Frågan om kvalitet i kvalitativa studier är inte helt enkel att besvara eftersom forskare från olika traditioner och med olika forsknings-perspektiv kan ha olika synsätt på detta skriver Thornberg och Fejes (2009). Enligt Larsson (2005) har begreppet kvalitet i relation till begreppen validitet och reliabilitet bestämda innebörder inom den kvantitativa forskningstraditionen, medan det inom kvalitativ forskning finns olika synsätt. Svensson (1996, s. 209) anser att
”validitet är överordnat i förhållande till reliabilitet, dvs. om validiteten är god är också reliabiliteten det, men är reliabiliteten god är det inte en garanti för att validiteten också är det”. Så långt finns det en samsyn mellan forskare från de båda forskningstraditionerna.
Traditionellt sett kan begreppet validitet förstås som i vilken utsträck-ning den forskutsträck-ning eller de metoder som används verkligen under-söker det som avses att undersöka, medan reliabilitet handlar om hur tillförlitliga de resultat som genereras är. Tillförlitligheten diskuteras också i relation till hur forskaren gått tillväga vid datainsamlingen och hur analys- och tolkningsarbetet genomförts (Thornberg & Fejes, 2009).
Begreppet validitet används ofta för att beskriva kvalitet i forskningen. Thornberg och Fejes (2009, s. 219) använder däremot begreppet kvalitet som ett överordnat begrepp för att:
beteckna en noggrann, systematisk och väl genomförd kvali-tativ studie i vilken ett elegant och innovativt tänkande balan-serar väl med en kritisk analys. Detta inrymmer både sensitiv eller empatisk närhet och analytisk distans. Studiens resultat och dess slutsatser ska dessutom vara formulerade på ett tydligt och välskrivet sätt och vara väl förankrade i empirin.
Väl genomförda observationer och analyser av data inbegriper betydligt mera än att forskaren bara är närvarande vid observations-tillfället eller att ”läsa” vad som finns i materialet. Thornberg och Fejes (2009, s. 220) säger ”att det krävs kunskap, självdisciplin, utbildning, övning, kreativitet och hårt arbete för att kunna generera trovärdiga och användbara kvalitativa resultat”. Enligt Patton refererad i Fejes och Thornberg (2009, s. 220) behöver forskaren inom kvalitativ forskning kombinera följande två grundläggande förhållningssätt:
Ett kritiskt tänkande som innebär ett systematiskt och disci-plinerat intellektuellt arbete med en rigorös uppmärksamhet på detaljer inom ramen för en helhet och ett sammanhang och med ett kritiskt perspektiv, där framväxande mönster hela tiden prövas och ifrågasätts [...] Ett kreativt tänkande som innebär att upptäcka och pröva sig fram, att leka med och mejsla fram
87
olika metaforer, djärvhet, insiktsfullt meningsskapande och att skapa kreativa kopplingar.
Föreställningar om kvalitet i vetenskapliga arbeten är fundamentala och utan sådana kan forskaren inte göra ett gott arbete anser Larsson (2005). Analys och tolkning av informanters utsagor och handlingar måste också enligt, Kvale och Brinkmann (2009), vara etiskt försvarbart så att utsagor inte förvrängs eller riskerar att övertolkas av forskaren. För att styrka episodbeskrivningarnas och resultatens giltighet i föreliggande avhandling används därför episodbeskriv-ningar innehållande dialoger mellan barn och pedagoger. Den kun-skap som erhålls måste verifieras och bestyrkas, detta sker med hjälp av så noggrant som möjligt beskrivna och verklighetsnära episoder som möjligt.
5.4.1 Kvalitetskriterier i kvalitativ forskning
I detta kapitel beskrivs olika kriterier på god kvalitet i ett forsknings-arbete. Larsson (2005, 2009) gör en användbar översikt över kvalitets-kriterier, men påpekar samtidigt att samtliga kriterier inte alltid är tillämpbara i all typ av forskning. Forskaren måste därför förhålla sig till vilka kriterier som är gångbara i hennes eller hans forskning.
Kvaliteter som berör framställningen i sin helhet
Perspektivmedvetenhet, det första av kvaliteter som Larsson (2005) nämner, handlar om forskarens skyldighet att redovisa eventuella teoretiska perspektiv som ligger till grund för datainsamlingen och analysen. Perspektivmedvetenhet rör sig också om de antaganden som ligger bakom forskarens val av metodologiska utgångspunkter.
En annan kvalitet benämner Larsson (2005, s. 21) intern logik, vilket innebär att det bör råda harmoni ”mellan forskningsfrågan, antaganden om forskning och det studerade fenomenets natur, data-insamlingen och analystekniken”. Tanken bakom den interna logiken finns idén om en helhet som alla enskilda delar kan relateras till.
Kriteriet på kvalitet blir då graden av harmoni mellan del och helhet (jfr hermeneutik).
Varje forskare ska eftersträva god forskningsetik. En god forsk-ningsetik med ett etiskt värde innebär att forskaren informerar om och får informanternas samtycke till deltagande i undersökningen, håller datamaterialet konfidentiellt, samt varken förvanskar eller felut-nyttjar materialet.
88
Kvaliteter hos resultaten
Innebördsrikedom är ett kvalitetskriterium som innebär att resultat-beskrivningarna innehåller fylliga beskrivningar som fångar det väsentliga samtidigt som det också inrymmer nyanser, variationer (Thornberg & Fejes, 2009). När det gäller kvalitativa studier, menar Larsson (2005, 2009), handlar resultaten ofta om att gestalta något på ett sätt som gör att nya innebörder uppstår. För forskaren är det särskilt viktigt att fästa uppmärksamheten på hur innebörder gestaltas och i sammanhanget blir en avgörande kvalitet innebördsrikedomen i resultaten.
Struktur är ett annat kriterium som Larsson (2005) nämner. Med struktur avses ett krav på god struktur och överskådlighet i resultat-redovisningen. Resultaten ska inte heller drunkna i innebördsrikedom fastän ”poängerna” ska vara tydliga. Texten bör ha en så enkel och klar struktur som möjligt och forskarens resonemang ska kunna gå att följa utan att viktiga led saknas (Larsson, 2005; Thornberg & Fejes, 2009). Resultatredovisningen i föreliggande avhandling illustreras med en bild och förklarande text för att underlätta läsningen av resultaten.
Det tredje kriterium som Larsson (2005) nämner kallar han teori-tillskott. Kriteriet handlar primärt om i vilken utsträckning forskarens syfte med forskningen är att vidareutveckla eller förändra någon befintlig teori eller presentera någon ny teoretisk modell. Syftet med min studie är inte att utveckla teori, utan primärt att undersöka hur dimensioner av demokrati framträder i mötet mellan barn och pedagoger och vilka aspekter som blir kritiska att urskilja att småbarn ska utveckla demokratiskt förhållningssätt.
Validitetskriterier
Det första validitetskriteriet är diskurskriteriet, som handlar om i vilken utsträckning påståenden eller argument står sig vid en prövning mot andra alternativa påståenden och argument. Larsson (2005, s. 27) anser att kriteriet om sådant inte kanske har ”någon självständig ställning eftersom det antas falla tillbaka på andra kriterier, t.ex.
empirisk förankring eller konsistens”. Visar sig analysen av data-materialet ha producerat resultat som inte andra finner avgörande svagheter i så menar Larsson att arbetet haft god kvalitet. I föreliggande studie används episodbeskrivningar som är beskrivna utgående från samspelssituationer mellan barn och pedagoger. Be-skrivningarna innehåller också dialoger mellan barn och pedagoger för att ytterligare stärka studiens resultat.
Enligt Larsson (2005) är det heuristiska värdet ett centralt kriterium vid bedömningen av kvalitet i kvalitativa studier. Heuristiskt i det
av-89
seendet att läsaren kan övertygas om att se någon aspekt av ett fenomen på ett nytt sätt och att nya kategorier för tänkandet genereras. Kravet är således att en kvalitativ studie ska ge ett kunskapstillskott genom själva gestaltningen. En lyckad gestaltning har retoriska kvaliteter anser Larsson (2005). Episodbeskrivningarna utgör en viktig del i min studie eftersom dessa är beskrivningar av observerade samspels- och kommunikationssituationer med fokus på dimensioner av demokrati och demokratiskt förhållningssätt.
Ett tredje validitetskriterium som Larsson (2005) lyfter fram är empirisk förankring, vilket innebär ett krav på att det som påstås i resultatet är väl förankrat i det empiriska materialet. Empirisk förank-ring innebär då att verkligheten ska stämma överens med tolkningen.
Förankring av tolkningen i ett empiriskt underlag är således ett centralt kvalitetskriterium i alla forskningstraditioner, oberoende av vilken syn på verklighetens existens som forskaren har. På samma sätt som det heuristiska kravet förutsätter att forskaren kan övertyga läsaren om att resultaten tillför ny kunskap, ställer den empiriska förankringen krav på att episodbeskrivningarna återger det som observerats i praktiken.
Thornberg och Fejes (2009, s. 227) förklarar konsistens som ett kriterium som ”handlar om att det inte föreligger en mängd motsägelser mellan olika påståenden i resultatet, att delarna i data och resultatet harmonierar med helheten”. Enligt Larsson (2005, s. 31) innebär detta att ”med delarna byggs innebörden i helheten upp på samma gång som innebörden i varje del beror på helhetens innebörd”.
Tänkandet om konsistens harmoniserar med hermeneutikens sätt att tänka om del och helhet. En möjlig spänning kan tänkas finnas mellan forskarens önskan om att inordna en mängd olika omständigheter i samma helhet, vilket kan göra att forskaren glömmer bort att vissa aspekter inte passar in i en helhet. Larsson (2005, s. 32) förtydligar:
[…] tolkningar innehåller praktiskt taget alltid detta problem […] här finns ett problem utan lösning; tolkningar förutsätter ju ett spel mellan del och helhet. Detta leder i sin tur till en spänning mellan kraven på konsistens och empirisk förankring.
Medvetenhet om tolkningars ofullkomlighet och ett gott omdöme krävs därför, när man bedömer arbeten. Vad det handlar om rör i vilket fall som helst en fråga om optimering;
att nå så långt som möjligt med hänsyn tagen till båda kriterier.
Det pragmatiska kriteriet handlar om hur användbara forsknings-resultaten är för den praktiska verkligheten och vilket värde resultaten kan tänkas ha för praktiken. Eftersom datamateralet samlas in på daghem, både barn och pedagoger deltar, är avsikten att resultaten ska synliggöras på tillgängligt sätt så att yrkesverksamma
90
pedagoger kan använda resultaten som underlag för pedagogiskt utvecklingsarbete. I mina analyser som bygger på beskrivningar, empiriskt grundade, av verkligheten blir innebördsrikedom särskilt viktig för att läsaren ska kunna följa de analyser och tolkningar som gjorts.
5.4.2 Generalisering
Generalisering handlar om i vilken utsträckning studiens resultat kan appliceras på personer, händelser eller fall som inte har ingått i studien. Generalisering ställer frågor om hur, var, när och för vilka individer eller grupper forskningsresultatet är användbar (Fejes &
Thornberg, 2009). Enligt Cronbach refererad i Fejes och Thornberg (2009, s. 230) är:
sociala fenomen alldeles för föränderliga, varierande och kontextbundna för att generaliseras hur som helst. Vid en tidpunkt och inom en viss kontext kanske ett resultat beskriver en existerande miljö mycket väl, men för en annan kontext eller vid en senare tidpunkt behöver det inte alls vara fallet.
Enligt Thornberg och Fejes (2009, s. 231) producerar kvalitativ forsk-ning ”gestaltforsk-ningar (såsom tolkforsk-ningar, begrepp, och beskrivforsk-ningar av processer eller mönster) som gör det möjligt för läsaren att identifiera en process eller en kvalitet hos ett fenomen som tidigare inte noterats, reflekterat över eller varit medveten”.
Generaliseringen är situerad i den bemärkelsen att den inte kan förut-ses. Thornberg och Fejes förklarar, med hänvisning till bl.a. Larsson (2009), detta med att generaliseringen inte kan förutses så här:
I stället realiseras den när tolkningar ”passar in” i andra fall.
Logiken är att användaren av forskningen kan ta del av en tolkning av ett fall och ha denna gestaltning i beredskap när han eller hon möter ett annat fall som kan kännas igen med hjälp av den tolkning som forskaren konstruerat. Generali-sering sker således genom igenkännande av resultatets gestaltning i andra situationer. Därigenom bidrar forskningen med identifiering av processer eller mönster som läsaren annars inte är så medveten om. Läsaren kan känna igen en sådan identifierad process eller beskrivet mönster när han eller hon konfronteras med detta i ett specifikt fall.
Användbarheten av resultaten i kvalitativ forskning kan relateras dels till kvalitet, dels till generalisering. De resultat som föreliggande studie genererar kan inte generaliseras och sägas vara allmängiltiga,
91
men däremot återspeglar resultaten verkligheten i daghemsmiljöerna med avseende på demokrati och demokratiskt förhållningssätt.