Den ekonomiska teoribildningen .1 Ekonomiskt effektiv konkurrens

2.1.3.1.1 ALLOKERINGSEFFEKTIVITETOCHPRODUKTIONSEFFEKTIVITET

En väl fungerande konkurrens främjar ekonomisk effektivitet.⁸⁰ Med eko-nomisk effektivitet kan avses flera alternativ. I neoklassisk teori eftersträvas det som betecknats som statisk effektivitet. Den ekonomiska effektivitet,

79 Uppföljning av Grönboken s. 5.

80 I sammanhanget skall även nämnas att ekonomiskt effektiv konkurrens och dess rela-tion till konkurrenslagstiftning har behandlats ur ett norskt perspektiv av Kolstad, Fra konkurransepolitikk til konkurranserett.

som här främjas genom konkurrensen, består av två komponenter, allo-keringseffektivitet och produktionseffektivitet.

Allokeringseffektiviteten kan påvisas genom att två alternativa mark-nadstillstånd jämförs i en teoretisk modell. I det ena råder perfekt kon-kurrens i det andra monopol. Vid perfekt konkon-kurrens kan inte någon enskild aktör påverka prisbildningen. Så länge kostnaden för att produ-cera en vara är lägre än priset, kommer säljarna att erbjuda ytterligare varor, varvid priset sjunker. Därmed kommer marknadens prissättning av produkterna att motsvara marginalkostnaden⁸¹ för dessa. Monopolis-ten har en motsatt situation: för varje ytterligare vara han väljer att sälja på marknaden måste han ta i beaktande, att priset för samtliga varor sjunker. Resultatet är, att det kommer att säljas färre varor till ett högre pris. Vad monopolisten vinner genom sin marknadsmakt understiger konsumentkollektivets förlust, varvid s.k. dödviktskostnad (deadweight loss) uppkommer. Tillståndet vid perfekt konkurrens är däremot ekono-miskt effektivt och kan därmed beskrivas som paretooptimalt.⁸² Det bör observeras, att perfekt konkurrens aldrig förekommer i verkligheten, men används i den neoklassiska modellen för att beskriva hur en mark-nad i konkurrens är effektivare än ett monopol. För att perfekt konkur-rens skall föreligga, måste ett antal teoretiska förutsättningar vara upp-fyllda.⁸³ Bl.a. krävs att marknaden består av ett stort antal aktörer på såväl köp- som säljsidan, och att dessa var för sig inte har någon möjlighet

81 Kostnaden för att tillverka och distribuera den sista enheten.

82 Ingen kan få det bättre utan att någon annan får det sämre. Om paretoeffektivitet se t.ex. Kolstad, Fra konkurransepolitikk til konkurranserett s. 43 ff.

83 Tillståndet perfekt konkurrens definieras i en rad läroböcker i mikroekonomi, se t.ex.

Pindyck & Rubinfeld, Microeconomics s. 595 ff. För att perfekt konkurrens skall anses föreligga, måste följande fyra kriterier vara uppfyllda: 1) Den enskilde aktören accepterar marknadens pris. Marknaden skall bestå av ett stort antal aktörer på såväl köp- som säljsidan, som är små i förhållande till marknaden och därför inte har möjlighet att var och en för sig påverka prisbildningen. 2) Produkthomogenitet. Alla företag skall producera en identisk produkt. 3) Perfekt möjlighet att flytta resurser. Företag kan fritt gå in i en industri, om de ser en möjlighet att göra en vinst, och kan likaså lämna industrin utan att förlora pengar.

Det föreligger alltså varken inträdes- eller utträdeshinder. 4) Perfekt information. Samtliga aktörer är fullständigt informerade om varans kvalitet och sin egen kapacitet och egna resurser.

att påverka prisbildningen. Vid monopol är omvänt dessa förutsätt-ningar eliminerade.⁸⁴

Bristande konkurrens kan även leda till andra nackdelar ur ett alloke-ringsperspektiv. Ett företag kan komma att förbruka resurser i syfte att erhålla eller behålla en monopolställning, utan att det bidrar till ökad ekonomisk nytta.⁸⁵

Ett annat önskvärt resultat av konkurrens är att produktionseffektivitet uppnås. Eftersom varans pris vid perfekt konkurrens svarar mot margi-nalkostnaden, måste säljarna eftersträva alltmer effektiva metoder för att producera varorna för att uppnå vinst. Ett liknande resonemang kan föras för att kritisera monopol. En monopolist är inte lika pressad att hålla nere kostnaderna vid produktion. Enligt teorin om X-inefficiency⁸⁶ tenderar ett företag i monopolsituation att bli ineffektivt genom alltmer lösare rutiner. Företaget har även svagare incitament att driva innovatio-nen framåt.⁸⁷

Konkurrensens överlägsenhet enligt den neoklassiska modellen ingår i s.k. welfare economics, som syftar till största möjliga ekonomiska effekti-vitet. Det tillstånd, som uppnås vid perfekt konkurrens, brukar som ovan nämnts betecknas som paretooptimalt, vilket innebär, att ingen kan få det bättre utan att någon annan får det sämre. Inom välfärdsekono-min är det dock även möjligt att använda effektivitetsbegreppet på ett annat sätt. Enligt det s.k. Kaldor-Hickskriteriet ökar effektiviteten när de, som vinner på en förändring tjänar mer på den än vad de andra för-lorar.⁸⁸

84 Vid monopol (i fullständig mening) finns på ena sidan (t.ex. säljsidan) endast en aktör, medan det på den andra sidan (t.ex. köpsidan) finns många aktörer. Monopolisten har därmed fullständig marknadsmakt. Monopol är den absoluta motsatsen till konkur-rens. De i ovanstående fotnot beskrivna kriterierna för perfekt konkurrens (bortsett från perfekt information, som vi inte behöver ta i beräkningen här) är således helt elimine-rade.

85 Posner, ”The Social Costs of Monopoly and Regulation”, 83 J. Pol. Econ. 1975 s. 807 ff., 807 f.

86 Termen lanserades av Liebenstein, ”Allocative Efficiency vs X-Efficiency”, 56 Am.

Econ. Rev. 1966 s. 392 ff.

87 Se t.ex. Whish, Competition Law s. 5.

88 Kaldor-Hickskriteriet definierades genom Kaldor, ”Welfare Propositions of Economic and Interpersonal Comparisions of Utility”, 49 Econ. J. 1939 s. 549 ff. och Hicks, ”The Valuation of Social Income”, 7 Economica 1940 s. 105 ff.

2.1.3.1.2 DYNAMISKEFFEKTIVITET

För att uppnå full ekonomisk effektivitet för konkurrens räcker det inte nödvändigtvis med den statiska effektivitet, d.v.s. allokeringseffektivitet och produktionseffektivitet, som hittills beskrivit. Det finns även före-språkare för s.k. dynamisk effektivitet. Att konkurrensen främjar dyna-misk effektivitet innebär, att marknadens aktörer i sin tävlan måste efter-sträva nya och allt bättre produkter. Konkurrensen främjar ur ett dyna-miskt perspektiv därmed innovationen. Ekonomer i den österrikiska skolan är kritiska till den neoklassiska modellen som beskrivning av kon-kurrensen.⁸⁹ Ekonomen Joseph Schumpeter⁹⁰ menade att de enskilda företagen eftersträvar monopolställning, och att denna strävan utgör drivkraften bakom innovation. Tidigare företag med monopolställning ersätts av nykomlingar i konkurrensen genom s.k. ”creative destruction”, då ny teknik slår ut gammal.

En tankegång, som lyfts fram som skäl bakom konkurrensreglering, är att en väl fungerande konkurrens främjar företagens internationella kon-kurrenskraft. Teorin om konkurrenskraft har lagts fram av Porter. Om företag på hemmaplan underkastas disciplinen från en fungerande mark-nad, kommer de senare att kunna konkurrera bättre på den internatio-nella arenan.⁹¹

2.1.3.1.3 TEORINOMKONKURRENSMÄSSIGAMARKNADER

Det har hävdats, att naturliga monopol inte nödvändigtvis resulterar i ekonomisk ineffektivitet och en för konsumenten ogynnsam prisbildning.

89 Österrikiska skolans ekonomer avvisar den neoklassiska modellen, som förutsätter att marknadens aktörer besitter perfekt information. Aktörernas (perfekta) information orsakar inte genom konkurrens ekonomisk effektivitet. Istället är själva konkurrensen en kunskapsprocess, som resulterar i en mer fullständig information, se t.ex. Hayek, Indivi-dualism and Economic Order s. 106. Österikiska skolans ekonomer är generellt sett kri-tiska mot konkurrensrättsliga ingrepp i marknaden (för en beskrivning se t.ex.

Hildebrand, The Role of Economic Analysis in the EC Competition Rules s. 155).

90 Schumpeter anses tillhöra den österrikiska skolan men ingår samtidigt inte i dess huvudströmning. ”In the course of time he [Schumpeter] moved further away from the characteristic tenets of the Austrian school so that it became increasingly doubtful whether he could still be counted as a member of that group”, Hayek, The Collected Works of F. A. Hayek vol. IV s. 160.

91 Porter, Competitive Advantage: Creating and Sustaining Superior Performance. I XXV^th Report on Competition Policy punkt 1 framhålls, att företag som är vana vid intensiv konkurrens på hemmamarknaden har större möjligheter att hävda sig globalt, att det därför inte föreligger någon motsättning mellan konkurrenspolitik och politik för konkurrenskraft utan att de båda har gemensamma målsättningar.

Enligt teorin om contestable markets kan priset liksom vid perfekt kon-kurrens svara mot marginalkostnaden även i marknader, som är mono-polistiska eller oligomono-polistiska. Detta beror på att säljaren måste sätta pri-set lågt för att inte få nya konkurrenter på marknaden. För att teorin skall fungera krävs att nya aktörer utan kostnad kan både inträda på en marknad samt lämna den utan kostnader, och att de kan konkurrera på lika villkor som tidigare aktörer.⁹²

2.1.3.1.4 SKALFÖRDELAR

En särskild frågeställning inom konkurrensrättsligt tänkande är, hur skalekonomiska fördelar bör vägas in i analysen. Skalekonomi innebär, att storskalighet främjar ekonomisk effektivitet, eller för att uttrycka det mer exakt, marginalkostnaderna minskar vid ökad produktion.⁹³ Skal-ekonomiska fördelar har av vissa ekonomer (främst Harvardskolan) ansetts resultera i konkurrensbegränsande effekter, genom att de försvå-rar inträde på marknaden av nya konkurrenter. Andra (Chicagoskolan) har en entydigt positiv syn på företeelsen, eftersom den leder till ökad effektivitet vid produktionen, och anser inte att den bör anses utgöra något inträdeshinder.⁹⁴

Vid s.k. naturligt monopol produceras en viss mängd av en vara till lägsta möjliga kostnad av högst en aktör. Det kan i ett sådant fall vara proble-matiskt med konkurrensrättsliga ingripanden för att uppnå lägre mark-nadskoncentration.⁹⁵

2.1.3.1.5 OLIGOPOLOCHOLIKATYPERAVMARKNADER

Vid oligopol domineras en marknad av ett mindre antal större aktörer.

Om en enskild aktör väljer att ändra sin strategi, kan det påverka vilka åtgärder de andra vidtar. Situationen kan därför analyseras i spelteori. En konsekvens av de spelteoretiska tillämpningarna är, att företagens möj-ligheter att begränsa konkurrensen lyfts fram. En primär tanke är att företagen har incitament att anpassa sitt beteende efter andra konkurre-rande aktörer. T.ex. kan en aktör, som avviker från mängden för att uppnå kortsiktiga vinster, på ett eller annat sätt riskera ”bestraffning”.⁹⁶

92 Baumol, Panzar & Willig, Contestable Markets and the Theory of Industry Structure, Baumol, ”Contestable Markets: An Uprising in Theory of Industry Structure”, 72 Am.

Econ. Rev. 1982 s. 1 ff.

93 Whish, Competition Law s. 8 f.

94 Se avsnitt 2.1.3.3.2.

95 Whish, Competition Law s. 9.

96 Se t.ex. Bishop & Walker, The Economics of EC Competition Law s. 27 ff.

2.1.3.1.6 NÄTVERKSEFFEKTER

Nätverkseffekter innebär, att nyttan av varje såld enhet ökar när volymen ökar. Detta är ett vanligt fenomen inom t.ex. telemarknaden.⁹⁷ Eftersom nätverkseffekter ofta förekommer vid användandet av viss modern tek-nik och särskilt gynnar stora aktörer, har det argumenterats för att de skapar särskilt behov av konkurrensrättsliga ingripanden.⁹⁸

2.1.3.2 Teorin om marknadsmisslyckande

En konkurrensmässig marknad, där köpare och säljare följer sitt egen-intresse och har tillgång till information, kommer enligt teorin att uppnå en effektiv resursallokering, oavsett hur den initiala fördelningen såg ut.⁹⁹ Ofta kommer dock en konkurrensmässig marknad att ändå kunna misslyckas med att uppnå ett effektivt resultat i olika avseenden. Inom neoklassiskt ekonomiskt tänkande har framlagts teorier om marknads-misslyckande. Misslyckandena kan tänkas motverkas av olika former av marknadslagstiftning.¹⁰⁰ Det finns i den ekonomiska litteraturen fyra klassiska källor till att marknaden misslyckas med att uppnå ett ekono-miskt effektivt resultat:¹⁰¹

1) Monopol och marknadsmakt. Marknaden kan misslyckas med att uppnå ett effektivt resultat p.g.a. att någon aktör på sälj- eller köp-sidan har för stark ställning, t.ex. en ensamposition. Konkurrens-lagstiftningen kan under gynnsamma omständigheter motverka dylika brister i marknadsstrukturen. Att motverka denna typ av marknadsmisslyckanden torde anses som ett grundläggande syfte bakom konkurrensrätten.¹⁰² Även immaterialrättslig lagstiftning kan i särskilda fall motverka marknadsmakt, men kan ofta mycket väl främja marknadskoncentration.

97Se t.ex. Whish, Competition Law s. 9 f.

98Ross, ”Network Economic Effects and the Limits of GTE Sylvania’s Efficiency Analysis”, 69 Antitrust L.J. 2001 s. 945 ff.

99Se t.ex. Pindyck & Rubinfeld, Microeconomics s. 590.

100Jfr prop. 99/00:140 s. 141, där det uttalas, att en av uppgifterna för rättsliga normer som utgör spelregler i marknadsekonomin är att motverka marknadsmisslyckanden.

101Se t.ex. Cooter & Ulen, Law and Economics s. 38 ff., Pindyck & Rubinfeld, Micro-economics s. 591 ff.

102I XXXII^nd Report on Competition Policy punkt 1 förklaras, att en målsättning bakom konkurrenspolitik består i ”adressing market failures resulting from anticompetitive behaviour by market participants and from certain market structures”.

2) Externa effekter (externalities). Externa effekter föreligger då effek-ter av utbyte mellan pareffek-ter drabbar tredje man. Ett utbyte mellan parter i en marknad är frivilligt och gynnar dem båda, men det kan samtidigt tänkas att avtalet har effekter (negativa eller positiva), som drabbar tredje man. Kostnaderna (eller intäkterna) belastar då inte parterna utan den utomstående. Ett vanligt exempel på en extern effekt med negativa konsekvenser är miljöförstöring.

3) Kollektiva nyttigheter (public goods). En kollektiv nyttighet känne-tecknas av a) att en persons konsumtion inte lämnar mindre åt någon annan, och b) det inte går att utesluta personer, som drar nytta utan att betala (eftersom kostnaderna för uteslutning är för höga). De som drar nytta gratis betecknas som free riders. Ska sådana kollektiva nyttigheter kunna produceras, krävs därför ofta offentliga åtgärder; ett skolexempel är, att det krävs ett offentligt finansierat försvar, eftersom ett privat försvarsväsende skulle resul-tera i ökad säkerhet även för dem, som inte vore villiga att betala för det. Problemet med kollektiva nyttigheter är särskilt intressant för de frågeställningar, som berör immateriella rättigheter och licensavtal. Exempelvis kan ett patent utgöra remedium i förhål-lande till free-riders, och likaså kan en konkurrensbegränsande avtalsklausul ha motsvarande funktion.

4) Informationsasymmetrier. Slutligen kan marknaden misslyckas i att skapa en effektiv resursallokering, om det föreligger olika mycket information mellan parterna, eftersom det försvårar ett utbyte. En säljare vet normalt mer om sin vara än köparen.¹⁰³ Problemet kan i vissa situationer motverkas t.ex. genom att säljaren bygger upp starka varumärken.¹⁰⁴ Utgörs handelsvaran av avancerad teknik

103 Asymmetrisk information beträffande kvalitet kan ofta förekomma. Den, som säljer exempelvis en bil, har förstahandsinformation som köparen saknar, vilket minskar den-nes vilja att betala ett högt pris för bilen, även om den är av hög kvalitet. Den asymme-triska informationen resulterar därför i att fler bilar av låg och färre av hög kvalitet kommer att erbjudas, eftersom den lägre prissättningen minskar utbudet av de bra bilarna (se Akerlof, ”The Market for ’Lemons’: Quality Uncertainty and the Market Mechanism”, 84 Q. J. Econ. 1970 s. 488 ff.).

104 Producenter och säljare, som erbjuder marknaden en produkt med hög kvalitet, kan på olika sätt försöka att komma till rätta med det asymmetriska informationsproblemet.

Säljaren kan investera i att bygga upp ett gott rykte. T.ex. kan en viss affär vara känd för att erbjuda varor av hög kvalitet. I vissa fall kan det emellertid vara svårt att bygga upp ett

och det är svårt att sälja know-how (utan att den avslöjas gratis vid avtalsförhandlingar), kan det vara en lösning att patentera tekni-ken, eftersom tekniken skyddas samtidigt som den offentliggörs.¹⁰⁵ Ett vanligt exempel på informationsasymmetri är annars förhållan-det mellan försäkringsgivare och försäkringstagaren, där försäk-ringstagaren är mer informerad om sina risker än försäkringsbola-get, vilket kan resultera i s.k. adverse selection.¹⁰⁶ Detta informa-tionsproblem avser förhållanden innan avtal ingås.¹⁰⁷ En annan typ av informationsproblem utgörs av s.k. moral hazard. Detta tar sikte på asymmetrisk information, som gäller bristande övervaknings-möjligheter under kontraktets löptid. Om en försäkringstagare kan påverka att försäkringen faller ut, föreligger ett fall av moral hazard.¹⁰⁸ På motsvarande sätt kan licensgivaren i ett licensavtal ha behov av att kontrollera licenstagaren för att garantera, att denne inte t.ex. äventyrar varumärkets värde. Sådana kostnader i ett licensavtal kan också relateras till den s.k. principal-agentteorin, enligt vilken en välinformerad företagsledning kan utnyttja sitt övertag gentemot aktieägarna, vilket ger upphov till s.k. agentkost-nader.¹⁰⁹ Vissa former av agentkostnader kan motverkas genom att en verksamhet inte organiseras i ett större företag utan istället genom ett franchisenätverk. Även för problem relaterade till infor-mationsasymmetrier kan alltså immaterialrätter och konkurrensbe-gränsande avtalsklausuler ha en positiv effekt.

105 Se t.ex. Korah, Intellectual Property Rights and the EC Competition Rules s. 3.

106 Om ett försäkringsbolag har svårt att skilja mellan individer, som medför hög respek-tive låg risk för att försäkringen kommer att utbetalas, resulterar detta i s.k. adverse selection:

eftersom individer med olika risk betalar samma försäkringspremie, leder detta till att fler individer som medför hög risk kommer att teckna försäkring (Pindyck & Rubinfeld, Microeconomics s. 596 ff.).

107 Bergström & Samuelsson, Aktiebolagets grundproblem s. 22.

108 A.a. s. 23 f.

109 Om agentkostnader se Jensen & Meckling, ”Theory of the Firm: Managerial Behavi-our, Agency Costs and Ownership Structure”, 3 J. Fin. Econ. 1976 s. 305 ff.

gott rykte, t.ex. när det är fråga om restauranter, som ligger vid vägkanten, och de flesta besökarna kommer vid enstaka tillfällen. En möjlig strategi är, att under sådana omstän-digheter standardisera produkterna mellan olika säljare (ex McDonalds) (Pindyck &

Rubinfeld, Microeconomics s. 599 f.). För att det ska vara möjligt att bygga upp ett gott rykte eller standardisera produkter är det nödvändigt, att kunna skydda varumärken, firmanamn osv.

2.1.3.3 Konkurrensteoretiska strömningar av särskilt intresse 2.1.3.3.1 HARVARDSKOLAN

En central uppfattning inom Harvardskolan är, att det finns ett kausalt samband mellan marknadens struktur, aktörernas beteende och presta-tionerna på marknaden (”structure-conduct-performance”, SCP). Teo-rin om SCP initierades av Mason och Clark. Clark lade fram idén om

”fungerande konkurrens” (workable competition).¹¹⁰ Mason var den som var först med att lägga fram ”structure-conduct-performance” som analysverktyg.¹¹¹ Det är av central betydelse inom området ”Industriell organisation” (Industrial Organization, IO), ett område, som lanserades av Bain.¹¹²

Tanken bakom SCP-paradigmet är att marknadens struktur styr aktö-rernas beteende, vilket i sin tur bestämmer deras prestationer. Det är där-för centralt där-för analysen att där-förstå hur marknadsstrukturen är beskaffad.

För att bedöma denna är koncentrationen av stor betydelse. Hög koncen-tration innebär, att de väsentliga marknadsandelarna innehas av några få aktörer (oligopol) eller en aktör (monopol). Hög koncentration anses som ett viktigt bevis för att det föreligger marknadsmakt.

Även om det skulle föreligga en hög koncentration, blir marknads-makten begränsad om de etablerade aktörerna behöver frukta konkurrens från nykomlingar. Den skadliga effekten av hög marknadskoncentration beror i hög utsträckning på hur svårt det är för en ny konkurrent att eta-blera sig på marknaden, d.v.s. hur höga inträdeshinder, entry-barriers, som föreligger. Är det lätt för en ny konkurrent att börja sälja varor på en marknad, är det i praktiken inte möjligt för ett företag med ensamposi-tion att göra några långsiktiga vinster. Vid analys av marknadens struk-tur är det därför viktigt att uppskatta omfattningen av inträdeshindren till marknaden. Bain menar att villkor för inträde kan uppskattas nume-riskt som ”the percentage by which the maximum entry-forestalling price exceeds the minimum attainable average costs of established firms”,¹¹³ vilket givetvis innebär en bred definition med många faktorer.

Enligt Bain härrör inträdeshindren antingen från de etablerade företagens

110 Clark, ”Toward a Concept of Workable Competition”, 30 Am. Econ. Rev. 1940 s. 241 ff.

111 Mason, ”Price and Production Policies of the Large Scale Enterprise”, 29 Am. Econ.

Rev. 1939 s. 61 ff.

112 Bain, Industrial Organization.

113 A.a. s. 253.

övertag genom 1) utformning av produkter, 2) lägre absoluta kostnader eller 3) stordriftsfördelar. Fördel genom utformning av produkter kan uppnås genom att köparna förmås att i sina preferenser föredra de eta-blerade företagens produkter genom utnyttjande av kända varumärken och firmanamn. Etablerade företag kan även konkurrera med immate-riellt skyddade produkter med överlägsen produktdesign. Ytterligare en variant kan bestå i att det etablerade företaget förfogar över ett av kun-derna favoriserat distributionssystem.¹¹⁴ Övertag genom lägre absoluta kostnader kan bestå i överlägsen teknologi, som skyddas av patent eller know-how, i att de etablerade företagen äger nödvändiga tillgångar, i svå-righeter för en nykomling att förvärva nödvändiga produktionsfaktorer eller i svårigheter för densamme att locka till sig investeringar.¹¹⁵ Övertag genom stordriftsfördelar är ett välkänt fenomen och en central praktisk skill-nad mellan Bain och en chicagoekonom som Stigler är, att den sistnämnde inte erkände dessa som relevanta för bestämning av inträdeshinder.

2.1.3.3.2 CHICAGOSKOLAN

Chicagoskolan har kritiserat Harvardskolan och den analys som sker inom ”Industriell organisation”. Chicagoskolans grundläggande utgångs-punkter formulerades av Aaron Director på 1950-talet.¹¹⁶ Director ut-tryckte sina idéer främst muntligt,¹¹⁷ och tankegångarna utvecklades sedan av efterföljare som Wards S Bowman, Robert Bork, John McGee och Lester Telser.¹¹⁸ För Director var den neoklassiska pristeorin av cen-tral betydelse för den konkurrensteoretiska analysen.¹¹⁹ Med hjälp av denna analys ansåg man, att det gick att visa, att det inte var möjligt att uppnå konkurrensmässiga fördelar genom arrangemang som kopplings-förbehåll, upprätthållande av priser i vertikala avtalsled eller försäljning

Chicagoskolan har kritiserat Harvardskolan och den analys som sker inom ”Industriell organisation”. Chicagoskolans grundläggande utgångs-punkter formulerades av Aaron Director på 1950-talet.¹¹⁶ Director ut-tryckte sina idéer främst muntligt,¹¹⁷ och tankegångarna utvecklades sedan av efterföljare som Wards S Bowman, Robert Bork, John McGee och Lester Telser.¹¹⁸ För Director var den neoklassiska pristeorin av cen-tral betydelse för den konkurrensteoretiska analysen.¹¹⁹ Med hjälp av denna analys ansåg man, att det gick att visa, att det inte var möjligt att uppnå konkurrensmässiga fördelar genom arrangemang som kopplings-förbehåll, upprätthållande av priser i vertikala avtalsled eller försäljning