmaterial, läromedel, kläder, etc., det vill säga gods som inte påverkade annat gods och inte blev förstört om det inte var framme en viss tid eller dag. Kategori 2 kunde samlastas med kategori 1.

x Kategori 3: Byggmaterial, beslag, hemelektronik, vitvaror, jordbruksmaterial, stål, metaller, bildelar, etc., det vill säga skrymmande gods.

Kategori 3 kunde samlastas med kategori 2 och med kategori 1 om inte jordbruksmaterial i form av gödsel ingick.

x Kategori 4: Oljor, bränsle, etc., det vill säga farligt gods. Samdistributions- möjligheterna i kategori 4 var begränsade. Bränsle kunde samdistribueras med likvärdigt bränsle medan oljornas möjlighet till samdistribution var beroende av hur de var förpackade.

x Kategori 5: Tvätt, läkemedel, etc., det vill säga främst gods till och från sjukvården. Vissa läkemedel måste vara framme inom en viss tid, handskas varsamt etc. vilket kunde försvåra samdistribution. Om det rörde sig om smutsig tvätt från sjukvården innehållande bakterier kunde det ej samdistribueras med kategori 1.

Resultaten visade att generellt tillhörde 16% av godset kategori 1, 33% kategori 2 och 39% kategori 3,3% kategori 4 och resterande 9% kategori 5 (Tabell 6:3).⁵⁴ Företag i tätorten fick främst gods från kategori 2 och 3 medan företag utanför tätorten främsta fick gods från kategorierna 1 och 3.

Tabell 6:3. Vilken kategori (1-5) godset tillhörde, fördelat över i och utanför tätorten.

Geografisk placering I tätort (%) Utanför tätort (%) Totalt (%)

Kategori (n=59) (n=17) (N=76)

1 14 23 16

2 37 18 33

3 36 53 39

4 3 0 3

5 10 6 9

Av de 39 företag, i och utanför tätorten, som besvarade frågan om hur mycket gods de fick under tre olika veckor, veckorna 27 och 37 (år 2000) och 7 (år 2001), angav för vecka 27 72% enheten i kg, 15% i m³, 8% i antal pallar,

54 Tre av företagen hade svarat två olika kategorier varav den ena var kategori 1. Dessa tre företag placerades i kategori 1 då dagligvarutransporter var de transporter som gick mest frekvent till Pajala.

skrindor eller rullpallar och 5% i stycken eller kolli. Av de 42 företag som besvarat frågan för vecka 37 hade 64% angett i kg, 19% i m³, 7% i pall, skrinda eller rullpallar och 10% stycken eller kolli och av de 43 företag som besvarade frågan för vecka 7 hade 70% angett i kg, 14% i m³, 7% i pall, skrinda eller rullpallar och 9% i stycken eller kolli.

Av de 28 företag, i och utanför tätorten, som hade svarat att de fick gods i kg under vecka 27 (totalt 95 027 kg) hade knappt hälften av företagen fått gods en gång och inget företag mer än fem gånger (Bilaga 6.4).

Tabell 6:4. Antal gånger under vecka 27 och 37 (2000) och 7 (2001) som företagen fick godsleverans fördelat över i och utanför tätorten.

Geografisk

Under vecka 37 hade 27 företag, i och utanför tätorten, svarat i kg (totalt 7 167 kg) och av dessa hade drygt en tredjedel fått gods en gång per vecka och inget mer än sju gånger (Bilaga 6.4). Av de 30 företag som hade svarat att de fick gods i kg under vecka 7 (totalt 35 767 kg) hade knappt hälften fått gods en gång per vecka och ett fler än sju gånger.

Av de företag som hade angett att de fick gods i m³ hade de flesta fått gods en, två och tre gånger under de tre veckorna och de företag som hade svarat att de fick gods i pallar, skrindor eller rullpallar hade fått gods tre gånger per vecka (Bilaga 6.4). Av de företag som angett att de fick gods i stycken eller kollin hade företagen fått gods en, två, tre och fem gånger under de angivna veckorna.

Gällande hur många gånger per vecka företagen fick gods fick knappt 30% gods en gång per vecka medan få fick gods fyra, sex eller fler än sex gånger per vecka (Tabell 6:4). De flesta av företagen i tätorten fick gods en, två, tre och fem gånger

per vecka medan inget företag fick gods fler än sju gånger per vecka. Utanför tätorten angav de flesta företag ingen gång, en och två gånger per vecka medan inget företag fick gods fyra, sex och sju gånger per vecka.

Frågan om hur ofta företaget ville ha gods besvarades av 45 företag (58%). Fyrtio av företagen (89%) fanns i tätorten och fem (11%) utanför. Cirka en tredjedel ville ha gods en gång per vecka och knappt en femtedel två, tre och fem gånger per vecka. I tätorten ville cirka en tredjedel ha gods en gång per vecka och av företagen utanför tätorten två tredjedelar (Tabell 6:5).

Tabell 6:5. Antal gånger per vecka som företaget ville ha godstransport fördelat över i och utanför tätorten.

Geografisk placering I tätort (%) Utanför tätort (%) Totalt (%) Antal gånger som företagen ville

ha godsleverans per vecka

(n=40) (n=5) (N=45)

1 30 60 33

2 18 0 16

3 15 20 16

4 5 0 4

5 20 0 18

6 0 20 2

7 10 0 9

Annat⁵⁵ 2 0 2

Sjuttioåtta procent av de företag som besvarade frågan om vilket transportmedel som levererade gods till företaget angav att de fick delar av sitt gods eller allt sitt gods med lastbil, 68% med buss och 33% med personbil eller pickup.⁵⁶ Några få företag fick sitt gods med flyg, post (via brevlådan) eller via e-mail.⁵⁷ De flesta av företagen, 93%, var nöjda med det sätt som de fick gods på, 5% var missnöjda och 2% visste ej medan motsvarande andelar utanför tätorten var 81%, 13% och 6%.⁵⁸ De som inte var nöjda var det på grund av att företaget aldrig fick veta vilken dag godset skulle komma, att leverantörer och transportörer lovade mer än vad de kunde hålla och att det förekom långa leveranstider, exempelvis kunde en godstransport från en ort i Sverige till Pajala ta sju till åtta dagar.

55 Annat var vid behov eller säsongsvariation.

56 Av 78 företag besvarade 76 frågan (59 företag i tätorten och 17 utanför tätorten). Procentandelen överstiger 100% då företag fick gods från flera transportmedel.

57 Företag med verksamhet som genererar rapporter hade skickat sitt gods (rapporter) via e-mail.

58 Av 78 företag besvarade 76 frågan (60 företag i tätorten och 16 utanför tätorten).

Tabell 6:6 visar de leverantörer och transportörer som transporterade gods till företagen.⁵⁹ Cirka 87% av de företag som hade besvarat frågan anlitade Bussgods AB för transport av gods till företaget, 72% Danzas ASG, 68% Posten AB, 51%

Hit&Dit, 28% Schenker-BTL, 21% egna fordon och 42% andra leverantörer och transportörer⁶⁰ än de som nämns i Tabell 6:6. Företagen i tätorten anlitade i första hand Bussgods AB, Danzas ASG och Posten AB och företagen utanför Bussgods AB, Danzas ASG och Hit&Dit. Egna fordon nyttjades minst av företagen i tätorten och Schenker-BTL var den transportör som nyttjades minst utanför.

Tabell 6:6. Transport av gods till företagen i Pajala fördelat över i och utanför tätorten.

Geografisk placering I tätort (%) Utanför tätort (%) Totalt (%)

Leverantör/Transportör (n=59) (n=17) (N=76)

Bussgods AB 90 76 87

Danzas ASG 75 65 72

Posten AB 78 35 68

Hit&Dit 54 41 51

Schenker-BTL 32 12 28

Egna fordon 19 29 21

Andra leverantörer/transportörer 34 42 42

Företagen hade valt en speciell leverantör eller transportör på grund av enkelhet och att denna var snabbast på att leverera gods (51%) medan 43% inte själva hade valt eftersom det fanns leverantörs- eller transportörsavtal som styrde valet.⁶¹ Sex procent av företagen menade att det var priset som styrde valet. Av företagen i tätorten var det 49% som hade valt en speciell leverantör eller transportör på grund av enkelhet, 43% på grund av avtal och 8% på grund av priset. Av företagen utanför tätorten var det 57% som hade valt en speciell leverantör eller transportör på grund av enkelhet och resterande på grund av avtal.

Elva procent av företagen angav att de kände till alternativa leverantörer och/eller transportörer, drygt hälften (55%) kände inte till andra medan resterande hade svarat vet ej.⁶² Tolv procent av företagen i tätorten kände till andra leverantörer och/eller transportörer, 57% kände inte till andra och 31% hade svarat vet ej.

Motsvarande andelar för företag utanför tätorten var 6%, 50% och 44%. Av de 11% som angav att de kände till andra hade 75% angett Bussgods AB, Servera och

59 Den totala procentandelen överstiger 100% då leverantörer/transportörer levererade gods till samma företag.

60 Andra leverantörer och transportörer var till exempel DAGAB, Pripps/Falcon, Lulefrakt, Norrmejerier, Konsum, Servera, ICA, Hedmans, Norsk Hydro, Fredahl, Fraktarna, KTF Korpilombolo Träfrakt AB, Allsåns Åkeri, Snells entreprenör, Norrbränslen, Kisak samt olika finska leverantörer och transportörer.

61 Av 78 företag besvarade 61 frågan (47 företag i och 14 utanför tätorten).

62 Av 78 företag hade 74 företag besvarat frågan (58 företag i tätorten och 16 utanför tätorten).

ICA eller som ett företag angav ”Alla som kör till Pajala”. Femtionio procent hade kännedom om var godset som de fick sig levererat var tillverkat.⁶³

Att omlastning hade skett angavs av cirka 56% av företagen, 7% angav att ingen omlastning hade skett och 37% angav vet ej .⁶⁴ Av de företag (56%) som visste att omlastning hade skett och hade angett ort för omlastning hade 59% svarat Luleå, 16% Sverige, 3% Norrbotten och resterande hade svarat vet ej eller annan ort. Av företagen i tätorten visste 55% att omlastning hade skett och av företagen utanför tätorten 59%. Av företagen i tätorten hade 55% angett Luleå som omlastningsort.

Motsvarande andel utanför tätorten var 60%.

Del 3 Gods från Pajala

På frågan om gods hade skickats från Pajala angav 22% av företagen att de hade skickat gods under vecka 27 (år 2000), 29% under vecka 37 (år 2000) och 23%

under vecka 7 (år 2001).⁶⁵ Under vecka 27 hade 76% av dem som hade besvarat frågan angett godset i kg och skickat 5 006 kg, 18% i m³ och skickat 60 m³ och 6% hade angett kartong och skickat en kartong. Av de företag som fanns i tätorten hade 92% angett i kg och skickat 2 001 kg och 8% hade angett i m³ och skickat 15 m³. Utanför tätorten hade 40% angett att de hade skickat 3 005 kg gods, 40% 45 m³ och 20% hade skickat en kartong.

Under vecka 37 hade 78% av de som hade bevarat frågan angett godset i kg och skickat 13 317 kg, 18% i m³ och skickat 83 m³ och 4% hade angett kartong och skickat en kartong. Av de företag som fanns i tätorten hade 89% angett i kg och skickat 3 302 kg och 11% i m³ och skickat 23 m³ gods. Ingen hade angett i kartong. Av de företag som fanns utanför tätorten hade 40% angett i kg och skickat 10 015 kg gods, 40% i m³ och skickat 60 m³ och 20% hade angett i kartong och skickat en kartong.

Under vecka 7 hade 83% av dem som hade besvarat frågan angett godset i kg och skickat 8 302 kg, 11% i m³ och skickat 82 m³ och 6% hade angett i kartong och skickat en kartong. Av de företag som fanns i tätorten hade 93% angett i kg och skickat 6 302 kg, 7% i m³ och skickat 65 m³. Ingen hade angett i kartong. Av de företag som fanns utanför tätorten hade 33% angett i kg och skickat 2 000 kg, 33% i m³ och skickat 17 m³ och 33% hade angett i kartong och hade skickat en kartong.

Femtiofyra procent av företagen som besvarade frågan för vecka 27 hade inte skickat gods någon gång, 16% en gång, 10% två gånger, 6% tre gånger, 2% fyra

63 Av 78 företag hade 73 företag besvarade frågan.

64 Av 78 företag hade 73 företag besvarat frågan (56 företag i och 17 utanför tätorten).

65 Av 78 företag hade 17 företag angett en enhet för vecka 27, 23 för vecka 37 och 18 för vecka 7.

gånger och 12% fem gånger (Tabell 6:7). Vecka 37 var motsvarande andelar 45%, 21%, 10%, 12%, 2% och 8% och vecka 7 56%, 16%, 12%, 4%, 4% och 6%.

Av företagen både i tätorten och utanför var det cirka hälften som inte hade skickat gods under veckorna 27, 37 och 7. Vanligast var att skicka gods en till två gånger per vecka. Ungefär hälften av företagen hade inte skickat gods under de tre angivna veckorna och en något mindre andel av de utanför tätorten hade ej skickat gods. I tätort var det vanligast att skicka gods ett flertal gånger per vecka medan det utanför tätorten var vanligast att skicka gods en gång per vecka.

Tabell 6:7. Godstransporter från företagen i Pajala under veckorna 27 och 37 (år 2000) och 7 (år 2001) fördelat över i och utanför tätorten.

Geografisk

Sjuttien procent av företagen hade besvarat frågan om hur ofta de skulle vilja skicka gods (Tabell 6:8). Av alla företag i tätorten hade 69% besvarat frågan och utanför tätorten 76%. Sju procent av företagen ville skicka gods från företaget en gång per vecka, 9% två gånger, 7% tre gånger, 2% fyra gånger, 20% fem gånger, 2% sex gånger, 4% sju gånger och 49% hade svarat annat vilket innebar att de hade behov att skicka gods mindre än en gång per vecka eller fler än sju gånger per vecka. En fjärdedel av företagen hade behov av att skicka gods färre än fem gånger per vecka och en fjärdedel fler än fem gånger per vecka. I tätorten ville de flesta skicka gods fem gånger per vecka och utanför en eller fem gånger.

Antalet gånger som företagen ville skicka gods skiljde sig mellan tätort och utanför tätort där företagen i tätorten önskade mer frekventa alternativ jämfört med företagen utanför som antingen vill skicka gods en gång eller fem eller fler gånger per vecka (Tabell 6:8).

Tabell 6:8. Antal gånger per vecka som företagen ville skicka gods fördelat över i och utanför tätorten.

Geografisk placering I tätort (%) Utanför tätort (%) Totalt (%) Antalet gånger per vecka som

företaget ville skicka gods

(n=42) (n=13) (N=55)

1 5 15 7

2 12 0 9

3 10 0 7

4 2 0 2

5 21 15 20

6 0 8 2

7 4 0 4

Annat 46 62 49

Gällande vecka 27 besvarade 36%⁶⁶ av företagen frågan om antalet gånger per vecka som företaget hade skickat gods och av dessa var två nöjda med att inte skicka något gods alls, ett en gång, ett två gånger och ett fem gånger (Tabell 6:9).

Tabell 6:9 visar att ungefär en tredjedel skickade gods med den frekvens de önskade (den skuggade diagonalen för varje vecka). Knappt en femtedel (de ovanför diagonalen) skickade gods oftare än de önskade medan övriga (drygt 40%) önskade att de kunde sända gods oftare. Av de företag som ej skickade gods ville två inte skicka något gods, ett en gång, två två gånger, ett tre gånger, ett fyra respektive sju gånger och ett hade svarat annat⁶⁷. Av de företag som skickade gods en gång ville de flesta skicka gods två gånger per vecka och av de företag som skickade gods två gånger ville de flesta skicka gods två respektive fem gånger. Av de företag som skickade gods tre gånger ville de flesta skicka gods fem gånger och av de företag som skickade gods fyra gånger ville de flesta skicka gods tre gånger

In document Mobility management i glesbygd: samordning av gods- och persontransporter i Pajala kommun (Page 105-127)