Delstudie 2: kvantitativ delstudie

4.6 Delstudie 2: kvantitativ delstudie

För att utveckla kriterier för ett mobilabonnemang som ska bidra till en upplevelse för mobilanvändare ansåg vi det högst relevant att ”testa” frågor och idéer hämtade från den kvalitativa delstudien (delstudie 1) på fler individer ute i ”verkligheten”. Tycker fler som våra informanter i de kvalitativa intervjuerna? Vi vill alltså med en kvantitativ delstudie även kunna sätta siffror på undersökningsmaterialet för att kunna dra mer generella slutsatser om

en större grupp mobilanvändare. En webbenkätundersökning blev därför en passande metod att använda för detta ändamål.

4.6.1 Webbenkätundersökning

Webbenkätundersökningen lades ut via Internet. Enkät har sin fördel i att den når många och att alla får samma frågor (Kylén, 2004). Detta förutsatte att den svarande hade tillgång till en dator.

Det är viktigt att ha syftet klart för sig innan man gör en enkät, och det måste preciseras (Trost, 2007). Syftet med studien är att, utifrån vår empiriska och teoretiska referensram, utveckla kriterier för ett mobilabonnemang som ska bidra till en upplevelse för mobilanvändare. Webbenkätundersökningen var utformad utefter delstudie 1 (se avsnitt 4.3) och besvarar forskningsfråga 2 kvantitativt. Enkätfrågorna var utformade efter idéer hämtade från de kvalitativa, individuella intervjuerna samt fokusgruppintervjun.

Kvantitativa undersökningar syftar generellt till att undersöka ”hur mycket” eller ”hur många”. Kvantiteter är alltså något som har att göra med mängden, hur mycket det finns av något. Man brukar tala om enkätformulär som ett mätinstrument, ett instrument med vilket man mäter människors beteende, åsikter och känslor. (Trost, 2007) Vi ville alltså med webbenkätundersökningen göra ett generellt antagande om mobilanvändares behov, känslor och drömmar inom mobilabonnemang. I och med att de egenskaper vi undersökte här var mätbara (Hartman, 2004), saknade webbenkäten de kvalitativa metodernas möjligheter att gå på djupet med en frågeställning (Eliasson, 2006). Å andra sidan hade vi kompenserat detta genom en tidigare kvalitativ undersökning.

4.6.2 Val av informanter inför webbenkätundersökningen

Då man samlar in data via enkät vill man nästan alltid kunna använda sina data till att uttala sig om hela befolkningen eller populationen på ett rättvisande sätt. Det krävs då att man har ett, i statistisk mening, representativt urval, det vill säga, att var och en av de utvalda motsvarar eller representerar en del av befolkningen. Man brukar i dessa sammanhang skilja mellan slumpmässiga och icke-slumpmässiga urval med underliggande kategorier. (Trost, 2007)

I vårt urval utgick vi från principen om obundet slumpmässigt urval, vilket innebar att varje individ som hade tillgång till en dator hade samma sannolikhet att komma med i undersökningen. Med detta urval fick vi den högsta reliabiliteten och trovärdigheten när vi ville säga något om populationen i dess helhet. (Eliasson, 2006)

För webbenkäter består populationen av webbplatsens besökare. Det är viktigt att man klart och tydligt definierar vilka som ingår i populationen, så att man kan avgränsa den. Med population menas den grupp som man vill uttala sig om. (Trost, 2007) I delstudie 2 var populationen både konsumenter till mobiloperatör X samt andra intressenter. För att få ett allsidigt dataunderlag att arbeta med ansåg vi det viktigt att våra respondenter hade något gemensamt. I vårt fall handlade det om att alla som valde att delta i undersökningen hade ett intresse av att vara med och skapa sitt mobilabonnemang.

Webbenkäten riktade sig till individer i åldersspannet 18-50 + samt bosatta i Sverige. Även besökare under 18 år hade möjlighet att göra webbenkäten. Anledningen var att vi ville undvika irritation, vilket hade uppstått om de inte hade fått möjligheten att svara på enkäten.

4.6.3 Webbenkätundersökningens tillvägagångssätt

På marknaden finns idag olika programvaror som kan användas för att skapa och administrera webbenkäter. För vår webbenkät valde vi att, genom mobiloperatör X, samarbeta med ett externt företag (källa konfidentiellt) som tillhandahåller effektiva enkätverktyg online. Vi väljer att hädanefter kalla detta externa företag för företag Y. Företag Y hjälpte oss i arbetet med layouten. Eliasson (2006) menar att språket och layouten är mycket viktigt i enkätundersökningar eftersom det gör det lättare för dem som ska besvara frågorna. I och med att vi fick hjälp med layouten medförde detta att enkäten som helhet fick ett mer professionellt intryck än om vi skulle ha gjort det själva. För en tillförlitlig svarsfrekvens valde vi att samla in 1000 webbenkätsvar. Vi utgick ifrån Trosts (2007:37) tumregel:

”/ … / ju större urval desto större sannolikhet att det ska vara representativt för populationen”.

En begränsad urvalsstorlek berodde på att vi i enkätundersökningen hade öppna svarsalternativ, vilket innebar merarbete för analys och kvantifiering (Hartman, 2004), vilket det inte fanns tid till. För hög svarsfrekvens valde vi att lägga ut enkäten på en fredag, då det har visat sig att mobiloperatör X har flest besökare på sin hemsida under perioden torsdag till söndag.

Innehåll och ordningsföljd av webbenkäten designade vi själva. Vi följde Kyléns (2004) förslag på fyra- stegsprocessen; Steg 1 var första utkastet. Vi skrev ett antal frågor som täckte området. För varje fråga i enkäten valde vi även hur den som svarade kunde lämna sitt svar.

Vi använde både öppna svar, där den som svarar får formulera sig själv, samt slutna svar, där man väljer bland olika svarsalternativ. Vi genomförde en provundersökning, även så kallad

”pilotundersökning” (Eliasson, 2006), där vi lät två individer, som skulle kunna ingå i den undersökta gruppen, besvara frågorna i webbenkäten. Vi fick då deras uppfattning om vad som behövde förtydligas och vad som brast i layout etcetera. Vi korrekturläste även enkäten ytterligare en gång så att enkätfrågorna stämde överens med vårt syfte och forskningsfrågor.

Steg 2 innebar en första försöksversion, där vi gav webbenkäten den utformning som vi tänkt