Pajala kommun har under flera år engagerat sig i samordningsfrågor och ett exempel på ett projekt som har pågått i kommunen är samordning av källsorterade sopor i ett antal byar norr om Pajala tätort. Samtidigt arbetade Länstrafiken i Norrbotten AB med att förbättra och öka servicen för boende i glesbygden och däribland i Pajala kommun. Då dessa båda parter, Pajala kommun och Länstrafiken i Norrbotten AB, var engagerade i kommunen föreslog Luleå tekniska universitet och Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå inom projektet Transportsamordning i Pajala och Gällivare kommuner en gemensam satsning vad gällde samordnade transporter. Samarbetet inleddes med en kartläggning av de samhällsbetalda persontransporterna i kommunen som utgjordes av Hemtjänstens resor, serviceresor, skolskjuts, Länstrafikens linjetrafik, färdtjänst- och sjukresor och Norrbottens läns landstings (NLL) resor för hembesök av sjuksköterskor och terapeuter. Syftet med kartläggningen var att finna vilka samhällsbetalda transporter som fanns i kommunen och om möjligt ge förslag på nya samordningslösningar för främst persontransporter. Därigenom skulle tillgängligheten till kommersiell och offentlig service kunna ökas. Kartläggningen genomfördes under hösten 2003.
7.1.1 Metod Respondenter
Under oktober till december 2003 genomfördes telefonintervjuer med ansvariga för samhällsbetalda transporter inom Pajala kommun. De organisationer som genomförde dessa kontaktades via telefon och den person som efterfrågades var den som hade ansvar för transporter inom organisationen och en tid för intervju bokades. Vid telefonintervjuerna informerades om att syftet var att samla information om hur organisationerna transporterade personer och gods i kommunen och om eventuell samdistribution av personer och gods. De organisationer som deltog i studien var:
x Pajala kommun, Socialförvaltningen med följande representanter:
Samordnare för Hemtjänsten (två intervjuer) och representant från Hemtjänsten i Pajala tätort (två intervjuer), från Kainulasjärvi och Tärendö (en intervju), från Junosuando (en intervju), från Korpilombolo (en intervju) och från Aareavaara, Kitkiöjärvi, Muodoslompolo och Parkalompolo (en intervju).
x Pajala kommun, Tekniska förvaltningen: Serviceresor och skolskjuts (en intervju).
x Länstrafiken i Norrbotten AB: Övergripande om kollektivtrafiken (en intervju), serviceresor, skolskjuts, färdtjänst och sjukresor (tre intervjuer).
x Norrbottens läns landsting (NLL): Statistik om transporter i länet (en intervju) och statistik om fordon och resor i Pajala kommun (en intervju).
Telefonintervjuerna kompletterades med möten mellan representanter från Luleå teniska universitet, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå, Länstrafiken i Norrbotten AB och Pajala kommun.
Material
De möten, samtal och diskussioner som genomfördes var öppet riktade och kännetecknades av en vid övergripande fråga som handlade om organisationernas samhällsbetalda transporter under fyra veckor (Lantz, 1993). Utgångspunkten var att sammanställa varje organisations transporter inom kommunen under veckorna 4, 20, 28 och 42 under 2003. Dessa veckor valdes utifrån att de representerade fyra årstider och saknade ”röda dagar”. Information om organisationens transporter fanns oftast i körjournaler men om någon organisation inte hade kvar sina körjournaler ombads de uppskatta sina körningar under vecka 4. Vecka 4 valdes som typvecka då det under denna vecka oftast var kallt och mycket snö, vilket skulle kunde vara en orsak till att fler valde en samhällsbetald transport istället för den egna bilen. Om organisationen inte hade sparat statistik från vecka 4 användes statistik från vecka 42 då fler organisationer hade sparat statistik från vecka 42 jämfört med vecka 20 och 28. Ingen anonymitet utlovades och organisationen fick information om vad statistiken skulle användas till.
Procedur
Kartläggningen innefattade intervjuer, möten och diskussioner med syftet att sammanställa uppgifter om de samhällsbetalda transporterna i kommunen. Varje organisation tillfrågades om sina specifika transporter inom kommunen.
Maj 2003, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå
Vid ett möte mellan en representant vardera från Luleå tekniska universitet och Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå påbörjades planeringen av kartläggningen av samhällsbetalda transporter i Pajala kommun. På mötet diskuterades vad som skulle genomföras och höstens specifika aktiviteter planerades.
September 2003, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå
Vid mötet deltog representanter för Luleå tekniska universitet och Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå där ungefärliga datum för höstens aktiviteter och
genomförandet för projektet planerades samt vilka organisationer som skulle kontaktas gällande samhällsbetalda transporter.
Oktober 2003, Länstrafiken i Norrbotten AB, Överkalix
Vid mötet deltog representanter från Luleå tekniska universitet, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå och Länstrafiken i Norrbotten AB, Överkalix.
Länstrafiken informerade om sin verksamhet, delgav statistik om linjetrafik, skolskjuts och färdtjänst- och sjukresor. Diskussioner om vad Länstrafiken ansåg sig kunna göra i kommunen fördes, där förslag som att lägga upp skolskjutsar på Internet och möjliggöra resande med dessa för alla innevånare och då främst för arbetspendling. Vidare, om att informera innevånarna om vilka möjligheter Länstrafiken hade och om att studera statistik ett år tillbaka i tiden för att få en överblick av resandet och därmed kanske nya idéer om resandet. Beslut togs om ett fortsatt samarbete mellan de deltagande parterna.
November 2003, Pajala kommun, Pajala
Vid mötet i Pajala Kommunhus deltog representanter för Luleå tekniska universitet, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå, Pajala kommun och Hemtjänsten i Pajala kommun. Pajala kommun presenterade pågående trafiksamordningsprojekt i kommunen. Dessa utgjordes av serviceresor, färdtjänstresor som cirka två tredjedelar av dem som hade färdtjänst nyttjade, skolskjuts, tidigare samarbete mellan lantbrevbäraren och posten samt att matleveransen till innevånare i kommunen samordnades med lantbrevbäraren.
Information gavs även om byn Lovikka och hur dess sophantering samordnades.
Pajala kommun såg möjligheter att genomföra implementeringar under 2004 och beslut togs att Pajala kommun skulle delta i samordningsprojektet.
November 2003, Vägverket Region Norr, Luleå
Vid mötet med Vägverket Region Norr i Luleå deltog representanter för Luleå tekniska universitet och Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå. Vägverket Region Norr informerades om trafiksamordningsprojektet och delgav sin verksamhet inom området miljö och trafiksäkerhet, det vill säga kvalitetssäkring av transporter (Q3, 2008) och resepolicy. Vägverket ville vara med i projektet och föreslog att en plan för kvalitetssäkring för transporter skulle tas fram för Pajala.
November 2003, Länsstyrelsen i Norrbotten län, Luleå
Vid mötet på Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå deltog representanter för Luleå tekniska universitet och Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå. Den statistik som hade erhållits från Länstrafiken och Pajala kommun avseende resor med skolskjuts, kollektivtrafik, färdtjänst och sjukresor studerades. Beslut togs om att vid telefonkontakt med de olika parterna ställa följande frågor:
x Hur långt kördes fordonen inom Pajala kommun under de fyra utvalda veckorna?
x Vilken stäckning körde de och var det samma rutt hela året som under de fyra utvalda veckorna?
x Vilken typ av fordon körde de med under de fyra utvalda veckorna?
November 2003, Länsstyrelsen i Norrbotten län, Luleå
Vid mötet på Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå deltog representanter för Luleå tekniska universitet och Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå. Under mötet kontaktades, via telefon, NLL för att få ta del av statistik över deras resor i Pajala kommun. NLL delgav att de hade indelat kommunen i ett antal områden.
Utifrån den inkomna statistiken från NLL beslutades att sammanställa statistik för veckorna 4, 20, 28 och 42 under 2002.
November 2003, telefonintervju
Telefonintervjuer om resandet under de fyra veckorna under 2002 genomfördes under november månad med Länstrafiken i Norrbotten AB, Överkalix, NLL, Hemtjänsten och Tekniska förvaltningen, Pajala kommun.
December 2003, Länstrafiken i Norrbotten AB, Överkalix
Vid mötet i Överkalix hos Länstrafiken i Norrbotten AB deltog representanter för Luleå tekniska universitet och Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå. Vid mötet diskuterades gratisbuss vilket Övertorneå kommun hade och som Älvsby kommun hade prövat under en viss period. Det framkom att det fanns möjlighet att under en kortare period erbjuda kommuninnevånarna i Pajala några fria resor med buss. Vidare, diskuterades betydelsen av att marknadsföra detta.
December 2003, Länsstyrelsen i Norrbotten län, Luleå
Vid mötet på Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå deltog representanter för Luleå tekniska universitet och Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå.
Kartläggningen av de samhällsbetalda transporterna i Pajala kommun var genomförd och en fortsättning av samordningsprojektet diskuterades.
Förberedelse och planering inför ett slutmöte i Pajala kommun i december 2003 genomfördes.
December 2003, Pajala kommun
Vid mötet i december 2003 i kommunhuset i Pajala deltog representanter för Luleå tekniska universitet, Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå, Hemtjänsten, Pajala kommun, Länstrafiken i Norrbotten AB, Överkalix, taxi-, buss- och hotellrörelser i Pajala kommun och Socialnämnden. Redovisningen av den kartläggning av samhällsbetalda persontransporter i Pajala kommun som hade genomförts under hösten 2003 presenterades.
Databehandling
Alla parter hade inte sparat sina arbetsscheman, vilket innebär att det inte har varit möjligt att få information om de verkliga transporterna för alla veckor.
Telefonintervjuerna gav information om de samhällsbetalda transporterna inom kommunen vilka sammanställdes och markerades på kartor. I ett första skede sammanställdes vecka 4 för torsdag, lördag och söndag. Torsdag valdes därför att det under torsdagar förlagts flest samhällsbetalda transporter, ett antal serviceresor och kollektivtrafik, och lördagar och söndagar därför att antalet turer då var som lägst. Detta gav möjlighet att finna nya samordningsmöjligheter både de dagar som det fanns flest och minst turer att samordna. Turerna har delats in i förmiddag, mellan 06.00 och 12.00, och eftermiddag, mellan 12.00 och 18.00. I ett andra skede har även torsdag, lördag och söndag för vecka 20, 28 och vecka 42 analyserats för att finna ytterligare samordningslösningar. Endast torsdag vecka 4, 2003 valdes slutligen att redovisas då utfallet från telefonintervjuerna och organisationernas statistik över sina transporter i kommunen var bristfällig för övriga veckor och då samordningsmöjligheterna under lördag och söndag var få.
Hemtjänsten och NLL trafikerade hela kommunen och båda hade delat in kommunen i sex likartade områden varför det var naturligt att använda dessa (Figur 7.1). Alla områden hade en huvudort och dessa var Junosuando, Korpilombolo, Muodoslompolo, Pajala, Sattajärvi och Tärendö. Indelningen var anpassad efter hur fordonen trafikerade vägnätet och efter de dagligvarubutiker som var prioriterade i kommunens lokala utvecklingsprogram (Pajala kommun, 2003). Anledningen till att kommunen indelades efter butikerna var att orter med butik var orter som innevånarna ofta ville, eller hade behov av, att besöka och oftast fanns det där även en skola som genererade transporter (skolskjuts).
Studien omfattade följande samhällsbetalda persontransporter inom Pajala kommun:
x Färdtjänstresor (Länstrafiken i Norrbotten AB).125 x Hemtjänstpersonalens resor till sina kunder.126 x Linjetrafik (Länstrafiken i Norrbotten AB).
x Norrbottens läns landstings (NLL) resor med personbilar.127 x Serviceresor mellan byar i kommunen och en dagligvarubutik.
x Skolskjuts.128
x Sjukresor (Länstrafiken i Norrbotten AB).129
125 Pajala kommun hade upphandlat Länstrafiken i Norrbotten AB för att tillhandahålla innevånarna färdtjänstresor.
126 Hemtjänsten fanns inom Pajala kommun, Socialförvaltningen.
127 NLL:s körningar genomfördes av bland annat arbetsterapeut, disktriktsköterska och sjukgymnast.
128 Pajala kommun hade upphandlat Länstrafiken i Norrbotten AB för att genomföra skolskjutsresor.
129 Pajala kommun hade upphandlat Länstrafiken i Norrbotten AB för att tillhandahålla innevånarna sjukresor.
Figur 7.1. Områdesindelning i Pajala kommun. © Lantmäteriverket Gävle 2008.
Medgivande I2008/1702.
Avgränsning
Studien har avgränsats till att endast gälla resor inom kommun.
7.1.2 Resultat
Färdtjänst, Linjetrafik, Sjukresor (Länstrafiken i Norrbotten AB)
Länstrafiken i Norrbotten AB trafikerade kommunen under hösten 2003, vardagar mellan 06.00 och 23.00, med följande linjer:130
130 Under helgerna var antalet turer färre.
x Linje 46 Pajala-Gällivare (tre tur och retur resor per vardag).
x Linje 51 Kiruna-Vittangi-Pajala (en tur och retur resa per vardag).
x Linje 53 Kiruna-Pajala-Övertorneå-Haparanda (en tur och retur resa per vardag samt två tur och retur resor på fredagar).
x Linje 54 Pajala-Övertorneå-Haparanda (två tur och retur resor per vardag).
x Linje 55 Pajala-Överkalix-Luleå (två tur och retur resor per vardag).
x Linje 520 Tärendö-Korpilombolo (tre tur och retur resor per vardag och skoldag).
x Linje 521 Korpilombolo-Pajala (en tur och retur resa per vardag).
x Linje 522 Huuki-Pajala (två tur och retur resor per vardag).
x Linje 523 Liviöjärvi-Pajala (en tur och retur resa per vardag).
x Linje 525 Parkalompolo-Kangosfors-Junosuando-Pajala (två tur- och returresor per vardag och skoldag, en tur och retur under vardag och icke skoldag).
De innevånare i Pajala kommun som var berättigade till färdtjänst- eller sjukresa ringde till Länstrafiken i Överkalix och bokade sin resa. Fordonet anpassades efter kundens behov och om möjligt samordnades dessa resor. Detta var dock svårt de gånger kundens beställning kom till Länstrafiken med kort varsel före avresan.
Hemtjänstpersonalens resor till sina kunder
Pajalaområdet var från början ett område, men på grund av att där fanns många kunder indelades Pajala i nord och syd. Fordonen som hemtjänstpersonalen använde vid hembesöken fanns i anslutning till respektive område. Personalen arbetade skift och då vanligtvis mellan 06.00 och 22.00.
Norrbottens läns landstings (NLL) resor med personbilar
I Pajala kommun hade NLL nio personbilar till sitt förfogande för sin personal.
Dessa var stationerade på områdeskontoren i Junosuando (en bil), Korpilombolo (en bil), Muodoslompolo (en bil), Pajala (fem bilar), Sattajärvi (en bil) och Tärendö (en bil) och nyttjades vid hembesök av arbetsterapeuter, distriktssköterskor och sjukgymnaster. Körjournal fördes vid varje resa vilka oftast skedde under dagtid mellan 07.00 och 17.00.
NLL hade delat in kommunen i områden vilka väl sammanföll med Hemtjänstens indelning i åtta olika hemtjänstområden. Några av dessa områden samarbetade vilket innebar en minskning av områdena från åtta till sex. Dessa var:
x Aareavaara, Kitkiöjärvi - Muodoslompolo, Parkalompolo.
x Junosuando.
x Kainulasjärvi, Tärendö.
x Korpilombolo.
x Pajala nord.
x Pajala syd.
Serviceresor mellan byar i kommunen och en dagligvarubutik
Pajala kommun hade under ett antal år arrangerat serviceresor för de boende utanför en ort med dagligvarubutik. De som inte hade tillgång till egen bil kunde en gång per vecka åka med bussen till en butik och handla dagligvaror och samtidigt träffa andra kommuninnevånare, uträtta post- och bankärenden, besöka vänner, etc. Under år 2003 fanns nio olika turer med serviceresor i kommunen, vilka trafikerade följande orter:
x Kivijärvi - Korpilombolo (varje onsdag, tur och retur 84 km).
x Kompeluslehto - Kainulasjärvi (varannan torsdag, tur och retur 56 km).
x Kompeluslehto - Tärendö (varannan torsdag, tur och retur 56 km).
x Laitamaa - Korpilombolo (varje fredag, tur och retur 48 km).
x Lautakoski - Junosuando (varje fredag, tur och retur mellan 20 och 24 km beroende på årstid).
x Lovikka - Junosuando (varje tisdag och fredag, tur och retur 30 km).
x Långheden - Korpilombolo (varje fredag, tur och retur 60 km).
x Paharova - Tärendö (varje torsdag, tur och retur 138 km).
x Suaningi - Korpilombolo (varje onsdag, tur och retur 34 km).
Antalet passagerare på nämnda sträckor varierade. På vissa åkte fem till sju passagerare och på andra 25 till 35. Transportfordonet anpassades efter antalet resenärer och bussen stannade cirka en och en halv timme vid butiken.
Serviceresorna var mycket uppskattade av innevånarna i kommunen.
Skolskjuts
På vissa sträckor i kommunen hade Länstrafiken i Norrbotten AB upphandlats för att ombesörja skolskjuts. Skoleleverna åkte med Länstrafikens ordinarie linjetrafik och om Länstrafiken inte trafikerade området hade kommunen, tillsammans med Länstrafiken, upphandlat skolskjuts med lokala entreprenörer. Storleken på transportfordonet varierade beroende på vilken linje och hur många skolelever som nyttjade skolskjutsen.
Under 2003 fanns skolskjuts på följande sträckor:
x Linje 1 Kenttä-Lovikka-Junosuando.
x Linje 1 Kulmungi-Ohtanajärvi-Korpilombolo.
x Linje 1 Pajala-Kieksiäisvaara-N Kengis.
x Linje 1 Saivomuotka-Muodoslompolo.
x Linje 1 Sattajärvi by.
x Linje 1b Kainulasjärvi-Niva-Kyrkoområdet-Tärendö.
x Linje 2 Muonionalusta-Muososlombolo.
x Linje 2 Nuuksujärvi-Kurkkio-Sadio-Viksvaara-Junosuando.
x Linje 2 Pajala-Kengis-Jarhois.
x Linje 2 Pääjärvi-S Sattajärvi-Sattajärvi.
x Linje 2 Teurajärvi-Korpilombolo.
x Linje 3 Saittarova-Vaenvaara-Männikkö-Talinen-Tärendö.
x Linje 3 Lautakoski-Salmijärvi-Junosuando.
x Linje 3 Muonio-Muodoslompolo.
x Linje 3 Pajala–Kengis-Jarhois.
x Linje 4 Pajala-Erkheikki.
x Linje 4 Parkajoki-Muodoslompolo.
x Linje 4 Tärendö-Anttis.
x Linje 5 Lahnajärvi-Selkäjärvi-Kompelusvaara-Tärendö.
x Linje 5 Pajala-Liviöjärvi.
x Linje 6 Kainulasjärvi-Niva-Kyrkoområdet-Tärendö.
x Linje 8 Narken-Nuuksujärvi-Jierijärvi-Lahdenpää-Korpilombolo.
x Linje 9 Kivijärvi-Suaningi-Korpilombolo.
Sammanställning av samhällsbetalda persontransporter torsdag vecka 4 år 2003 Statistik innehållande linjestäckning, frekvens och antal passagerare erhölls från kommunen, Länstrafiken och Landstinget (Bilaga 7.1-7.6) och delades in i de sex områdena Junosuando, Korpilombolo, Muodoslompolo, Pajala, Sattajärvi och Tärendö (Figur 7.1). I Tabell 7:1 redovisas antal fordon in till orten, inom orten och från orten indelat i morgon (06.00-09.15), dag (09.16-14.59) och eftermiddag/kväll (15.00-22.00).
Antalet transporter inom kommunen under vecka 4 var många (Tabell 7:1) och då vissa turer skedde inom samma område ansågs det möjligt att bland annat samordna transporter, till och från Junosuando, till, inom och från Korpilombolo och från Muodoslompolo på för- och eftermiddagen. Det skulle även kunna vara möjligt att samordna ankommande och avgående transporter till och från Pajala tätort och inom tätorten och från Sattajärvi liksom till och från Tärendö. Tabell 7:1 tyder på att störst potential för samordning fanns i Korpilombolo, inom postort Pajala och i Tärendö.
Tabell 7:1. Alla transporter in till orten, inom orten och från orten under torsdag vecka 4,
Eftermiddag/kväll (15.00-22.00) 1 1 5
Korpilombolo, 50 km söder om Pajala tätort
Morgon (06.00-09.15) 5 4 3
Dag (09.16-14.59) 1 8 5
Eftermiddag/kväll (15.00-22.00) 5 4 3
Muodoslompolo, 110 km norr om Pajala tätort
Morgon (06.00-09.15) 3 1 1
Dag (09.16-14.59) 0 1 2
Eftermiddag/kväll (15.00-22.00) 1 0 2
Pajala (postort)
Morgon (06.00-09.15) 8 5 5
Dag (09.16-14.59) 6 6 8
Eftermiddag/kväll (15.00-22.00) 5 8 8
Sattajärvi, 15 km söder om Pajala tätort
Morgon (06.00-09.15) 3 1 0
Dag (09.16-14.59) 0 2 2
Eftermiddag/kväll (15.00-22.00) 1 4 2
Tärendö, 50 km sydväst om Pajala tätort
Morgon (06.00-09.15) 9 1 4
Dag (09.16-14.59) 4 0 9
Eftermiddag/kväll (15.00-22.00) 3 1 8
Samordningsmöjligheter inom Pajala kommun
Vid ett möte som genomfördes i december 2003 i Kommunhuset i Pajala kommun, diskuterades den genomförda kartläggningen av samhällsbetalda persontransporter i Pajala kommun. Representanter från Luleå tekniska universitet och Länsstyrelsen i Norrbottens län, Luleå presenterade konkreta förslag och tillsammans med de deltagande representanterna (Hemtjänsten, Länstrafiken i Norrbotten AB, Överkalix, taxi-, buss- och hotellrörelser i Pajala kommun, politiker, Socialnämnden och Tekniska förvaltningen) beslutades att det skulle kunna vara möjligt att samordna persontransporter, att projektet Trafiksamordning i Pajala och Gällivare kommuner skulle fortgå, att arbetsgrupper inom Pajala kommun skulle bildas (kommun, skola, Hemtjänsten, taxi- och bussförare samt politiker) och att en resvaneundersökning skulle genomföras under våren 2004 med kommuninnevånare i åldrarna 18 till 99 år innefattande frågor om resvanor: Var, när och hur reste de? Reste de ensam eller samåkte de?
Vilket färdmedel nyttjades? Även möjligheten att genomföra implementeringar med buss skulle ses över och eventuellt påbörjas under 2004. Länstrafiken som var huvudman för färdtjänst- och sjukresor skulle ansvara för telefonsupport och Internetinformation gällande kollektivtrafik samt färdtjänst- och sjukresor. Om möjligt skulle Länstrafiken delge information om skolskjuts och övriga samhällsbetalda resor på Internet samt ge information om resmöjligheter via telefon. Ett ytterligare förslag var att alla samhällsbetalda persontransporter skulle finnas på Länstrafikens hemsida vilket Länstrafiken skulle ansvara för.
7.1.3. Diskussion
Syftet med kartläggningen var att undersöka vilka samhällsbetalda transporter som fanns i kommunen för att kunna identifiera nya samordningslösningar för främst persontransporter. De parter/organisationer som utförde samhällsbetalda transporter kontaktades och intervjuades vilket resulterade i att möjligheter till samordning kunde identifieras och presenteras för kommunen. Parallellt med kartläggningen genomfördes möten med de deltagande parterna/organisationerna för att delge information från kartläggningen och ge parterna/organisationerna underlag för att de sedan själva skulle se eventuella behov av, och besluta om, en fortsättning för att finna ytterligare samordningslösningar. I och med att parterna/organisationerna var med under hela processen var det delvis ”deras”
förslag som presenterades på slutmötet i december 2003 vid vilket, förutom att beslut om fortsättning togs, även information om vad som skulle hända i deras kommun gällande samordning gavs.
Kartläggningen av de samhällsbetalda transporterna skedde via telefonintervjuer med de personer som ansvarade för, och hade kunskap om, respektive organisations transporter. Då ett flertal av de intervjuade inte sparade statistik över sina transporter var det svårt att ge förslag på exakta samordningslösningar och svårt att veta om de föreslagna lösningarna var möjliga. Dock var antalet transporter från Länstrafiken i Norrbotten AB fullständiga då de sparade alla uppgifter, vilket var betydelsefullt då Länstrafiken utgjorde grunden för persontransporterna och hade regelbundna turer och transporterade förutom personer även gods. Att endast presentera en veckas transporter och då endast för en dag kan verka knapphändigt då uppgifter fanns för alla sju dagar under de fyra valda veckorna. Beslutet att endast redovisa torsdag grundar sig på att torsdagar var den dag då flest turer kördes och möjligheten att finna nya samordnings- lösningar var således som störst då även de flesta av serviceresorna också genomfördes på torsdagar. Att endast redovisa vecka 4 grundar sig på att det under denna vecka oftast är kallt och snöigt varför vädret ansågs vara en faktor som kunde påverka valet av transportmedel. Fler innevånare bedömdes nyttja en samhällsbetald transport under vintern jämfört med under vår, sommar eller höst.
De förslag som har presenterats är baserade på de uppgifter som fanns tillgängliga.
Om det faktiskt förekom fler transporter inom kommunen hade möjligheterna för samordning kunnat vara än fler.
En möjlighet som fanns var att nyttja Hemtjänstens transporter då dessa körde regelbundna tider och förutbestämda sträckor. Ett problem var att om Hemtjänsten i sina fordon tog med personer utanför sin organisation skulle det behövas trafiktillstånd, vilket, i sin tur, skulle innebära en konkurrenssituation
En möjlighet som fanns var att nyttja Hemtjänstens transporter då dessa körde regelbundna tider och förutbestämda sträckor. Ett problem var att om Hemtjänsten i sina fordon tog med personer utanför sin organisation skulle det behövas trafiktillstånd, vilket, i sin tur, skulle innebära en konkurrenssituation