1 Bakgrund och syfte
Föreliggande avhandling handlar om vad det innebär att bli demokratisk och vilka aspekter som visar sig bli kritiska att urskilja när dimensioner av demokratiskt förhållningssätt synliggörs i möten mellan småbarn och pedagoger. Avhandlingen skrivs inom ramen för en pedagogisk kontext och med fokus på möten mellan de yngre barnen i åldrarna 1–5 och deras pedagoger i finländska daghem1. I det inledande kapitlet beskrivs demokrati i relation till pedagogisk verk-samhet och hur demokrati uttrycks i finländska styrdokument. I texten används pedagogisk verksamhet synonymt med pedagogisk praktik. Därefter följer ett delkapitel med fokus på fostran och lärande i relation till demokrati. Kapitlet ett avslutas med syfte och forsk-ningsfråga samt en sammanfattning över avhandlingens olika del-kapitel.
1.1 Demokrati i småbarnspedagogisk verksamhet
Olika riktlinjer för den finländska småbarnspedagogiska verksam-hetens mål och innehåll ges på ett övergripande plan internationellt och nationellt genom olika policy- och styrdokument2 samt läroplaner. I detta delkapitel presenteras övergripande riktlinjer som fungerar som utgångspunkter för hur den pedagogiska verksamheten ska organiseras och vad verksamheten ska innehålla. I detta kapitel beskrivs också de centrala riktlinjer som styrdokumenten ger med
1 I denna avhandling används begreppet daghem med avseende på pedagogisk verksamhet för barn i åldrarna 1–5. Daghem som begrepp används genomgående i avhandlingstexten om inte de referenser som hänvisas till explicit använder andra begrepp såsom t.ex. ´förskola´.
Förskola i Finland syftar på pedagogisk verksamhet med sexåringar.
2 FN:s konvention om barnets rättigheter (1989/1991), Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheter (FrD 63/1999), Finlands grundlag (731/1999), Lag om småbarns-pedagogik (L36/1973) och nationella dokument som Grunderna för planen för småbarns-fostran (Stakes, 2005).
2
avseende på demokrati som en bärande och central tanke i den pedagogiska verksamheten. De riktgivande styrdokumenten för pedagogisk verksamhet med barn i åldrarna 1–5 uppdateras och förnyas som bäst i Finland. När föreliggande avhandling påbörjades var det bärande och centrala begreppet för pedagogisk verksamhet med småbarn småbarnsfostran, medan det i den dagvårdslag som uppdaterats3 2015 fokuserar begreppet småbarnspedagogik. Denna begreppsförändring innebär att det skett ett förtydligande av att verksamheten i daghem ska ta sin utgångspunkt i pedagogik och i att varje barn har rätt till en småbarnspedagogisk verksamhet i vilken barnets bästa alltid ställs i främsta rummet. Med småbarnspedagogik avses en systematisk och målinriktad helhet som består av fostran, undervisning och vård av barn. Syftet med småbarnspedagogiken är, enligt en av de tio uppställda målsättningarna, att varje barn ska ha möjlighet att utveckla förmåga till samarbete och växelverkan med andra barn och vuxna, samt utveckla etiskt ansvarstagande. Syftet är också att vuxna ska vägleda barn mot hållbart förhållningssätt, respekt för andra människor och samhälle (Lag om småbarns-pedagogik, L36/1973).
Innehållet i lagen kommer att preciseras i de riksomfattande grunderna för planen för småbarnspedagogik som görs upp av Utbildningsstyrelsen och som tas i bruk 2017. Syftet med styrdokumenten är, och har varit, att varje enskild kommun utgående från de nationella grunderna drar upp riktlinjer för sin små-barnspedagogiska verksamhet och varje daghemsavdelning för den konkreta vardagens mål och innehåll. Styrdokumenten är riktgivande och har hittills varit övergripande och normerande utan att ge konkreta mål för pedagogers praktiska handlande tillsammans med barnen. I spänningsfältet mellan styrdokument, teori och praktik uppstår frågor om hur pedagoger hanterar sitt pedagogiska uppdrag och hur pedagoger omsätter riktlinjerna i samspelet med barnen.
I enlighet med nuvarande riktlinjer för pedagogisk verksamhet med småbarn som finns i Grunderna för planen för småbarnsfostran (Stakes, 2005, s. 21) ska varje vuxen som arbetar med småbarn ”respektera de erfarenheter och åsikter som barnet har och principerna för fostringsgemenskap”. Detta förväntas ske i kommunikation och samspel där vuxna stödjer varje barns utveckling och lärande. Enligt planen ska pedagogen, fostraren av barnet, ha en känslighet för och förmåga att reagera på barnets känslor och tillsammans skapa en tillitsfull atmosfär i vilken barnet känner delaktighet och som gynnar barnets allsidiga lärande. Verksamhetsmiljöer som kännetecknas av en tillitsfull atmosfär förpliktigar varje pedagog att vara medveten
3 Uppdaterad Lag om småbarnspedagogik (L36/1973) gäller från 1.8.2015 (första skedet)
3
som sin fostrarroll, egna värderingar och etiska principer för att på bästa möjliga sätt låta varje barns tankar och funderingar komma till uttryck. Detta förväntas enligt planen för småbarnsfostran ge barn möjligheter att känna delaktighet och att utvecklas, lära och fostras i en gynnsam demokratisk anda.
Föreliggande avhandling handlar om dimensioner av demokrati som det framträder i mötet mellan barn och pedagoger i daghem. I sammanhanget är mötet, det mellanmänskliga, av betydelse för att förstå vilka möjligheter barn har att utveckla demokratiskt förhåll-ningssätt. I kommunikationen med andra människor lär sig barn vad demokrati innebär för dem själva och vad ett demokratiskt förhållningssätt innebär i relation till andra. Demokratiskt förhåll-ningssätt är dock mångdimensionellt, i och med att det innefattar förmågor att hantera sociala och kollektiva normer, samtidigt som det innebär att ens egen röst ska bli hörd och varje barn bli sett med lika värde. Dessutom har varje barn rätt att vara och bli delaktigt i det pedagogiska sammanhang som hon eller han är en del av.
Utgångspunkten i ett sådant resonemang indikerar ett krav på varje pedagogs medvetenhet om det egna demokratiska förhållningssättet men också förmåga att i mötet med barn utmana och stödja barnens utveckling till demokratiska individer. Ur småbarnspedagogiskt perspektiv är det av särskilt intresse att studera småbarns erfarande och lärande med avseende på barns möjligheter att utveckla demokratiskt förhållningssätt.
I de riktlinjer som gäller finländsk småbarnspedagogik används inte begreppet demokrati specifikt men däremot uttryck som barnets möjligheter till delaktighet, inflytande, jämställdhet, respekt och ansvar vilka kan tolkas som centrala dimensioner av ett demokratiskt förhållningssätt. Underförstått innebär detta att alla pedagoger som arbetar med småbarnspedagogik förutsätts inom ramen för sitt pedagogiska uppdrag inkludera och ta ansvar för att arbeta med demokratifrågor inom den pedagogiska verksamheten med småbarn.
I den idealvärld som styrdokumenten målar upp utgår hela barnets fostran och lärande tydligt från sådana principer som stöder ett demokratiskt tänkande och som ger barnet möjligheter att utveckla i tanke och handling ett demokratiskt förhållningssätt (Grunderna för planen för småbarnsfostran, 2005). I sammanhanget är det intressant att notera likheter och olikheter mellan de nordiska ländernas planer för småbarnspedagogik. Demokratibegreppet förekommer mera ofta i t.ex. Islands, Norges och Sveriges riktgivande styrdokument för små-barnspedagogik än i de finländska (Einarsdottir, Purola, Johansson, Broström & Emilson, 2015). Omsorgsbegreppet (care) däremot har hittills haft en större synlighet i finländska styrdokument.
4
I den uppdaterade lagtexten om småbarnspedagogik (Lag om småbarnspedagogik, L36/1973) har en ny bestämmelse tillfogats om bland annat barnets rätt till delaktighet och följaktligen också möjligheter att påverka sin vardag i daghemsmiljön. Denna bestämmelse kommer att ställa tydligare krav på att alla pedagoger ska involvera, göra barnen delaktiga i planeringen av verksamheten och ge barnen möjligheter att påverka. Barnets åsikter och önskemål ska beaktas när pedagogerna planerar, förverkligar och utvärderar den småbarnspedagogiska verksamheten.