En forskare har i flera avseenden stor frihet att själv bestämma över det forskningsarbete som hon eller han utför under hela forsknings-processens gång. Trots hög grad av frihet och utrymme för egen kreativitet finns det forskningsetiska principer, riktlinjer och normer för vad som anses etiskt försvarbart (Christians, 2011; Forsknings-etiska delegationen, 2009, 2012; Larsson, 2005). Respektfullhet och lyhördhet för en människas person och integritet är alltid viktigt i forsknings- och utvecklingsarbete. Detta blir speciellt viktigt när barn ingår i datainsamlingen eftersom barn är mera sårbara än vuxna och mera utelämnade till forskarens välvillighet (Bae, 2005; Woodhead &
Faulkner, 2000). Holme och Solvang (1997) samt Kvale och Brinkmann (2009) betonar den kontinuerliga diskussionens betydelse om gränserna för forskningens frihet och i relation till de kriterier som berör informanternas personskydd och integritet.
Etiska principer och regelverk för god vetenskaplig praxis presenteras i olika föreskrifter (Christians, 2011; Forskningsetiska delegationen i Finland, 2009, 2012; Vetenskapsrådet, 2011). De centrala forsknings-etiska principer som också erföljts för denna avhandling handlar om information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande av datamaterial.
Den första prinicipen handlar om informationskrav, vilket innebär att jag som forskare är skyldig att meddela de tilltänkta informanterna om syftet med forskningen och att poängtera graden av frivilligt deltagande. Eftersom barnen som ingår i undersökningen är minder-åriga fick samtliga föräldrar information om datainsamlingen och uppmanades att ge sitt samtycke. Den andra principen handlar således om att barnens vårdnadshavare skriftligen gett sitt samtycke till att deras barn får delta i undersökningen eller inte (se kapitel 5.2.3). Även personalen på daghemmen informerades om undersökningens syfte, genomförande och hade möjlighet att ge sitt samtycke till att delta eller inte.
Den tredje principen, konfidentialitetskravet, innebär att samtliga infor-manter i undersökningsgruppen informerades, också barnens föräldrar, om min strävan efter att garantera största möjliga konfi-dentialitet. I resultatredovisningen används fingerade namn på informanterna. Detta för att, så långt som möjligt, undvika igen-känning av informanternas utsagor och handlingar (Bell, 2006). De personuppgifter som jag som forskare har förvaras så att obehöriga inte kan ta del av dem. Kvale och Brinkmann (2009) menar att
konfi-92
dentialitet är oerhört viktigt och bör noggrant övervägas och beaktas av forskaren genom hela forskningsprocessen.
Det fjärde av de fyra huvudprinciperna är nyttjandekravet, med vilket forskningsrådet (2011) avser att det insamlade datamaterialet endast får användas i forskningssyfte om inte annat överenskommits innan datainsamligen startar. Informanterna som ingår i min studie informerades om att exempel ur datamaterialet kan komma att användas i undervisningssyfte och att resultaten presenteras i olika sammanhang med videoobservationer som exemplifierande tillägg.
Det som tydliggjordes för informanterna var att inga namn på personer, daghem, kommuner eller annat som kan öka igenkänning omnämns i avhandlingen eller vid andra tillfällen när resultaten presenteras.
Larsson (2005) nämner andra principer som en forskare behöver ta ställning till för att minska risken för att forskningsarbetet inte blir trovärdigt. För det första är det viktigt att forskaren för fram sann information och att hon eller han inte förtigit något har känner till eller satt till sådant som inte har med själva saken att göra. För det andra bör forskaren förankra sina slutsatser i det material som har kommit fram genom datainsamlingen och inte tillmäta olika saker olika vikt beroende på hur det passar studiens syfte och forsknings-frågor. Forskaren bör noggrant precisera de syften som hon eller han har haft och kanske förändrat och i så fall redogöra för varför det skett förändringar. Det huvudsakliga syftet med allt vetenskapligt arbete är att så noga som möjligt följa principen om sanningsenlighet som överordnat etiskt värde (Forskningsetiska delegationen, 2009, 2012).
93
6 Demokratiskt förhållningssätt
Syftet med denna studie är att undersöka dimensioner av demokrati som det framträder i mötet mellan barn och pedagoger i daghem, mera specifikt utifrån delaktighet, jämlikhet, ömsesidighet och respekt som direkta lärandeobjekt. Forskningsfrågan som ställs är vilka aspekter som visar sig bli kritiska att urskilja när dimensioner av demokratiskt förhållningssätt synliggörs i möten mellan småbarn och pedagoger
I detta kapitel presenteras resultaten från den studie som ligger till grund för föreliggande avhandling. Eftersom demokrati kan betraktas som ett omfattande, utmanande begrepp och förklaras bestående av flera aspekter har jag valt att presentera resultaten från analysen i en figur. Resultaten redovisas som följande fyra lärandeobjekt: 6.1 Delaktighet, 6.2 Jämlikhet, 6.3 Ömsesidighet och 6.4 Respekt. Varje lärandeobjekt beskrivs i termer av de aspekter som framträder för barnen. Dessa aspekter blir möjliga att urskilja genom de kritiska drag som erfars i olika samspelssituationer. Varje aspekt med dess varierande drag exemplifieras med en episod.
Dialogerna tydliggör innebörder samt vidgar förståelsen för hur dimensioner av demokrati kan tolkas och förstås samt vilka aspekter som blir kritiska att urskilja för att utveckla demokratiskt förhållningssätt. I enlighet med variationsteorin görs lärandeobjekten möjliga att urskilja och problematisera i dialogen i och med att barn görs uppmärksamma på dessa olika aspekter.
I Figur 2 presenteras demokratiskt förhållningssätt som fyra lärande-objekt. Figuren ska läsas som en helhet utan inbördes rangordning.
Resultaten har strukturerats utgående från fyra lärandeobjekt och getts löpande numrering.
94
Demokratiskt förhållningssätt (Figur 2) bryts ner i fyra lärandeobjekt, delaktighet, jämlikhet, ömsesidighet och respekt, som är ömsesidigt beroende av varandra.
Figur 2. Dimensioner av demokratiskt förhållningssätt – fyra lärandeobjekt
6.1 Delaktighet
Delaktighet utgör en central aspekt av demokratiskt förhållningssätt och framträder som ett lärandeobjekt i daghemsverksamheten när barn och pedagoger interagerar med varandra. En verksamhet som är starkt influerad av ett deltagar- och kollektivperspektiv. Delaktighet framträder som ett lärandeobjekt för barn när de erfar aspekterna inflytande, initiativ och gemenskap.
Barns möjligheter till delaktighet och att ha inflytande över olika skeenden i vardagsmiljön bidrar till att de utvecklar demokratiskt förhållningssätt. I gemenskap med andra barn och pedagoger vidgas barns möjligheter att utveckla förståelse av vad det innebär att vara eller bli delaktig av olika sammanhang och att vara eller bli demokratisk. Möjligheter till att ta egna initiativ i daghemsmiljön
6.1 Delaktighet 6.1.1 Inflytande
6.1.2 Initiativ 6.1.3 Gemenskap
6.2 Jämlikhet